Av Anders Persson
Eftersom jag varit borta från Sverige i flera år är det ju naturligt att jag försöker ”hinna ifatt”. Bland annat så lyssnar jag på nätet på gamla upplagor av det populära väderprogrammet ”Cirrus” i P1 där de folkkära SMHI-meteorologerna i Malmö svarar på allmänhetens frågor. Den 31 juli 2011 ställdes min gamle kompis från Sturup, Mats Andersson, inför en knepig fråga: varför har vi varma högtryck? Den som undrade, Ricky Eriksson i Skärholmen, påpekade, helt riktigt, att varm luft innehåller färre molekyler per volymenhet varför den borde vara förknippad med lågt lufttryck.
Kartan visar väderläget den 27 juli 21011, kanske den dag Ricky Eriksson skickade in sin fråga till ”Cirrus”: ett lågtryck har rört sig västerifrån mot Island och håller på att försvagas, men delar av dess energi har gått över i ett mindre högtryck nerströms som under loppet av ett dygn förstärkts från 1015 till 1020 hPa (från Wetterzentrales arkiv).
Mats trevliga och lättsamma svar kan ni lyssna på här
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3188&grupp=5147
I mitt tycke var Mats kanske alltför respektfull; frågan är svår men inte “enormt” svår. En svårighet är att vi i svenska språket använder ”tryck” om två olika saker: trycket i en uppblåst ballong och (luft)trycket i samband med väderkartor där ju som bekant linjer för lika lufttryck kallas isobarer.
Trycket i en uppblåst ballong beror på molekylernas r ö r e l s e r, de ”bombarderar” gummihöljet och håller det därmed utspänt. Ju hastigare rörelser, ju varmare luft och högre tryck – i denna mening. Men det ”andra” lufttrycket beror på något helt annat, nämligen tyngden av all luft ovanför oss. Om denna luft är varm eller kall spelar ingen roll (i stort inte heller om den rör sig uppåt eller neråt) – det är nu m ä n g d e n av molekyler som räknas. Så när det är högt eller lågt lufttryck har vi alltså ovanligt mycket eller lite luftmolekyler över oss (räknat upp till där atmosfären tar slut).
Isobarkartor kan man också rita för högre höjder i atmosfären. Då märker man att lågt lufttryck på en viss höjd är kopplad till kall luft och högt lufttryck till varm luft. Detta beror på att lufttrycket avtar hastigare uppåt i kall luft än i varm. Vinden blåser därför ofta med kall luft på vänster sida och varm luft på höger. Detta, kommer det att visa sig, är betydelsefullt för att förstå varför 90% av alla högtryck är varma.
När luften är kall och tung (tätt packade molekyler) är det lätt att förstå att de skapar en effektiv tyngd, men svårare att förstå när luften är varm – tills vi inser att temperaturen spelar en underordnad roll. Det viktiga är att förstå vilken mekanism som åstadkommer att en massa luft samlas i jättelika ”luftberg” ovanför oss.
Högt däruppe finner vi jetströmmarna med hastigheter på 40-80 m/s. De rör sig i stort sett parallellt med isobarerna. Men skulle vindhastigheten öka styrs vinden mot högre tryck. Detta beror på jordens rotation (”corioliseffekten”) och är den verkligt knepiga biten att förklara, så det tar vi en annan gång. När vinden i jetströmmen rör sig mot högre tryck transporteras luft mot högre tryck, dvs i uppförsbacke i det förut omtalade ”luftberget” som således blir än högre och mäktigare. Eftersom detta ”luftberg” ligger till höger om vindriktningen innehåller den, som sagts ovan, varm luft.
Alla ni som gillar att kolla på väderkartorna på nätet, t.ex. www.wetterzentrale.de kan lägga märka till att många högtryck utvecklas nerströms från och efter en kraftig lågtrycksfördjupning. Eftersom lågtryck omvandlar potentiell energi till kinetisk, eller på svenska, lägesenergi till rörelseenergi, så har ni fått svaret varifrån den energi kommer som förstärker högtryck, det är den del av den frigjorde rörelseenergin som underhåller och förstärker jetströmmarna.
