Det avgör framtida klimat

Av Martin Hedberg

Vanligen brukar man säga att klimatet är statistik på väder. Tex hur ofta det regnar, medeltemperaturen, vindar, hur ofta och stora olika extremvärden är osv.

Men om man inte vet något om vädret om ett år, hur an man då säga något om klimatet om tio år?

Jo, det som styr vädret är alla intrikata och komplicerade relationer i naturen. Från hur mycket solenergi som kommer till planeten till plankton till havsströmmar, glaciärer, pollen, sandstormar, växthusgaser, skogsbränder, jetvindar och allt annat som utgör det biologiska, kemiska, fysikaliska och geologiska system vi lever i.

Men man kan även titta på klimatet ur en annan, mer övergripande, synvinkel. Genom att jämföra hur mycket energi som kommer in till planeten med hur mycket som lämnar den så får man en bild av nettoskillnaden. Och den skillnaden, om det är någon, blir kvar på planeten och manifesteras på något av de sätt som energi kan beskrivas (värme, rörelse, kemiska bindningar…). Detta sammanfattas i något som kallas ”strålningsbalans”.

Om det netto blir kvar energi på planeten så kommer det att märkas i vädret. Det blir, i medeltal, varmare, blåsigare osv. Det måste inte bli det på alla platser hela tiden, men just i medeltal. Summan av alla förändringar utgör skillnaden i energi.

Det som avgör framtida klimatet är främst hur olika så kallade ”forcings” utvecklas. Dessa ”forcings”, eller krafter, driver strålningsbalansen. Kommer planeten att stråla ut energi mer energi än den tar emot eller tvärtom? Eller är det lika? De nu viktigaste ”forcings” utgörs av växthusgaser och aerosoler. Det här gör att man kan säga något om klimatet om tio och hundra år, trots att man inte vet hur vädret blir nästa sommar.

Mer växthusgaser gör att mindre energi strålar ut i rymden, dvs planeten blir varmare. (inkommande strålning påverkas bara i begränsad utsträckning eftersom växthusgaserna har ett fönster, är mer eller mindre genomskinliga, för det synliga ljuset där den mesta av solenergin är).  Och hittills har vi människor kraftigt ökat halten växthusgaser i atmosfären. Inte mycket tyder på att vi kommer att minska halten.

Aerosoler, eller partiklar, kan såväl värma som kyla. De påverkar såväl inkommande strålning som utgående. Aerosolerna är en joker. De kan utgöra kondensationskärnor som gör att det bildas mer moln. Detta kan i sin tur göra att det såväl regnar mer som mindre. Spontant tycker man kanske att mer moln borde ge mer regn, men många små molndroppar kan verka hämmande på bildandet av regn, tex kan de hindra solinstrålningen så att det inte bildas konvektion och regnskurar. Men på andra platser kan de vara det som gör att det faktiskt faller ut regn/snö.

Aerosolerna påverkar själva även strålningen. De kan vara vita och reflektera ljus eller mörka och absorbera. De ligger på olika nivåer i atmosfären. De är stora och de är små. Vissa absorberar vatten, andra stöter bort vatten. De påverkar förutom strålningen även såväl våra egen som djurs hälsa. De påverkar även växters tillväxtförmåga.

Hastigheten på klimatförändringarna beror även på hur olika former av återkopplingar (”feedbacks”) i naturen utvecklas. Det gäller såväl glaciärer som utsläpp av metan och koldioxid från naturen själv, tex från töande permafrost och metanhydrater (metan infruset i iskristaller på havsbotten) i havet. Även utsläpp av koldioxid från ett allt varmare hav påverkar halten koldioxid i luften.

Från att ha varit en fråga om hur vi skall minska våra individuella utsläpp, bli effektivare mm, så kommer fokus alltmer att handla om hur vi skall anpassa oss till klimatet som förändras.

