Blåsigt nu, men högtryck över hela landet i helgen

Av Martin Hedberg

Just nu (fredag morgon) är det riktigt blåsigt på Östersjön. Det kommer att fortsätta vara blåsigt inte bara på Östersjön utan även över Gotland, Öland, Blekinge, Småland, Östergötland, Södermanland, Uppland och Gästrikland.

Att det är blåsigt hänger samman med ett lågtryck med centrum över södra Baltikum. De kraftiga vindarna sveper dessutom med sig kall luft över det, relativt sett, varma havsvattnet innan de kommer in över Sverige. Där plockar luften upp fukt som byggs upp till snöbyar. Detta gör att det snöar, på sina platser kraftigt, över östra Götaland och östra Svealand.

Men merparten av landet har varken blåsigt eller snöfall. Över Norrland har ett högtryck etablerats och det växer sig allt större kommande dagar. Under lördag och söndag så är det högtrycket som dominerar vädret. Det har då även tryckt bort/fyllt ut lågtrycket över Baltikum. (och det har slutat blåsa/snöa i östra Götaland/Svealand)

I vanliga fall innebär högtryck i januari att det blir riktigt kallt. Men mildare luft har strömmat in över norra Sverige. Det gör att temperaturen stannar på mellan 5 och 15 minusgrader i Norrland och nordvästra Svealand. Som jag skrivit tidigare så kan en del platser i den högre terrängen i Lappland få nollgradigt i helgen.

Men kallare luft ligger kvar över Götaland och Svealand. Det gör att Sverige som helhet får ganska enhetliga vintertemperaturer i helgen: Samtidigt som det på lördag blir 0 i norra Lappland så blir det +1 i Skåne. Annars får Götaland och Svealand temperaturer mellan 2 och 6 minusgrader.

Related posts

3 Thoughts to “Blåsigt nu, men högtryck över hela landet i helgen”

  1. Anders Persson

    I söndags morse (6.1), när Martin gjorde sin veckoprognos för Stockholm, angav superdatorerna, åtminstone de på ECMWF i Reading (där jag har mina känningar) att väderläget var osäkert, men inte mer än ”vanligt”, åtminstone vad gäller temperaturen.

    Men från och med i måndags (7.1) började två klara signaler komma fram:

    1) under resten av veckan skulle väderläget vara mycket mer lättförutsägbart än normalt. Men då hade som känt Martin redan stuckit ut hakan ;-).

    2) från och med kommande söndag (13.1) skulle vädret för Stockholm bli mer svårförutsägbart än normalt. Budskapet upprepades under de kommande dagarna.

    Superdatorerna på ECMWF vidhåller detta också nu på förmiddagen. Detta avspeglas i att enskilda datorkörningar för nästa veckoslut har hoppat mellan nästan noll grader och -20 C. Det ska bli spännande att se vad Martin säger på söndag förmiddag . . .

  2. Stefan

    Tack Martin för svaret på vem som gjorde prognosen på ditt föregående blogginlägg.

    Vad jag tycker är lite underligt är att du inte gör träffsäkerhersjämförelsen med de prognoser du lägger ut på klart. Det är väl du som står som ansvarigt här.

    Så undrar jag hur man ska kunna dra några slutsatser av dina prognoser. Pga skidtävling om 11 dagar så har vi kollat vid lunch och nu. Det skiljer 18 grader för borås. Dålig stil att lägga ut svajande värden med så korta mellanrum. Igår vad det också helt andra värden????

    Tacksam för en kommentar på dessa frågor?

    Trevlig helg önskar stefan

    Martin: Vi är inte där. Ännu. Som upplägget är just nu så köper vi in prognoserna av Foreca. De har massor av resurser, datorsystem och meteorologer som jobbar/har jour dygnet runt.

    Det är alltså inte jag personligen som utför alla de meteorologiska krumbukterna som krävs för att göra prognoser och grafik för alla tusentals platser som vi publicerar.