/Anders
Hej Martin efter vi som i södra sverig inte kommer o få någon vinter mera pga växthusefeketn . Så kan du väll låva att vi inte behöver några vinterdäck mera .o vi skulle få en mild (mildvinter ) på 10 till 15 grader varmt från september till mars sedan börjar sommarn i gen eller hur .det är ju toppen o kunna gå i kortbyxor o kortarmad tröja hela vintern .norrland kommer inte häller o få nogon särskild lång vinter
Hej Martin skulle vara kul med en koentar om det jag skrev
Svar till Kurt:
Den stigande medeltemperaturen innebär inte att snön och vintern helt och hållet försvinner från Sverige, vi ligger ju trots allt närmare Nordpolen än ekvatorn. Däremot menar klimatforskarna att antalet sådana vintrar kommer att minska i framtiden, men inte att de uteblir. Exempelvis kan det bli så att istället för att 5 av 10 vintrar i Sverige blir kalla, blir 2 av 10 vintrar kalla, men å andra sidan kan dessa återstående två vintrar bli gräsligt kalla med massvis med snö även i Sydsverige. Trots allt överväger de resterande 8 vintrarna som är milda eller växlingsrika. Att det blir 10-15 grader från september till mars är inte realistiskt för vår breddgrad. För det första är det i september och början av oktober ofta högre temperaturer än så, och för det andra ligger vi för långt bort från solen från november till februari, för att det skall kunna bli så varmt mitt i vintern. Däremot kan vi få vintrar där det växlar från vinterväder till slaskväder, som de flesta gångna 10 vintrarna, undantaget 2009/10 och 2010/11.
När vi talar om de sistnämnda vintrarna anser jag personligen att det är löjligt att forskarna försöker finna en anledning till att detta skedde, när man tidigare hela tiden antagit att vintrarna blir mildare och mildare. År 2007 skrev exempelvis en grupp amerikanska forskare ungefär så här; ”När den arktiska havsisen smälter, finns betydligt mindre kalluft att producera för att det skall bli kallt i Nordeuropa”. Bara tre år senare har man plötsligt ändrat åsikt, och säger då ungefär såhär; ”Den gångna kalla vintern hade vi inte räknat med, och detta måste tyda på att våra tidigare antaganden inte stämmer. Paradoxalt nog kan smältande arktisk havsis ligga bakom vinterns kyla pga förändrade havsströmmar och förändrat lufttryck. Exempelvis har Golfströmmen nästan helt avstannat”.
Dessa forskare har tydligen glömt att vi bor i Nordeuropa, d v s närmre Arktis än tropikerna, och de sade ju själva att inte VARJE vinter skulle bli mild i Nordeuropa, men att det överlag skulle bli mildare vintrar. Nu motsäger de sig själva när de påstår att de inte räknat med de kalla vintrarna, vilket i mina öron låter dumdristigt. Vi bor i Norden, och kommer alltid ha snö på vintern, punkt slut.
Sedan glömmer de bort att vintern 2011/12, bortsett från en två-tre veckor lång köldknäpp var ganska normal, eller alldeles i början och alldeles i slutet t o m rejält mild. Jag har också en fråga gällande Arktis avsmältning; Varför blev det inte vargavintrar 2007 och 2008???????????
Har jag inte rätt, Martin?
Hej martin den frågan är ju lätt o svara på fråga forskarna . då säger det att det beror på klimatförändringarna:Men mycket av klimatförändringarna som sker nu är ju till stor del narturlig men utsläpp av växthusgaserna hjälper till mycket med det har ju alltid blivit varmare o kallare på jorden o det har ju gått olika fort.så du menar att man måste fortsätta o ha vinterdöck på bilen mvh Kurt
Varför är vädersidan denna så rörig???
Svar till Kurt : du får flytta söderut för att få sådana temperaturer
Neråt Kanarieöarna eller ngt eftersom det kan snös tom i Grekland den perioden
Det kommer att komma snö is och kyla även denna vinter
Så vinterdäck på om du har bil 🙂
Bara hoppas att det inte blir så lång vinter
Lagom med runt 5-10 mm snö på marken och runt minus 5 till minus 10
Ho ho god jul det är bara 1 månad till alla börjar sälja jul saker
Hej Martin har en fråga till dig: När kommer den metrologiska hösten till gotland .När dyngstemperaturen ligger under 10 grader i 5 dagar. Skulle vara kul med ett svar mvh Arne
Regn, regn och åter regn. Det tar visst aldrig slut… Senaste det var övervägande soligt väder här var den 27 augusti.
Om Kurt lär sig stava så får han kanske svar.
Hoppas det blir en riktigt kall vinter med massor av snö.
Tack Anders för den förklaringen, mycket bra och intressant! Har lufttrycket ändrats något (i medeltal) de senaste 50 åren? Nån som vet?
Hej Anders
Jag trodde det var ”corioliseffekten” som gjorde att vinden blåser parallellt med isobarerna? Läste din förklaring av den här tidigare. Du skriver nu att när vinden ökar så styrs den mot högre tryck. Jag skulle gärna vilja veta mer om den effekten som du säger är svår att förklara. Kan du rekommendera nån litteratur där detta beskrivs på ett begripligt sätt?
Anders: Hej Thomas. Utmärkt fråga. Svaret kommer i en ny artikel alldeles strax!
Artikeln ligger ute nu