Besvärligt väderläge som påverkar trafiken

Av Martin Hedberg

En front med regn och snö har under dagen legat i stort sett still över södra Svealand. Den har orsakat en hel del trafikproblem i samband med översvämningar på vägar där vattnet inte kunnat rinna av.

Kruxet är att fronten kommer att ligga kvar på i stort sett samma ställe under onsdagen. Det blir då även något kallare så ytterligare platser kommer att få nederbörd i form av snö istället för regn.

Det är ingen vild gissning att det kommer att kunna ställa till det ännu mer i trafiken, tex med halka. Detta inte så mycket pga av snön som pga att våta vägbanor fryser till.

Trafikverket har utfärdat varningar för såväl snöhalka som ishalka på många platser i Svealand.

Kommande dagar blir det ytterligare kallare i hela landet.

/Martin

Related posts

17 Thoughts to “Besvärligt väderläge som påverkar trafiken”

  1. Först var det tal om en mild vinter. Nu ser det ut som om det inte ens blir en normal utan betydligt kallare än vanligt. Finns det någon chans att värmen kommer tillbaka eller får vi en riktig vargavinter?

    Martin: Kvällstidningarna har gjort ett stort nummer av att det skall bli såväl vargavinter som kaosväder (och jag har kritiserat den enas chefredaktör för vad jag upplever som överdrifter).

    Den första vargen bli ri alla fall kort. Sjunkande temperaturer fram till helgen. I tex Stockholm blir det troligen omkring -10. Men sedan blir det varmare igen. Stockholm igen: omkring noll på onsdag och någon plusgrad på fredag om en vecka. Så ser prognoserna ut idag (torsdag 29 nov).

  2. Robert Björk

    Hej, Jag funderade också på det, hur kan ni meterologer ha så olika åsikter, en skriver ju nu på morgonen att läger är som inför vargavintrarna för två år sedan när det var vinter ända ner i södra skåne?

  3. dan

    Jo hållaer med dig Martin suck jaha så det blir mildare i gen .Kan du se när kylan kommer nästa gång på besök i södra Sverige eller är det här våran enda vinter dagar som vi får o hur mycket mildare blir det Martin skriv gärna ett svar

  4. Mitt förslag är att man lägger ned alla långprognoser, när de likväl endast har ca 50% träffsäkerhet om vädret förutspås längre än 3 månader framåt. År 1970 hade man som längst 5-dygnsprognoser, varför inte göra som man gjorde då? Faktum är att på 1970-talet klagade betydligt färre på väderprognoserna och meteorologerna än idag.

  5. LJ

    2012-11-30
    Aftonbladet idag.
    SMHI spår en riktig ­vargavinter – i klass med de isande vintrarna 2009 och 2010.
    Det första riktiga snö­ovädret slog till mot ­Mellansverige i veckan, och i natt varnade SMHI för fortsatt snöfall i östra delarna av Mellansverige.
    Senare i veckan, med start på fredag, väntas så kallade snökanoner (långa band med kraftiga snö­byar) i Norrland och fortsatt snöfall längs hela östkusten.

    Är verkliken SMHI källan vad gäller vargavinter?
    Media behöver inte ange källan.
    Tror du Martin att man borde censurera pressen?

    Martin: Journalisterna skriver vad de själva bedömer att de skall skriva. Hur de gör sin research är deras ensak. I Sverige har vi lyckligtvis ingen censur.

  6. dan

    Hej Martin hur mycket mildare blir det blir det lika milt som vi haft det . Bara undrar

    Martin: Det är för tidigt att tala om vilken temperatur det blir om en vecka. Men säg så här: Det ser ut att bli högre temperaturer än i helgen, men inte lika höga som vi hade för ett par dagar sedan.

  7. Markus

    Daniel: Långtidsprognoser för 3-månadersperioder brukar ha ungefär 90% träffsäkerhet. Detta eftersom alla sådana prognoser brukar säga att det blir varmare än genomsnittet 1961-1990, och 90% av alla 3-månadersperioder blir varmare än genomsnittet 1961-1990.

