Högtryck och fint väder?

Av Anders Persson

Högtryck är inget mer än en extra massa luft ovanför oss; det betyder inte nödvändigtvis vackert väder, under den mörka årstiden kan den lika ofta vara kopplad till mulet som till grått som klart och soligt. Det andra som kännetecknar högtryck är att luften (på norra halvklotet) snurrar medurs runt det.

Det hävdas ofta att högtrycken också kännetecknas av sjunkande luftmassor och därför utströmmande luft. Omvänt påstås lågtryck kännetecknas av stigande luft och inströmmande luft. Detta gäller dock enbart i marknära skikt; i övre troposfären är det tvärtom: inströmmande luft i högtryck och utströmmande i lågtryck!

Vad sedan vädret i ett högtryck angår så beror det av en mängd omständigheter, främst var de varma och kalla luftmassorna befinner sig. I dagens läge strömmar relativt varm luft på det aktuella högtryckets västsida upp från Medelhavsområdet över Nordsjön till Norska havet medan kall luft strömmar ner på dess östsida.

Figur 1: Prognoskarta från ECMWF gällande söndag 12 augusti kl 02. Lufttrycket är lika högt över Nordsjön som Östersjön, med temperaturen på 1,5 km höjd skiljer sig 5-8 grader.

När man ”läser av” isobarkartor är det dessutom viktigt att komma ihåg att luften inte strömmar exakt efter isobarlinjerna. Dels sker det för alla trycksystem en dragning från högt lufttryck till lågt på grund av friktionen mot marken. Men dessutom spelar trycksystems rörelse in. Isobarer som sträcker sig från nordväst mot sydost kan kopplas ihop med en transport av luft från nordväst till sydost bara om isobarerna inte ändrar sig speciellt mycket. Men faller eller stiger lufttrycket ändrar sig isobarbilden snabbt och luftens vägar blir då mer komplicerade.

Isobarerna kan man kalla för strömlinjer, dvs de anger i varje ort vindens huvudsakliga riktning (om vi bortser från friktionen). Men ofta är vi intresserade av varifrån luften kommer och då duger inte strömlinjer utan då måste vi ta utgångspunkt från luftens strömbanor eller ”trajektorier”. På nedanstående högst schematiska figur har jag med blått skissat de ungefärliga strömbanorna för luft under olika atmosfärsbetingelser.

Figur 2: Schematiska skisser för luftens strömbanor (blå pilar) vid olika trycksituationer (svarta linjer är isobarer, dvs linjer för lika lufttryck).

Överst till vänster: NV-SO isobarer som rör sig österut ger ofta vindbanor som är mer VNV-liga och ofta lite mildare, medan samma isobarbild vid drift västerut ger mer NNV-liga strömbanor och lite kyligare.

Övriga bilder i figur 2 vill, i korthet, påminna om att bara vid stillastående trycksystem sammanfaller strömbanor och strömlinjer (isobarer). I annat fall är relationen mer komplicerad med strömbanor som ibland är mer krökta än strömlinjerna, ibland mindre. Västgående lågtryck är sällsynta och har uteslutits av utrymmesskäl.

Den intresserade läsaren kan kanske själv räkna ut hur strömbanorna ser ut 😉

/Anders

Related posts

10 Thoughts to “Högtryck och fint väder?”

  1. Lasse H

    Det verkar ju logiskt att luften måste strömma in upptill i ett högtryck för att det skall bibehållas och motsatsen för ett lågtryck. Du nämner dock inget om varför det oftast är vackert väder vid högtryck, nämligen att kall luft sjunker och värms upp varvid molnbildning förhindras. Motsatsen gäller vid lågtryck då marknära varm luft stiger ock avkyls varvid moln bildas, på samma sätt som ”termikmoln” bildas. Men detta är kanske självklart för alla?

  2. Anders Persson

    Bäste Lasse H! Nu har du verkligen vidrört en av de ömma punkterna i den meteorologiska förståelsen. Ty det är sant som du säger att förekomsten av högtryck oftast förklaras med närvaron av tung kall luft som gärna sjunker i motsats till varm luft som stiger, gärna vid lågtryck. Det är också vad du kan läsa i de flesta böcker, också på utrikiska språk.

    Jag skriver ”oftast förklaras” och ”de flesta”, ty undantagen är total tystnad eftersom författarna är pinsamt medvetna om att detta nog inte är sant!

    Om du följer med på de storstilade väderkartorna som anger lufttryck och temperatur, inte bara vid marken utan också i högre höjder (t.ex. Wetterzentrale), blir du nästan omedelbart medveten om att det förhåller sig tvärtom: att de allra flesta högtryck är förknippade med övervägande v a r m luft och de stora stationära lågtrycken med k a l l luft.