Missförstå mig inte, många beslutsfattare har på goda grunder ambitioner att minska utsläppen. Men det var länge sedan som sådana åtgärder skulle kunnat medföra att vi undvek stora klimatförändringar utöver de naturliga som hela tiden pågår. Vi människor har sparkat igång stora processer som kommer att förändra planeten Jorden, och livet på Jorden, i grunden. Sett til våra dagliga liv kan det tyckas gå långsamt, men geologiskt är det en explosion vi bevittnar.

Parallellt med att minska utsläppen pågår ett omfattande arbete med att räkna på olika konsekvensscenarier och hur vi kan/bör förhålla oss till de risker som de medför. Det får konsekvenser på allt ifrån energisystem till livsmedelsförsörjning, extremväder, infrastruktur och försäkringar. mm.

/Martin

Detta inlägg har 40 kommentarer

  1. Tack, Martin! Tydligt och åskådligt, som vanligt!

  2. Klimatet styrs av Solen, ända växthusgasen värd att nämna är H20 som vattenånga, dimma och moln. Men även flytande vatten håller mycket värme som golfströmmen. Undervattensvulkaner kan hetta upp enorma mängder vatten och vulkanaska kan kyla ner klimatet. Även om C02 hade en stor påverkan på klimatet så är människans utsläpp av C02 helt obetydligt jämfört med naturens helt ENORMA C02-utsläpp. Otäck massmedial tystnad om Antarktis växande is och vår nu (surprise! surprise!) SJUNKANDE havsnivå! Strypa C02 är meningslöst, C02 är bara en bi-effekt av varmare/kallare klimat styrt av Solen!

    Martin: Klimatet styrs inte av någon enskild faktor, vare sig solen eller koldioxid. Det är ett komplext system med fantastiskt många återkopplingar.

    Människans utsläpp av koldioxid är uppenbarligen INTE obetydlig. Vad vi har gjort har medfört att halten koldioxid i luften har gått från ca 280 ppm till ca 394, en ökning med 40%. Se tex NOAA. (Naturen släpper ut och tar upp stora mängder koldioxid, men den stora skillnaden är att vi bara släpper ut. Det är vi som står för skillnaden).

    Skilj på land- och havsbaserade glaciärer. Östra Antarktis ackumulerar snö/is, men överlag så minskar mängden is på Antarktis.
    Den havsbaserade isen runt Antarktis ökar i yta vinteritd trots att havet blivit varmare. Att isen ökar är till stor del på grund av avsmältningen av is från Antarktis vilket gör havsvattnet mindre salt, vilket i sin tur gör att den fryser lättare. Ett tunnare ozonskikt har även medfört att lågtrycksbanor förändrats vilket i sin tur gjort att mer nederbörd faller kring Antarktis. Även det gör att salthalten sjunker.

    Havsnivån stiger, fortfarande. Se tex http://www.columbia.edu/~mhs119/SeaLevel/

    (Not: Antarktis är området kring Sydpolen. Arktis är området kring Nordpolen.)

    Om nu halten koldioxid i luften bara var en konsekvens av ”varmare/kallare klimat styrt av Solen”, hur kan det komma sig att halten ökat så kraftigt trots att solen inte förändrats nämnvärt? Och vart har all koldioxid tagit vägen som bildas när man netto eldar biobränsle respektive förbränner fossilt kol?

  3. Kan man koppla det myckna regnandet som bara fortsätter till klimatförändringarna, t ex minskningen av isen på Arktis som varit rekordartad i år. Mer vatten avdunskar till luften då också. Vi här på västkusten börjar få nog av regn nu.

  4. Martin:

    Tusan också.. man vill ju inte detta ska vara så.
    Men jag börjar ändå känna att det är de stora systemen som gör det blir så fel . Dvs politiken gör stor skillnad och ekonomin är det som då troligen styr mycket i den.
    = hitta lösningar som ger pengar och inga eller små utsläpp. Detta borde vara ett ämne i skolan tex,vad görs i den riktningen redan??

  5. Det gjordes en ganska omfattande studie förra decenniet av metanutsläpp runt arktis. Pågår det nya, eller finns det några nya studier planerade?

  6. gör ökande mängd moln att klimatet blir varmare eller kallare?