    Kanske blir 2021 dödsstöten för långtidsprognoserna, året då man inte längre kan jämföra med 1961-1990?

  8. Anders Persson

    Svar till Daniel som skrev: ”År 1970 hade man som längst 5-dygnsprognoser, varför inte göra som man gjorde då? Faktum är att på 1970-talet klagade betydligt färre på väderprognoserna och meteorologerna än idag.”

    Orsaken är, som jag tidigare påpekat, att meteorologerna över hela världen väljer att följa datorerna i den minsta detalj, trots att de vet bättre. Säger datorn att det blir snöoväder eller storm klockan 13 om sju dagar så går de ut till massmedia med denna information. Ett annat datorsystem kanske inte har något snöoväder eller storm alls eller vid en annan tidpunkt. Så olika massmediakanaler kan därför ha olika prognoser.

    Varför gör meteorologerna detta? De har ju mer eller mindre avskaffat sig själva? Jag vet inte.

    En del är kanske rädda för att det faktiskt blir snöoväder eller storm klockan 13 om sju dagar och tror att de riskerar kritik om de höll inne med sin information. Andra, och det tror jag är de flesta, tar gärna äran när datorn har rätt för att sedan när den ha fel ge detta förhatliga system en känga!

    Från egen erfarenhet, både i Sverige och utomlands, har jag dock gjort erfarenheten att icke-meteorologer närmar sig datorinformationen med stort förnuft: tittar på olika körningar från olika tider och olika institut för att sedan från denna ”mini-ensembleprognos” dra förnuftiga slutsatser.

  9. Anders

    Den bästa censuren står läsaren för: att inte köpa blaskan! Sannolikhetsresonemang kanske fungerar bäst?

  10. norrlänningen

    Hej Martin tycker att det är oretvist att södra halvan av landet får milt i gen efter helgen .Tycker att Södra Sverige kan få vårat vinter väder i ställe .Skulle gärna ha 2-3 plusgrader hela vintern:Jobbar som snöröjare på vintern o ska ut i min skog o hugga lite timmer o vill inte ha snö då

  11. Åsa

    Hej,
    Tack för en bra sida! Har en fråga jag MÅSTE ställa nu, när man pratar om ”längst ner i söder”, vad exakt menar man då? Är det Skåne, en bit över Skåne eller längst NER i Skåne..? Kanske dum fråga, men värdelöst vetande är kul.. 🙂

    Tack på förhand!

    Martin: Jag tycker att man skall undvika den typen av relativa begrepp. Talar om man om något som händer i Skåne så kan man säga ”Skåne”. Däremot kan man använda uttryck som ”södra halvan av…”, då är området definierat.

  12. Kalle

    Hej, Martin. Jag vet inte vad du grundar din prognos på när du säger att det blir plusgrader i Stockholm på fredag nästa vecka. Om det är den deterministiska/operativa modellen av ECMWF är det inte någon prognos att lita på. Jag ser nämligen att sannolikhetsmodellen av ECMWF ligger lägre vad gäller temperatur för Stockholm för tors-lörd nästa vecka.

    Martin: När jag skrev det så angav EC operationella modell ett par plusgrader och ensemblerna låg såväl över som under noll grader.

    Martin uppdatering fredag morgon: Nu ligger såväl Operationella som merparten av ensemblerna under noll. Dvs det ser ut att bli mildare i Stockholm i mitten av nästa vecka, men sannolikt fortfarande vara minusgrader.

  13. Anders Persson

    Martin har rätt. Men sedan ändrade sig ECMWFs operationella, som den har all rätt till. Senaste tiden har den avseende nästa fredag oscillerat mellan +3 och -5 med ett medelvärde på -2 vilket är vad ensemblens medelvärde på Meteo Groups display
    http://www.mittvaeder.se/se/home/vaeder/ensembleprognos.html just nu visar.