    Vi hade kunnat köpa av någon annan leverantör (SMHI, Storm, Meteogroup… mfl), men det hade inte gjort någon större skillnad på prognoserna. Det är lite som att välja mellan Aftonbladet/Expressen, OSX/Windows, iPhone/Samsung, kulspetspenna/blyerts, Ale/Lager eller Nikon/Canon… I stort sett gör samma jobb, men det finns alltid tillfällen när någon är lite bättre, och det skiftar vilken. Samt att alla har en massa åsikter om bägge alternativen.

    Vår edge har varit att göra vädret tillgängligt på ett pedagogiskt sätt med mycket hög tillgänglighet. (Sajten skapades av samma personer som skapade Blocket, Hitta.se och ett par andra framgångsrika sajter.)

    Vad jag har valt med mitt experiment är en annan metodik än den gängse. Detta som ett eget initiativ efter diskussioner med kollegan Anders Persson som ni mött i både artiklar och kommentarer här på sajten. Det är lite som att välja Nature, Linux, VHF-radio, akvarellfärger, te och en videokamera istället för alternativen i metaforen ovan.

    Som synes så har det fungerat ganska bra i mina två exempel. Två försök är dock inte något bevis för att det skulle vara lika framgångsrikt i kontinuerlig drift och för andra platser, årstider eller parametrar (väder är ju mer än bara temperaturen).

    Som du säger är jag anställd för att ansvara för produkten Klart.se. Det är dock inte jag som äger sajten, det gör mediakoncernen Schibsted. Men visst har jag har stort inflytande över såväl prognoserna som grafisk utformning mm.

  3. Anders Persson

    Ett tillägg: Det Martin gjort, dvs att bilda en klok syntes av olika datorkörningar, är nog inte så trivialt som det verkar. Faktum är att de flesta meteorologer runt om i världen, både prognos- och datormeteorologer, skarpt vänder sig mot detta. De hävdar att man skall söka välja ut den datorprognos som man tror är ”bäst idag”. Har det rätt kan de ta åt sig äran, är det fel kan de skylla på datorn. Datormeteorologerna å sin sida kan känna sig lugna att deras produkter används utan någon ”inblandning”.

    Jag har i 25-30 år rest omkring i världen och förespråkat en annan metod, dvs den som Martin applicerat, att göra en syntes av olika datorkörningar. De som förstod mig var brittiska Met Office som anställde mig 2008-10 för att introducera denna och andra ”knep”. Alla gillade inte detta. En engelsk meteorologlady blev så upprörd över AP:s idéer att hon blev helt rasande och brast i gråt.

    I februari i fjol höll dess forskningschef Brian Golding, OBE, en presentation på Royal Meteorological Society:
    http://www.rmets.org/sites/default/files/archive/abstracts/pdf/20120222-golding.pdf

    Strax efter mitten, i en bild med titeln ”24 h forecast screen temperature accuracy at 20 locations”, kan ni se hur dessa efterbehandlingsmetoder till och med lyckades förbättra Met Office datorprognoser som anses vara bland de bästa i världen. (Blå linje anger felen för de obehandlade datorprognoserna, den gröna och röda efter olika efterbehandling, bla den syntesmetodik som Martin använt.)
    .
    Man kan undra att allt detta skulle vara kontroversiellt, men nyligen fick jag veta att på 1750-talet blev en brittisk astronom, Thomas Simpson (1710-61), illa sedd när han hävdade att astronomerna, när de skulle bestämma en planets position, inte, som de gjorde, skulle välja ut den mätning av flera som de gjort som verkade ”bäst”, utan ta ett medelvärde (sedan helt orimliga mätningar lyfts ut).

    Det dröjde 50 år innan den samlade auktoriteten av matematikerna Legendre och Gauss övertygade astronomerna om det förnuftiga i denna metodik.

Leave a Reply