    Undantagen görs av vinterhögtrycken som verkligen är kalla, men i marknära skikt, några kilometer upp i luften har kalluften omvandlat dem till lågtryck. Ett annat undantag är de vandrande lågtrycken vilka (som bekant?) skapas i gränsen mellan kall och varm luft.

    Det mest slående exemplet på att högtryck och varm luft hör ihop är de s.k. subtropiska högtrycken kring latitud 30°. De är de mäktigaste högtrycken på jorden och de ligger där det är som varmast!

    Nu kanske du undrar varför meteorologin lever med denna klara felaktighet. Men det är bara ett av flera exempel från denna unga vetenskap på allvarlig ovetenskaplighet. Jag har tidigare på dessa sidor visat hur de flesta av de gängse förklaringarna av den s.k. corioliseffekten man möter i litteraturen uppenbarligen är fel – och det på ganska elementärt sätt. Varför meteorologin är på det här sättet – och varför högtryck föredrar varma luft – kan det kanske bli tillfälle att återkomma till.

  3. Robert

    Hej Anders!

    Vill bara säga att jag uppskattar dina teorier , egna meningar och förklaringar. Intressant och lärorik läsning!

  4. Anders Persson

    Tack Robert! Det är ingen konst, bara man ar respektlös nog att inte tro på allt man hör. Se t.ex. http://krigsmyter.nu/lp-kallt-vinterkrig-a.php?at=b&kw=sport
    Och detta är bara en av massor av sanningar, också utanför meteorologin och krigshistorien, som ligger och väntar på att bli upptäckta. Det är bara att ”gräva där du står”, som det hette en gång i tiden.

  5. Jeb

    Tack Anders!

    Speciellt för artikeln om vinterkriget. Min mor levde igenom vinterkriget. Hon pratade sällan om kriget under sin livstid, det var mest en positiv historia om hur hennes mors ogrundade beslut gjorde att hon överlevde. Den innefattade likväl rullande huvuden på gatorna. Vintrarna pratades det dock ofta om.

    Skulle tro att det där även kan vara en psykologisk sak, iaf hon, valde något annat att prata om än det riktiga eländet. Och så blev det lite överdrivet där istället.

  6. Lasse H

    Men Bäste Anders, lite sanning ligger det väl i att vid högtryck sjunker de övre kallare luftmassorna neråt, av tyngdkraftmässiga skäl, och uppvärms, kanske av olika skäl, t ex komprimering. Då kan det ju inte bildas några moln. Är denna princip felaktig? Tillåt mig tvivla.

  7. Anders Persson

    Bäste Lasse: Jo, lite sanning ligger det i att vid vissa högtryck sjunker de kallare luftmassorna neråt. När så sker dras luft i övre luftlager in från sidorna och bildar eller förstärker det lågtryck som finns högre upp. Friktionen mot marken får den utströmmande vinden att än mer peka ut från högtrycket och hjälper därvid luften att ”bryta sig ut”.

    Det är en fascinerande del av den dynamiska meteorologin som beskriver hur markfriktionen har effekter högt upp i atmosfären. Den förste som påpekade detta var, hör och häpna, Albert Einstein 1926 sedan han druckit thé hos kollegan Erwin Schrödinger och av dennes fru Annemarie fått frågan varför bladen samlades i mitten på koppen när man rörde om. Men det får jag berätta om en annan gång 😉

    Men allt detta gäller k a l l a högtryck, vilka utgör en minoritet. I de övriga finns det överhuvudtaget inga kallare luftmassor i övre skikt som kan sjunka neråt!

  8. Odden

    Man får en bra beskrivning varför det i varje fall vintertid ofta blir ”dåligt” väder i högtryck om man googlar på ”subsidence inversion”.

    ”Adiabatisk process” förklarar varför sjunkande luft värms upp och varför stigande luft avkyls.
    SMHI redogör på ett enkelt sätt för det.

  9. Tim

    Hej!
    Igår när jag var inne och kollade prognoserna så stod det att det skulle vara mellan 26-28 grader på söndag och måndag , men efter att ha tittat på dagens prognos över dem dagarna så har temperaturen sjunkit med nästan 10 grader hur ni ha fått en så helt annan prognos igår till idag?

  10. Lasse H

    A P skriver:”I de övriga finns det överhuvudtaget inga kallare luftmassor i övre skikt som kan sjunka neråt!”
    Men även om de är varma så är ju allting relativt: luften är ju kallare högre upp (även om den är varm). Men vid högtryck beror ju sjunkande luftmassor på gravitationen som vill utjämna luftmängderna. Högtryck innebär ju att det finns mera luft i luftpelaren.

Kommentera