  7. Jag efterlyser empiriska bevis som visar att det är koldioxiden medför alla dessa scenarier som lyfts fram. Glaciärer som minskar, Arktis is som snart påstås vara borta, torka, regn, kyla värme är alla exempel på sånt som koldioxiden påstås ligga bakom.
    OM koldioxiden och växthusgaserna ligger bakom ovan nämnda varför påverkas inte Antarktis? Antarktis is växer och är i nuläget på rekordnivå under den period då satellitmätning pågått.
    Bara lite kuriosa – Om den koldioxid som vi släpper ut skulle stanna i atmosfären skulle det ta drygt 200 år innan vi får en fördubbling av CO2-halten. I teorin skulle det ge drygt en grad varmare. AGW-förespråkare säger då i enlighet med en obevisad teori att denna grad kommer att förstärkas positivt av övriga växthusgaser. Denna obevisade teori utgör grunden för ett näst intill ofattbart resursslöseri. Vi har klimat-alltmöjligt. Svindyra elräkningar på grund av klimatskatter. Svindyrt fordonsbränsle av samma orsak. Dessa skatteintäkter finansierar sk förnyelsebar el. Vindkraft som ett exempel. I ett land som har överskott på el så subventionerar vi utbyggnaden av vindkraft. Jag blir gråtfärdig när jag ser hur manipulerade politiker tar det ena vansinniga beslutet efter det andra. Vindkraft levererar i princip inte när det behövs. Inte när det är kallt. Inte när det är varmt. Runt 20% av installerad effekt får vi från dessa plåtschabrak.
    En obevisad teori!
    Det finns förresten ett antal undersökningar som menar att återkopplingen från klimatsystemet är negativ. Det skulle innebära att våra dyra ineffektiva åtgärder är meningslösa. Varför inte göra halt i alla dessa ”klimatåtgärder” och förutsättningslöst gå till botten i klimatfrågan?

    Martin: Koldioxiden är inte ensam orsak till ”alla dessa scenarier”. Koldioxid är en, tillsammans med metan, lustgas, freoner, aerosoler, albedoförändringar mm som orsakar klimatförändringar. Detta samtidigt som solfläckar och andra högst opåverkbara saker fortskrider och påverkar klimatet.

    Men av alla saker som har förändrats de senaste 500 åren så har förändringen av koldioxidhalten i luften spelat störst roll. Och denna förändring är orsakad av människan (tillsammans med ett par andra högst väsentliga saker som även ligger bakom).

    Teorin ÄR bevisad. Den som föst påvisade att det finns en växthuseffekt var fysikern och matematikern Fourier. Det gjorde han på mitten av 1800-talet. Hans resultat står sig än idag. Det är lite som Newtons mekanik eller Pythagoras sats: Väl beprövad kunskap.

  8. Martin!
    Aftonbladet i dag flaggar för en mild vinter,
    hänvisande till NOOA.Ska jag köpa det?
    Mvh

  9. Bra inledning men du spårar ur mot slutet. Drastiska händelser har hänt och kommer att hända i framtiden.
    Det vi kan studera nu är ingenting ovanligt eller drastiskt.
    Skillnaden mot förr är att vi försöker påverka klimatet, eller tror oss kunna behärska de krafter som styr. Eller som du så trist påstår-det är försent!

  10. Det var en klok gubbe som sa en gång; ”ju mer vi männsikor vet desto tydligare blir det att vi ingenting vet”. M.a.o. kan man debattera om människans påverkan/ingen påverkan hur mycket som helst, vi kan och vet precis ingenting om det som styr naturen och hur det blir i framtiden.

  11. En dansk-europeisk forskning menar, att den ökade isavsmältningen i Arktis kan medföra att klimatförändringarna i Nord -och Västeuropa uteblir, d v s att det lär dröja ända till år 2100 innan vi i exempelvis Norden upplever en märkbar klimatförändring. Dessa forskare menar att det i framtiden kommer inträffa ungefär lika många kalla vintrar som det gör idag, d v s i genomsnitt runt 3-4 stycken vart 30:e år. Med andra ord tyder denna forskning på att vi behåller samma klimattyp som vi haft tidigare. Dock finns mycket i forskningen att vara skeptisk emot. Bl a refererar de europeiska vargavintrar till år med extrem arktisk isavsmältning som 2006, 2009 och 2010, men man undanhållit att andra år, såsom 2007, 2008 och 2011 hade milda vintrar. Vintern 2011/2012 skulle enligt forskare bli kall pga lågt NAO-index sommaren 2011, men så blev inte fallet, så det finns en hel del i artikeln att ifrågasätta.

  12. Varför pratar inte politikerna om detta längre alls??

    Vem bryr de sig egentligen om?

  13. Tror nog att ”energibalans” alltid råder på årsbas. Vad som skapar balansen, och vilken temperatur som krävs vid jordytan (=biosfären) är något annat, som ingen ännu med exakthet känner till. Växthuseffekten finns förvisso. Ett växthus är som bekant rikare på fukt (H2O) men fattigare på CO2 än omgivningen. Det kanske Fourier, Newton och Pythagoras nämnde? Jag såg ingen referens. Då tror jag (tillåtet här) lika gärna på t.ex effekten av solvind och kosmisk strålning på molnbildningen. Det enda klimatprat som övertygat mig hittills är hypotesen att ett isfritt arktis skulle få jetströmmarna att meandra långsammare och därmed ge större, långsammare svängningar i vädret än med isen på plats.

    Martin: Namnet Växthuseffekt skall inte tolka bokstavligt: Det som gör att det är varmare i ett växthus är glasrutor som skiljer den varma luften från den kalla. Motsvarande fönsterrutor finns som bekant inte kring planeten Jorden.

    Namnet kommer sig av metaforen att det är varmare, inte den fysikaliska processen. Fourier beskrev den processen, namnet kom upp senare.

    Energibalans råder inte, vare sig på dygns- eller årsbasis. Planeten Jorden strålar ut mindre energi än vad den tar emot. Det är därför det blir allt varmare (notera även att mer än 90% av energidifferensen ackumuleras i haven).

    När planeten för 20.000 år sedan gick ur den senaste istiden så orsakades energiobalansen av att planeten tog emot mer energi från solen än den strålade ut värmeenergi. Detta pågick till dess (ca 10.000 år senare) planeten hade blivit så varm att den strålade ut lika mycket som den tog emot. Därefter var klimatet relativt stabilt i 10.000 år (energibalans), dvs fram till nyss.

    Nu är det alltså en annan process, men i stort sett samma resultat: Istället för att ta emot mer energistrålar vi ut mindre energi. Same-same: Det blir varmare. Men en stor skillnad är att det går mycket snabbare nu, vi kommer att göra storleksordningen en istid (3-5 grader) på 1-300 år istället för på 10.000 år. Det kommer att svida lite i skinnet.

  14. Du låter som en homeopat, Martin. Deras verksamma substans är lika med en hink i Vänern. Ungefär så kraftigt utspädda tror jag dina och de andras klimatteorier är. Solen påverkar vårt klimat hur den vill, lite såkallade växthusgaser hit eller dit är en skit i rymden. Bättre du lägger krut på all giftanvändning i vår matproduktion. Roundup är betydligt värre än en metanprutt.

    Martin: Om det var så att det var solen som styrde klimatet, hur kan det då komma sig att det blivit varmare de senaste hundra åren utan att solstrålningen har förändrats utöver 11-årscyklerna?

    Och hur kan det komma sig att jorden, sett från rymden, har en snittemperatur på -18 grader, när vi upplever att det är i snitt +14 här vid marken? (Tips: Växthuseffekten är lite mer än homeopati).

  15. Min känsla är att vi nått en tipping point vad gäller den globala uppvärmningen. Alla signaler verkar peka åt fel håll och klimatförändringarna sker snabbare än vad ens de mest negativa klimatforskarnas befarat.

    Martin: Tror du vi framöver kan räkna med en irreveribel uppvärmningprocess med skenande klimatförändringar?

  16. Bra skrivet Urban!

    Martin far som vanligt med sina osanningar såsom ovan med ”..förändringen av koldioxidhalten i luften spelat störst roll” som han förstärker med ord som ”Teorin ÄR bevisad”.

    Tittar man på senaste 30 åren beror uppvärmningen till mycket större del av ökning av vattenånga i övre troposfären. Det är bevisat i genom bandmodeller, som i sin tur stämmer väl överens med verkliga mätningar i luftstaplar. Varifrån denna vattenånga kommer vet ingen idag. Förslagen om källor är många. Metangas som självantänds, flygplan, konstbevattning, kraftigare luftomsättning i atmosfären, varmare klimat,…

    Frågan de flesta tycker man borde ställa sig är ”Tror du koldioxiden är huvudorsaken till denna ökning av vattenånga?”. Jag tycker man ska sluta tro och fatta beslut på enbart tro. Börja ta reda på hur saker och ting fungerar och agera därefter.

    Martin: Du presenterar cirkelbevis och luftslott. Det är inte mycket att luta sig mot. Bättre är då att ta fasta på faktiska mätningar och vetenskap.

  17. Jordens medeltemperatur har under åren 1900 till 2000 ökat 0,74 grader. Från år 2000 har den inte ökat mer.

    När det gäller CO2 måste man titta på dess sammansättning eftersom en del påverkar och en del påverkar inte den s.k. växthuseffekten.

    Tittar på karta över var det finns mest CO2 på jorden kan man tro att höga halter skulle förekomma över Jordens stora industriområden. Men så är det inte. Av någon anledning finner man de höga halterna i områden som är glest befolkade av människor.

    Martin: Hur menar du ”dess sammansättning” och att ”en del påverkar inte”?

    Koldioxid, CO2, är en växthusgas. Dess sammansättning är, som den kemiska formeln CO2 förklarar, en kolatom och två syreatomer. Det finns inte vissa varianter som inte är en växthusgas.

    Det finns lite högre halter koldioxid precis vid tex skorstenar och andra källor till koldioxid, men överlag så är den väl omblandad i atmosfären och spridd över hela jorden. Anledningen till det är att dess livslängd är mycket lång, ett utsläpp blir kvar i hundratals år och hinner då givetvis sprida sig över hela jorden.

  18. Martin skrev:
    ”Teorin ÄR bevisad. Den som föst påvisade att det finns en växthuseffekt var fysikern och matematikern Fourier. Det gjorde han på mitten av 1800-talet. Hans resultat står sig än idag. Det är lite som Newtons mekanik eller Pythagoras sats: Väl beprövad kunskap.”
    Det är inte den teorin jag menade.
    Jag menade påståendet (teorin) att koldioxidens modesta, ca 1 grad vid en fördubbling, temperaturpåverkan förstärks av andra gaser i atmosfären. DET är inte bevisat. Det finns publikationer som pekar på att återkopplingen istället är negativ.
    När det gäller solens påverkan så är det nästan löjligt att avfärda den som oviktig. Varför är då korrelationen mellan solens cykler, främst den elvaåriga, och jordens klimat så överensstämmande?
    Läs den danske professorn Henrik Svensmark. Hans teori om kosmisk strålning kopplat till just dessa cykler och molnbildningen får ett allt större genomslag. Experiment i CERN-laboratoriet har för övrigt bekräftat Svensmarks teori.
    Det finns mycket mer att undersöka ytterligare när det gäller vad som påverkar vårt klimat. Därför menar jag STOPPA alla nu pågående aktiviteter att försöka påverka klimatet. Vi kastar skattepengar och resurser i sjön. Pengar, makt och prestige. Det styr dagens sk Klimatpolitik. Låt sunt förnuft, faktiska mätdata och strävan att faktiskt förstå hur klimatet fungerar.
    Lite fakta:
    – Globala temperaturen har INTE ökat de senaste 15 åren. Trots att CO2 ökat.
    Martin: FEL. Det har blivit ca 0,15 grader varmare de senaste 15 åren. Se tex NASA.

    – Solen, havsoscillationer bl.a PDO har väldigt stor korrelation med den globala temperaturen.
    Martin: Det är tex ett mindre antal solfläckar de senaste 5-10 åren som gjort att temperaturen planat ut under samma period. Om det inte varit för de extra växthusgaserna i luften så hade temperaturen avtagit istället (se samma länk som ovan). Havsoscillationer medför primärt en omfördelning av temperaturer, inte att energiinnehållet (eller temperaturen) på planeten förändras.

    – Koldioxiden saknar historiskt denna.
    Martin: Det finns en tydlig korrelation mellan koldioxid (och andra växthusgaser) och jordens medeltemperatur. Denna historisk sträcker sig flera miljoner år tillbaka i tiden. Istider kommer och går med ca 100.000 års mellanrum och korrelationen mellan dem och växthusgaser är uppenbar (däremot är dess fasförskjutning omvänd nu eftersom det som driver klimatförändringarna idag inte är astronomiska förändringar utan förändringen av växthusgaser. Behöver jag därtill påpeka att systemet är positivt återkopplat?)

    – Det har funnits perioder då koldioxidhalten varit 10 gånger högre än idag. Jorden finns kvar. Ingen Tipping Point nåddes bevisligen.
    Martin: Jorden kommer inte att gå under. Liv kommer att fortsätta att existera. Men som vid alla tidigare kraftiga klimatförändringar så drabbas ekosystemen när de tvingas anpassa sig. De växt- och djurarter som inte klarar av förändringarna dör helt enkel ut. Andra kommer att ”tjäna” på förändringarna (tex contortabastborrar i Kanada, maneter i haven eller nyblivna våtmarker till följd av havsnivåhöjning), men detta kan inte kompensera för förlusten. Det är det man vill undvika. (Det drabbar nämligen oss människor).
    Tipping points har inträffat, tex har det varit skog i det som idag är Sahara, havsströmmar har förändrats osv. Det är det som är så skrämmande: Det har inträffat stora klimatförändringar tidigare.

  19. I svaret till Urban här ovan glömmer du att nämna att korrelationen mellan CO2 och temperatur de senaste 3 miljoner åren stämmer såtillvida att temperaturen ändrats först och sedan koldioxiden, vilket inte är så konstigt då varmare hav löser mindre koldioxid. Före tre miljoner år sedan ser man ingen koppling alls mellan CO2 och temperatur.

    Martin: I svaret till Urban skrev jag: ”…däremot är dess fasförskjutning omvänd nu eftersom det som driver klimatförändringarna idag inte är astronomiska förändringar utan förändringen av växthusgaser. Behöver jag därtill påpeka att systemet är positivt återkopplat?”.

    Detta drev på förhistoriska klimatförändringar:
    1. Det blir varmare. 2. Koldioxid frigörs från haven. 3. Koldioxiden hamnar i luften. 4. Det gör att växthuseffekten ökar. 1. Det gör att det blir varmare. 2. Koldioxid frigörs från haven. 3….

    Detta sker idag vilket skapar klimatförändringar:
    3. Koldioxiden hamnar i luften. 4. Det gör att växthuseffekten ökar. 1. Det gör att det blir varmare. 2. Koldioxid frigörs från haven. 3….
    Nu kan du ju argumentera för att haven faktiskt absorberar en hel del av våra utsläpp och alltså netto binder koldioxid. Men anledningen till detta är att koldioxidens partilatryck i atmosfären är så pass högt att koldioxid pressas ner i haven.

    Förhistoriska klimatförändringar drevs på av variationer av inkommande mängd solenergi. Det skapade efterhand en högre koncentration koldioxid (och andra växthusgaser). Men solenergin ensamt klarade inte av att höja temperaturen så mycket. En väsentlig del av förhistoriska temperaturökningar kom från den ökade växthuseffekten (positivt återkopplat system). Även om inte samma sak initierade händelserna så händer samma sak idag. Därför leder förändringen av koldioxid före temperaturen.

    Jaså, jag presenterar cirkelbevis och luftslott? Jag tror Kevin Trenberth, J.T. Kiehl, J.A. Coakley, V. Ramanathan och alla de andra som lagt ner åratals forskningsarbete på dessa modeller inte blir speciellt glada över att du sågar deras forskningsarbete som cirkelbevis och luftslott utan att du läst rapporterna eller ens vet vad deras rapporter handlar om.
    Martin: Du säger att det finns mer vattenånga i luften eftersom det har blivit varmare. Men du vet inte varför det har blivit varmare.
    Det kan inte bara vara för att det är mer vattenånga, något måste ha initierat processen. Tips: funder lite i termer av andra växthusgaser som dels stannar längre i luften än vad vattenånga gör, dels faktiskt har tillförts till atmosfären på senare tid.

    Du har ett antal gånger sagt att vi förändrar atmosfären mycket – CO2-halten har stigit hela 40% senaste 150 åren. I Boulder, Colorado har man de senaste 30 åren mätt en ökning av vattenånga i övre troposfären och lägre stratosfären på drygt 30%. Detta på bara 30 år! Nästan hela växthuseffekten på jorden beror på vattenånga, men du tycker inte dessa mätresultat verkar vara intressanta eller ens relevanta. Seriöst, Martin!
    Martin: Se mitt svar ovan

  20. Din förklaring av förhistoriska klimatförändringar stämmer inte med mätningar av hur det var på den tiden. Det syns ingen korrelation alls.

    Ska jag tolka ditt svar som att du är övertygad om att ökningen av vattenånga i övre luftlagren med drygt 30% på lika många år är ett resultat av ett något varmare klimat, dvs någon tiondels grad varmare?

    Tips: Begränsa inte funderandet till växthusgaser.

    Martin: Jag funderade på om jag skulle vara tvungen att räkna upp alla saker som påverkar klimatet för dig. Men eftersom vi haft den här diskussionen fler gånger tidigare så tänkte jag att du kanske kom ihåg att jag redan sagt och upprepat att det inte bara begränsar sig till koldioxid eller andra växthusgaser. Det finns förändringar av inkommande mängd energi, albedoförändringar, aerosoler, k-strimmor, osv. Men uppenbarligen måste man upprepa det.

  21. Så kontenta:
    1. Du skriver att man vet hur saker fungerar och att koldioxidändringen spelat störst roll de senaste 500 åren.
    2. Jag påpekar att man inte vet idag vad som mängden får vattenångan att öka i atmosfären och att flera forskningsrapporter med välbeprövade modeller visar att vattenånga står för 3 ggr mer energibevarande än koldioxiden.
    3. Du påpekar att JAG inte vet varför det blivit mer varmare och tipsar att jag borde fundera på termer av andra växthusgaser.
    4. Jag undrar om jag skall tolka detta som att du anser att det är värmetillskottet på någon tiondels grad de senaste åren som orsakat ökningen av vattenånga.
    5. Du påpekar att det är mycket som förändrar klimatet och att du ständigt måste upprepa det för mig. Men varför skriver du då kommentarer som punkt 1? De återkommer gång på gång i dina bloggar.

  22. Co2 påverkar temperaturen och vattens PH värde.Vi kan se att det blir varmare och att haven blir surare.
    Varför är det så svårt att ta till sig?

  23. CO2 påverkar temperaturen, men hur pass mycket? Jag tror du har svårt att ta till dig andra källor samt det faktum att CO2 kanske inte står för någon avgörande del. Vattenånga påverkar också temperaturen, faktiskt med 30 grader plus!

    Flera forskningsrapporter ända tillbaks till 1978 visar att överlappet dem emellan är stor, men att ändringen av vattenångan står för 3ggr mer kvarhållande av energi än koldioxid.

    Samtidigt mäter man i Boulder, Colorado att vattenångan i högre skikten av atmosfären (det är där de och koldioxid gör någon inverkan) ökar kraftigt. Mer än 30% på 30 år! Samtidigt har klimatet blivit någon tiondels grad varmare. Varmare klimat borde leda till mer vattenånga, men jag tycker det låter väldigt mycket för någon tiondels grad. Tycker inte du det?