  14. Fredrik

    Stränga vintrar i forna tider.
    /Kalmar 1918-01-14, sid 2/
    Några motstycken till den sista starka kölden.
    Den fimbulvinger, som rått de sista dagarna, har, som bekant, slagit alla föregående köldrekord i vårt land, åtminstone så långt dessa äro meterologiskt registrerade och kända, d. v. s. sedan ungefär 150 år tillbaka i tiden.
    Den lägsta temperatur, som veterligen någonsin förekommit i vårt land, var nämligen den från Åsele i Lappland för i onsdags intelegraferade, utvisande icke mindre än 63 grader under noll, och från skilda orter i Norrland rapporterades en köld, varierande mellan femtiofyra och fyrtio grader. I jämförelse härmed måste ju de trettiotre grader, man på sina ställen nådde i Stockholmstrakten, vilken dock tillhör södra Sverige, förefalla som en ganska mild temperatur, ehuru även den är tillräcklig för att slå rekord härnere, åtminstone för de sista 55 åren – vintern 1863 erbjöd nämligen något liknande i köldväg för våra trakter.

    Sen fortsätter artikelm med att rada upp märkvärdiga vintrar fr. o. m. vikingatiden. Ska bara nämna att:

    Även vintern 1863-64 var kölden osedvanligt skarp. Den 3 december 1863 noterades då 27 grader i sydligaste Skåne och ännu en följande krigsvinter, 1870-71, började med stark frost redan i november. Ända ner i Skåne steg kölden till 30 grader och Öresund tillfrös så hårt, att man gick mellan Malmö och Köpenhamn och åkte släde mellan Hälsingborg och Hälsingör. (A.T.)

    Martin: Hej Fredrik. Intressant. Men även om man förstår det på språket så bör det tydligare framgå vad som är citat, tex med citattecken. Jag vill även ha en tydligare referens till källan, om det är en bok, tidskrift, sajt, vad den heter osv. Läsaren skall helt enkelt ha tillräckligt (tillräckligt, men inte för mycket) med information för att själv kunna finna originaltexten.

  15. Prognoserna längre än 5 dygn framåt synes vara synnerligen osäkra. Detta bekräftar Eftra.org, där administratören igår förmedlade att väderinstituten prognosticerat att vädret kommer mildras i Norden fr om slutet av nästa vecka. Men bara några timmar senare pekade samma väderinstitut på att inget mildväder finns i sikte överhuvudtaget. Jag personligen anser att prognoserna 3-4 dagar framåt i tiden är ”relativt” säkra, men därefter svänger det något enormt efter varje prognosuppdatering.

  16. Anders Persson

    Daniel, med risk för att låta som en sprucken grammofonskiva: – Sådan där hoppighet är vad som kännetecknar enskilda deterministiska modeller.

    Så antingen drar du slutsatser från en mini-ensemble av de senaste 3-4 GFS prognoserna eller tittar på de ”riktiga” ensembleprognoserna. Då kan du dra användbara slutsatser en vecka, ibland 2 veckor framåt.

  17. Fredrik

    Jag ska bättra mig, om du lovar att hålla fast vid den nivån på källhänvisning. 😉
    Stycket är ur tidningen ”Kalmar” av den 14 januari 1918, sidan två; avskriften från Kungliga Bibliotekets samlingar Digitaliserade Svenska Dagstidningar, http://www.kb.se.
    Med utökade formateringsmöjligheter hade inlägget blivit tydligare, men om man inte ser var styckena börjar och slutar…

    Ett annat skäl till att stycket ser ut som det gör är, att jag hörde mig för med de riktiga meterologerna på SMHI också. Fick svar idag från en deras klimatolog:

    ”Vi känner till det här värdet från Åsele, men det är förkastat.

    Vi hade redan då en väderstation i Åsele. I journalen för januari 1918 har
    man en notering på -52 grader. Men den är ditskriven med en något annorlunda
    stil än övriga noteringar. I månadsöversikten har man noterat att denna
    avläsning gjorts vid ett annat ställe i Åsele och att termometern vid
    kontroll visat 10 grader för kallt.
    Den lägsta trovärdiga observationen 9 januari 1918 är -45 grader i Myrheden.”

    Källan vill jag låta vara anonym.
    En trevlig och förhoppninsvis vit helg önskar jag er alla!

Kommentera