Det kan inte uteslutas att osannolikt kan vara svårt att tolka

Det kan inte uteslutas att osannolikt kan vara svårt att tolka

Det kan inte uteslutas att jag ibland hör saker i media som får mig att reagera genom att skriva ett bloggartikel. Det hände idag, vilket tydliggörs genom att du läser detta, när jag lyssnade på P1 Godmorgon Världen.

Där avhandlades under några minuter skillnaden mellan begreppen ”kan inte uteslutas” och ”osannolikt”. Detta till följd av att statsminister Löfven vid Folk och Försvars konferens i Sälen i veckan stått kvar vid det senare uttrycket ”ett militärt angrepp mot Sverige är osannolikt” i kontrast till Försvarsberedningens som valt den nya formuleringen ”…kan inte uteslutas”.

Politiker (och en del andra) hade i veckan en diskussion om skillnaderna mellan dessa begrepp. Det politiska etablissemanget (inklusive Löfven) är överens om att hotbilden mot Sverige har ökat. Försvarsberedningen har markerat detta genom den nya formuleringen. Men statsministerns ordval (och han sade det inte bara i förbifarten, utan han markerade det) skapade bilden av att han inte tyckte det var någon skillnad mot tidigare.

För att bringa lite klarhet i sammanhanget så kontaktade Sveriges Radios Godmorgon Världen Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Han tänkte högt i söndagens sändning (idag 21 januari 2018) och kom fram till att det snarare var tvärtom, ”kan inte uteslutas” beskriver en mindre sannolikhet än ”osannolikt”.

Tack vare att Rosenkvist tänker högt så kan vi följa hans logik. Ni kan lyssna på inslaget här:

Till att börja med så finns det visst regler för hur begreppen skall tolkas. Han hänvisar tex själv till ordböcker. Lite längre ner så visar jag på hur man gör i klimatsammanhang för att kommunicera sannolikheter i ord.

För det andra så gör han som första steg att översätta ordet ”sannolikt” till ”troligt”, trots att han några sekunder tidigare sade att det inte fanns regler för hur orden skulle tolkas. Nåväl, han beskriver ”osannolikt” ”inte troligt, men fullt möjligt”. Jag är okay med den formuleringen.

Tankevurpan gör han när han skall kvantifiera ”kan inte uteslutas”. Han säger att ”Om man säger att något kan uteslutas så finns det inte ens minsta möjlighet till att det skall inträffa. …och om man säger att något inte kan uteslutas så finns möjligheten, men den kan vara väldigt, väldigt liten”.

– Men bäste professorn, bara för att den kan vara liten så betyder det att den är det! Det betyder inte heller att den inte kan vara stor!

Vill man belysa att en sannolikhet har ökat från nivån ”osannolik” så kan man använda många begrepp. ”Kan inte uteslutas” kanske inte var det bästa, men det bör tolkas som den ökade risknivå det var avsett att belysa.

Sedan rundar Rosenqvist med att föreslå att man hellre borde tala om att ”risken har ökat” istället för att definiera hur stor den är. Nå, man har ju faktiskt rätt många gånger sagt just det. Och det finns faktiskt en poäng med att dessutom försöka definiera hur stor den är, inte bara att den har ökat från någon annan luddig nivå.

Han avslutar, med ett fniss, att det vore bättre med de relativa begreppen ”så att man slipper ringa till en professor i Nordiska språk om såna här saker”. Nå, så mycket klarare över situationen blev man väl inte av den här intervjun. Allra bäst tycker jag det vore om man frågade statsministern respektive försvarsberedningen om vad de egentligen menade istället för att vrida och vända på vad de sade.

Nu kanske ni läsare tycker att jag har varit stöddig och moppsat upp mig mot uttalanden av en professor i Nordiska språk. Vad har jag då att komma med, vad är då min syn på saken?

Jag anser att man bör kvantifiera uttryck som beskriver sannolikheter i matematiska termer. Det är först då som man dels kan vara överens om vad de betyder, ställa dem i relation till varandra, beskriva verkligheten som den ser ut samt fatta rationella beslut utgående från ordvalen. Det är ungefär lika väsentligt när det gäller försvarsbeslut som i klimatfrågor.

Jag använder samma metod som Henrik Rosenkvist, dvs att invertera begreppet. Om ”kan uteslutas” är extremt osannolikt så ger jag det en sannolikhet som är mindre än 1% (Ja man kan diskutera om det skulle vara 0,0001% eller något liknande, men det spelar ingen roll för slutsatserna). Därmed får begreppet ”kan inte uteslutas” en sannolikhet som är större än 1%. Och den sträcker sig upp till 100%.

Begreppet ”osannolikt” har i andra sammanhang, tex rörande klimat (se tabellen nedan) en sannolikhet som är lägre än 33%. Jag tycker själv att det låter som ett stort tal, men min tes håller i alla fall (och stärks ytterligare om vi låter ”osannolik” vara tex <5%).

Vad har vi då? Jo,

  • kan inte uteslutas” är > 1%, dvs en sannolikhet som sträcker sig från 1% till 100%.
  • osannolik” är < 33%, dvs en sannolikhet som sträcker sig från 0% till 33%. (eller från 0 till 5%.)

Vilken av dessa innebär störst risk? Man kan börja med att konstatera att de är överlappande, dvs det kan finnas tveksamma situationer. Men man kan inte, såsom professor Rosenkvist gör, dra slutsatsen att ”osannolik” innebär större sannolikhet än ”kan inte uteslutas”. Och framför allt ser man att situationer som är mer sannolika än ”osannolik” bara omfattas av begreppet, ”kan inte uteslutas”.

När det gäller klimatförändringar så har man definierat begrepp som rör sannolikheter för att kunna tala om dem i vanlig text och tal på ett ledigt sätt utan att blanda in för mycket siffror. Tabellen med sannolikheterna nedan är i och för sig på engelska, men med en konsekvent översättning så kan man använda dem även på svenska.

Från IPCC Assessments of Climate Change and Uncertainties.

The standard terms used in this report to define the likelihood of an outcome or result where this can be estimated probabilistically are:

Likelihood Terminology Likelihood of the occurrence/ outcome
Virtually certain > 99% probability
Extremely likely > 95% probability
Very likely > 90% probability
Likely > 66% probability
More likely than not > 50% probability
About as likely as not 33 to 66% probability
Unlikely < 33% probability
Very unlikely < 10% probability
Extremely unlikely < 5% probability
Exceptionally unlikely < 1% probability

 

Men definitionerna ovan passar illa på det språkliga användandet av ”osannolikt”. Om Sveriges tidigare policy var att ett väpnat angrepp mot oss var ”osannolikt” och detta motsvarade <33% sannolikhet så skulle ”nästa nivå” vara ”about as likely as not” eller 33-66%. Det förefaller vara väldigt stor risk.

Men då kommer också tidsaspekten in. Vilken horisont talar vi om? Är det innevarande år, tio eller 30 år? Med tanke på den tid det tar att bygga upp en försvarsmakt så kanske det är de längre tidsaspekterna man skall ta i beräkning och då ackumuleras riskerna över de betraktade åren.

Rimligtvis så kan man inte betrakta sannolikheten för väpnat angrepp mot Sverige som en slumpmässig händelse. Utfallen av en försvarspolitik är annorlunda än sannolikheter när man kastar tärning. Risken för väpnat angrepp är inte en parameter som är oberoende av länders agerande. Eller formulerat utan de två negationerna: Risken för angrepp är beroende av hur nationerna agerar.

Risken för angrepp är först och främst beroende av beslut som främmande makt fattar. Och det innefattar, rimligen, den potentiella angriparens uppfattning av vad man har att vinna på ett angrepp och den angripna nationens förmåga att försvara sig. Om främmande makt uppfattar att de kan angripa en nation utan att riskera skada eller motgångar så ökar rimligen sannolikheten för angrepp.

Det är i alla fall logiken bakom att rusta upp försvaret när man upplever att hoten från andra nationer ökar. Genom att pressa upp priset för angrepp som pressar man ner sannolikheten för att det skall inträffa.

Men det var inte det som artikeln skulle handla om.