    Martin: Det här har vi också talat om tidigare, men… Vattenångans livslängd är i allra högsta grad (!) begränsad. Så fort det blir kallare så faller vattenånga ut som droppar eller kristaller. Det gör att det krävs något annat som är mer långlivat, inte reagerar kemiskt och inte är temperaturberoende också är aktivt.

    Det är därför som det visar sig att växthusgaser som tex koldioxid, metan, lustgas och freoner spelar en så stor roll: De fortsätter att höja temperaturen någon del av en tiondels grad, även sedan det blivit natt och/eller vinter. Och vattenångan, som är positivt återkopplad, förstärker denna uppvärmning till att bli signifikant.

    Du har helt rätt i att vattenångan står för merparten av växthuseffekten, men utan de andra, långlivade, växthusgaserna så skulle det inte vara varmt nog för särskilt mycket vattenånga att vara i luften: Med andra ord är koldioxid, metan, lustgas och freoner en förutsättning för att vattenångan skall kunna utgöra sin signifikanta del av växthuseffekten. Samma sak gäller den förstärkta växthuseffekten: En ”liten” dos koldioxid, metan, lustgas och freoner ger stor effekt på vattenångan och därmed på den totala växthuseffekten.

  24. Då fick jag svar från dig till sist Martin att du tror någon tiondels grad ger upphov till så stor ändring av vattenånga. Du tror alltså att luftomsättningen upp/ned i atmosfären ökat med 30% de senaste 30 åren. Eller egentligen ännu mer eftersom en ökning av transporterna upp/ned skulle innebära att energiflödet upp till den nivån där IR-strålningen kan slinka ut i rymden ökade. För att det ändå skall bli varmare på jordytan krävs alltså ännu mer värmetillskott. En annan konsekvens blir att temperaturen ökar på dessa höjder, men det skulle innebära att temperaturdiffen mellan jordytan och övre luftlagrena som driver vindarna inte ökar och då blir det ingen extra vind. Ja, Martin, hoppas du har något trumfkort i rockärmen, för den där ekvationen ser ganska omöjlig ut att få ihop.

    Förresten är metan inte så långlivad i en atmosfär fylld med syre. Det är en ganska explosiv gas. Det är därför en del forskare föreslagit att metangas som självantänds skulle kunna öka vattenångan.

    Martin: För att metangas skall vara explosiv krävs lite (MYCKET) högre koncentrationer än den miljontedel det handlar om i atmosfären. Det här är grundläggande kemi och jag ställer mig frågan vilken nivå du vill föra diskussionen på.

    Därtill måste jag be dig släppa iden om att energi väsentligen bara transporteras genom fysisk transport (vindar). Det finns något som heter strålning av energi och den är mycket närvarande i atmosfären. Jag tar mitt exempel från tidigare diskussioner: Hur kan det en vindstilla vinternatt bli kallt närmast marken om det inte var för att energi transporterades genom strålning?

    När det gäller metans livslängd i atmosfären brukar man ange ca 10-20 år (därefter omvandlas det till koldioxid som har en livslängd på flera hundra år). Hur som helst så överstiger såväl metan, som koldioxid, lustgas och freoners livslängd med råge vattenångans livslängd som kan räknas i minuter eller timmar. Luftens förmåga att bära vattenånga är kraftigt temperaturberoende och sålunda varierar vatteninnehållet kraftigt över dygnet (något som man enkelt observerar själv, tex dagg på marken efter en kall natt).

    Det är märkligt hur du undviker min förklaring i förra kommentaren och istället ger dig in i ett nytt resonemang och ifrågasättande. Vill du inte förstå att de andra växthusgaserna (metan, koldioxid, lustgas och freoner) är väsentliga för att vattenångan skall kunna utgöra sin väsentliga del av växthuseffekten? Eller är det ett erkännande att du raskt hoppar vidare?

    En del läsare har angivit att vår dialog har ett visst underhållningsvärde.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: