Kebnekaisetopp tillfälligt högre

Stockholm

(TT)

Mycket snö och en kall sommar har byggt på glaciären på Kebnekaises sydtopp med två meter sedan i fjol. Men trenden de senaste årtiondena är att Sveriges högsta topp krymper stadigt.

Sydtoppen reser sig nu 2 101,8 meter över havet, visar Stockholms universitets traditionella augustimätning. Det är drygt två meter högre än i fjol då en varm och lång sommar ledde till en rekordlåg topphöjd, 2 099,7 meter, den lägsta sedan mätningarna startade 1902.

Ovanligt mycket snö och en ovanligt kall sommar har bevarat snön på sydtoppen i år. Men trenden de senaste årtiondena är att sydtoppen blir lägre över tid, säger professor Gunhild Rosqvist, föreståndare för Tarfala forskningsstation vid foten av Kebnekaise.

20 meter på ett sekel

Vid den första höjdmätningen för 110 år sedan mätte toppen 2 121 meter över havet, alltså 20 meter högre än i dag. Orsaken till att glaciärisen på sydtoppen med några undantag krympt sakta men säkert de senaste decennierna är det allt varmare klimatet i norr.

Vi ser samma trend i norra Sverige som i Arktis. Det har blivit varmare i Lappland, både sommar och vinter. Och med varmare och längre somrar smälter glaciärisen mer, säger Gunhild Rosqvist.

Värmen har ökat speciellt de senaste 10-15 åren. Det rör sig om under en grad men det spelar roll för glaciärerna, säger hon.

Kan smälta bort på sikt

Glaciärisen ligger som en iskalott på sydtoppens fasta berg. Dess tjocklek varierar mellan åren och årstiderna, men nu är det runt 40 meter ner till det fasta berget. Om isavsmältningen skulle fortsätta kommer nordtoppen, 2 096,3 meter, så småningom att bli Sveriges högsta punkt.

Jag tror att trenden om fortsatt varmare klimat i norr håller i sig. De modeller som SMHI gjort för den sannolika klimatutvecklingen i norra Sverige visar att somrarna kommer att bli ännu varmare, säger Gunhild Rosqvist.

P O Lindström/TT

Related posts

8 Thoughts to “Kebnekaisetopp tillfälligt högre”

  1. Leffe

    Jag tror som Sanna Ehdin att det blir en en varm lång höst.

  2. Peter J

    Man verligen hoppas att somrarna blir varmare än den i år iallafall 😉

  3. Somliga svenska geologer har diskuterat om huruvida man borde låta Kebnekaises sydtopp vara Sveriges högsta eller inte. Den högsta punkten, d v s den som i år mätte 2101,8 meter över havet, är inte fast, utan på vintern, när snön och isen packas samman, kan toppen vara hela 2200 meter hög. Själva sydtoppen är däremot lägre än nordtoppen.

    Själv anser jag att man inte borde få räkna sydtoppen som Sveriges högsta punkt, med tanke på att den högsta punkten inte är fast. Man borde räkna nordtoppen som Sveriges högsta punkt.

    I Norge medräknas inte glaciärer eller dylikt när man mäter ett fjälls höjd över havet, och av denna anledning räknas inte Glittertind som Norges högsta fjäll, trots att det (glaciären medräknat) sommartid reser sig 2477 meter över havet. Galdhoeppigen däremot reser sig helt naturligt 2469 meter över havet, utan någon glaciär eller liknande.

  4. Lasse H

    Nordtoppen hade en höjd av 2135 m år 1922. När blev den isfri?

  5. Fille

    Hej! en fråga som kanske inte passar in här men jag undrar hur du tror att hösten och vintern kommer att bli iår ? 🙂

  6. Fille:

    Jag har sett många som frågat meteorologerna om samma fråga. Varje gång har det fått som svar att meteorologerna, inte ens med sina superprognoser flera månader fram i tiden, kan vara riktigt säkra på hur det kommer bli. All ära åt prognoserna, men som en dansk meteorolog sagt är prognoser bara tendenser, som dock kan ändra sig snabbt på kort tid. Därför är det vanskligt att göra långprognoser, och personligen anser jag att man borde avskaffa alla prognoser mer än 5 dygn framåt i tiden, eftersom de har en låg träffsäkerhet, som mest omkring 50-60% träffsäkerhet.

    Saken är att när man läser långprognoserna, låt säga att det är april, och någon långprognos meddelar att sommaren kommer bjuda på rikligt med sol och värme. Då planerar man in massvis med utomhusaktiviteter, med mycket bad, kvällsbjudningar, grillningar, vistelse i trädgården eller på tomten sent på kvällarna, samt att åka till sommarstugan på landet och sola vid sjön på eftermiddagarna, och äta ljuvliga sommarfrukostar i trädgården på morgnarna.

    Sedan kommer sommaren, och med denna den mycket efterlängtade sommarferien, och så visar det sig att vädret blev helt annorlunda än vad långprognoserna förutspått. Låt säga att det regnar hutlöst dag efter dag, med något dygns mellanrum, och att alla inplanerade sommaraktiviteter går åt skogen.

    Då blir många upprörda, och menar att det var meteorologernas fel att sommarferien blev förstörd. Jag har sett hur folk klagar på SMHI, och skriver till dem att de förstört deras semester, och att de skulle ha sparat pengar till en utlandsresa under våren om meteorologerna i tid bara meddelat att sommaren blir usel vädermässigt.

    Detta kan dock inte den mest kloka fysiker i världen veta, eftersom vädret ingår i naturens kretslopp, och därmed inte går att förutspå till 100%. Det är samma som om man förutspår att i år blir det mer björnar än älgar i skogarna. Detta går inte att veta, eftersom naturen råder över sig själv. Däremot går det att se tendenser för hur naturen kommer uppträda i framtiden, och det är just det väderprognoser går ut på.

    Jag tycker personligen att om man läser en långprognos som talar om bra väder, skall man ändå vara förberedd att vädret blir dåligt, så att man har ett alternativ nr 2, om det inte blir som man förväntat sig.

    Kortfattat är det alltså svårt för meteorologerna att nu förutspå höstens och vinterns väder, men deras antagande beror ofta på att meteorologerna utgår från hur väderläget är under skrivande stund. Då kan man hypotetiskt säga att hösten blir ostadig och normal temperaturmässigt, bara för att vädret är så nu, men det kan lika väl bli tvärtom, eller så blir det helt annorlunda.

    Vädret och klimatet är ett spännande kretslopp, vars fascination aldrig tar slut hos människan, och det är det som är anledningen till att man började spå väder för länge sedan i tiden.

  7. Fille

    Tack daniel för svaret ! :). Jaa det är otroligt spännande vädret ! Min känsla för denna höst och vinter är att det kommer bli väldigt kallt och en snörik vinter.

  8. Albin

    Daniel: Känns som att du försvarar SMHI för deras extremt dåliga prognoser. Prognoserna i Tyskland är överlag mycket bättre än de Svenska och vi har samma resurser som dom. Man kan inte spå vädret rätt till 100% och det kommer man aldrig. Men så illa prognoserna är på Klart.se är skamligt. Jag kan spå i en kopp te och få bättre resultat. Det kan jag lova här och nu!

Kommentera