Min slutsats är att det är viktigt att ha tydliga definitioner av sitt språk när man fattar viktiga beslut på basis av språket. Och när det gäller sannolikheter så är det bättre att definiera ordval utifrån en matematisk beskrivning av sannolikheterna, än tvärtom.

/Martin

Detta inlägg har 5 kommentarer

  1. Lyssnade på klippet med Rosenkvist ovan innan jag läste vidare och jag fastnade faktiskt på samma ställe. Där tog min skalle en paus och jag missade vad han sa strax efter. Fick spela upp det igen. Om man hör det live så rycker man på axlarna och går vidare. Det är väl ungefär det jag tror de allra flesta gör. Få nördar ner sig i begreppen.

    IPCCs sannolikhetsbegrepp är en sak som förnekare älskar att leka med av en anledning, det är lätt att göra sannolikheterna fåniga och meningslösa, så att folk rycker på axlarna.
    Men de är väl definierade och allt annat än meningslösa.

    Utvecklingen av invecklingar går framåt, sannolikheterna är sannolikt enklare än osannolikheterna.
    Ett par delar ur en monolog som förföljt mig i snart fyrtio år:
    Nu har vi tydligen inte längre råd med några riktiga sanningar, utan vi måste nöja oss med sannolikhetskalkyler. För dom blir inte riktigt lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter, va?
    Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Men det får inte vi säga till våra barn, vi måste lära våra barn att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, endast sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.
    https://youtu.be/FjuhW-4tyEI

  2. Igår morse var det underbart att äntligen få suga in nio minusgrader i lungorna, följt av solsken senare under dagen. Nu kommer plusgrader på Onsdag och kanske en vecka framöver. Månadsskifte Januari/Februari 2018. 🙄

    1. 4-5 plusgrader och väntar på fler och mer regn.
      Nåja, känns tufft att klaga över vatten nuförtiden:
      http://www.capetown.gov.za/Media-and-news/Day%20Zero%20now%20likely%20to%20happen%20%E2%80%93%20new%20emergency%20measures
      ”We will be moving to level 6B restrictions with a new limit of 50 litres per person per day to make up for the many months of missing the 500 million litre per day collective consumption target. The new restrictions will come into effect on 1 February 2018.”

  3. Osäkerheten är svår att hantera.
    Bör man fortsätta vara osäker och ställa in sitt försvar för det värsta möjliga scenariot?
    Eller kan man tänka sig fortsatt forskning och studier för att uppnå mindre osäkerhet?
    Är det slutforskat inom klimatet?

    1. Har du någon mer planet tillgänglig?
      När ska du börja uttrycka dig lite tydligare som normalt gör bland dina likasinnade?
      Det här skrev du idag på wuwt t ex:
      https://image.ibb.co/cXAG4G/oppti_wuwt.png
      Tänker du på Cox et al och Anthony Watts senaste påhitt?

      Har du funderat över varför jurister formulerat försiktighetsprincipen?
      https://climateprinciplesforenterprises.files.wordpress.com/2017/12/osloprincipleswebpdf.pdf
      Kan göra det enklare för dig:
      https://image.ibb.co/i3CojG/Precautionary_Principle.png
      Eller är även jurister alarmister? Var går gränsen?

      Nä, inget blir slutforskat, någonsin. Det är på sätt och vis en hörnsten för all forskning. Inte ens de termodynamiska huvudsatserna, allmänt även kallade lagar, är några lagar utan kan ändras om det skulle dyka upp nya rön. Men det skulle givetvis inte innebära att ditt kylskåp slutade fungera.

      Det finns många som forskar vidare. Brown & Caldeira landade på ett medel för ECS på 3.7K, Även Dessler snackade nyligen om mellan 2.4 till 4.4K för ECS och att man i princip kan skrota de lägre siffrorna nu. Vill du ha ett knippe papper som pekar mot 4K eller ett knippe papper som pekar mot lägre ECS som t ex Cox 2.8K (som använder en konstant i sina ekvationer)?
      Vad vill du ha? 1.5K som aldrig får ändras?
      Är du konstant? Är Jorden konstant? Vad är konstant?

      Avslutningsvis vill jag poängtera det uppenbara, man behöver inte en enda modell för att se vad som pågår. Men man kan likväl förneka rubbet.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: