Är extremvädret värre idag än förr?

Den tropiska orkanen Laura gjorde i morse svensk tid (strax före kl 0600 utc) ”landfall” över staten Louisiana i USA. Den var då en kraftig kategori 4-orkan med vindar på över 70 m/s. Den driver framför sig en flodvåg som den pressar upp från Mexikanska gulfen och det regnar också intensivt från orkanen. (Bilden visar beräknad ackumulerad nederbörd mellan 00 utc idag och 12utc i morgon fredag. Enhet tum, 1 tum=2,5 cm)

Amerikanska nationella vädertjänsten skriver: ”Unsurvivable storm surge with large and destructive waves will cause catastrophic damage from Sea Rim State Park, Texas, to Intracoastal City, Louisiana… This surge could penetrate up to 40 miles inland from the immediate coastline, and flood waters swill not fully recede for several days after the storm.

Det är flodvågen som är det primära hotet. Men eftersom vi har som tradition att gradera orkaner och stormar efter hur kraftigt det blåste så hänger vi också ofrta upp oss på vindskador. De ska inte ringaktas, men det är vattnet som står för de riktigt stora problemen.

Människor som omkommer i oväder gör det i större utsträckning till följd av drunkning än till följd av något som vinden orsakat (blir träffade av föremål, träd som faller, hus som kollapsar osv). Samma sak gäller skador på infrastruktur och natur: Det är vattnet som är det stora problemet. Både i det akuta skeendet och framför allt efteråt: Vattnet försvinner inte bara för att vindarna har bedarrat.

Vattnet gör skada både genom den enorma kraft som den utövar på byggnader, infrastruktur och natur när den väller in. I fallet med Laura så talar man om en flodvåg från havet som initialt är 4-6 meter över havsnivån och kan nå över 60 kilometer in över fastlandet (med avtagande höjd).

Vattnet inte bara välter hus, den underminerar också marken så att hus, vägar, järnväg och annan infrastruktur kommer på sniskan eller riskerar att rasa efter att vattnet sjunkit undan.

Och även om husen inte rasar så är vatten och fuktskador ofta så omfattande att det bara återstår att riva eller kassera hus, inredning, möbler mm.

Vattnet sköljer undan bördig jord och blandar allt som ligger på ytan och ett par decimeter/meter ner i marken. Väller det in över förorenad industrimark så tar vattnet med sig gifter och föroreningar till tidigare hälsosamma sjöar, jordbruksmark och dricksvattentäkter.

Men man ska givetvis inte underskatta konsekvenserna av de kraftiga vindarna heller. Vindarna gör situationen etter värre. Platser som kanske skulle vara säkra för stigande vattennivåer blir plötsligt farliga att vara på. Vindarna, och i många fall tryckskillnaderna som uppstår kring byggnader när det blåser kraftigt, river loss tak, väggar och krossar fönsterrutor.

Och så har vi ”flash floods”, intensivt regn som genererar kraftiga vattenströmmar som på kort tid kan förvandla diken, vägar, dalgångar, sänkor och annan låglänt terräng till flodsystem som river med sig allt i sin väg: bilar, bråte, jord, lera, träd och allt som är löst eller lossnar när ett par ton vatten pressar på med hög hastighet. Platser som du trodde var säkra, till exempel gator och gränder förvandlas till ett inferno av förorenat vatten och bråte som tumlar runt som i en fors.

Tropiska orkaner är naturens sätt att jämna ut de temperaturskillnader som uppstår till följd av att energin vi får från solen fördelas ojämnt över planeten: Ekvatorn tar emot mer energi än polarområdena (inte för att den är närmare solen, utan för att det är flackare vinkel till solen närmare polerna). Energi flyttar sig mellan olika system och former. Mellan hav och atmosfär och från ekvator mot polerna.

Ju varmare ett system är desto mer energi innehåller det. Temperaturen är ett mått på mängden energi systemet bär på.

Vi människor har genom ansvarslöst beteende släppt ut kopiösa mängder växthusgaser, främst koldioxid, och på andra sätt ändrat tidigare relativt stabila balanser i naturen.

Den nu kraftigt förhöjda mängden koldioxid, 412 ppm till skillnad från förindustriell nivå som var 280 ppm, gör att planeten jorden inte strålar ut lika mycket energi som vi tar emot. Merparten av denna energidifferens, ca 93%, absorberas av haven. (ca 2,5% hamnar i luften och gör att det vi benämner globala medeltemperaturen, stiger).

Ett allt varmare hav gör att det finns mer energi tillgängligt som kan manifesteras som tropiska cykloner. Det är på intet sätt märkligt att orkanerna blir kraftigare, större, varar längre och till viss del rör sig i nya banor. Det är en direkt konsekvens av att vi människor har förändrat systemet.

Utsläppen av koldioxid kommer sig av att vi gräver upp och sätter fyr på fossilt kol (olja, kol och naturgas). Det näst största bidraget kommer från skövling av skog och förändring av markytor (förbränning av biomassa där man inte låter lika mycket biomassa växa upp igen skapar ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären)

Eftersom vi har eldat upp så mycket skog och fossilt kol så har det extrema vädret blivit ännu mer extremt. Ja, det finns såväl direkta som komplexa samband mellan utvinning av fossilt kol/skövling av skog och allt mer extremt väder. Vi har fått den här situationen eftersom vi har betett oss som vi har. Det var inte slumpen, förutbestämt, aliens, solen, ”naturligt” eller hittepå. Det är vi som är orsaken. Vad värre är att kunskapen fanns, men vi valde att inte agera på den.

Fördröjningar i systemen, såväl naturen som våra samhällssystem, gjorde att det under lång tid har varit frestande, ekonomiskt och moraliskt möjligt att förneka eller ignorera dessa samband.

Det vi ser idag i form av förändrade vädermönster, kraftigare orkaner, större skogsbränder, mer långvarig torka, smältande glaciärer och tinande permafrost mm, är direkt orsakade av hur vi har agerat de senaste decennierna. Naturen ignorerar inte vad som händer. Men vi kan välja att se det och göra något åt det. Eller fortsätta agera i enfald, förnekelse och utan att ta ansvar. Det går snabbt nu.

/Martin

10 tankar på “Är extremvädret värre idag än förr?”

      • Möjligen. Men det framställs i media som om det aldrig varit värre än nu, vilket alltså inte är fakta, utan sannolikt bara har till uppgift att skrämma folk till en snabb omställning. Vilket förstås också kommer att kosta liv i form av svält, sjukdomar och annat.

        Svara
        • De klimatrelaterade naturkatastroferna är värre.
          Att man i många sammanhang, i främst i den rika delen av världen, med hjälp av varningssytem lyckas förhundra dödsfall är bra. Men infrastruktur förstörs och kostnaderna för återuppbyggnad och anpassning ökar.
          Och 65 miljoner är fortfarande på flykt, skogar brinner, korallrev dör, och systemet vi är en del av har förefaller inte ha några ambitioner att ta sig ur trajektorien som förr eller senare leder till kollaps av såväl ekosystem som samhällen.
          Ju senare vi ställer om, desto dyrare, svårare och mer lidande kommer det att innebära.

          Svara
          • Laura klassades som en kat 4 när den nådde land.
            Tittar man på definitionen av en klass 4 orkan och jämför med bilder från skadorna så verkar något inte stämma. Skador som lyfta tak och fallna träd förekommer visserligen men förväntningen var betydligt värre.
            Kan det vara så att vi kan mäta bättre idag och därmed finna extrema vindhastigheter som förr inte kunde uppmätas med dåtidens mätinstrument.
            Klassificeringen av orkaner har ju gått från skadebilden efteråt till uppmätta vindhastigheter med olika metoder.

            Svara
            • Laura drog in över ett område som var glest befolkat. Det var helt enkelt varken så många människor eller byggnader som berördes av de kraftigaste vindarna och vattenmassorna.
              Byggnaderna som berördes var därtill/därmed även i större utsträckning skyddade av växtlighet som bromsar både vatten och vind närmast marken.
              Antag att vart tionde hus totaldemoleras. Det blir givetvis mycket värre skador, och antal omkomna, om samma orkan drar in över ett tättbefolkat område.

  1. Egentligen har vi väl bara lyckats med Montrealprotokollet…Men CFC mm var väl en hanterlig ekonomisk sektor som kunde offras…Egentligen var väl jordbrukets inträde i mänskligheten starten på vårt förfall som individer och samspelet med naturen…

    Svara
    • Att CFC kunde ”offras” berodde nog på att de industrier som levde på att tillverka detta kunde byta produkt och tillverka mindre skadliga köldbärare istället. Det fanns alltså inget stort ekonomiskt intresse mot att förbjuda CFC. Att sluta gräva upp och elda fossiler är en helt annan sak….

      Ja, jordbruket innebar ett paradigmskifte. Men vi har lyckats jordbruka i sådär 10 000 år utan att orsaka skador som naturen inte klarade att reparera. Det var upptäckten av fossilenergi i England på 1700-talet, och industrialismen, som tippade oss över gränsen. Tror jag.

      Svara
      • Skadorna fanns redan från början i jordbruket men accelererade efterhand som befolkningen växte, vilket till stor del var jordbrukets ”förtjänst”…

        Svara
  2. Jag tycker att kommittén för Nobels fredspris ska låta Arktiska Rådet och Greta Thunberg dela årets fredsnobelpris. Arktiska rådet, med sin större medlemskrets, fyller i det fördolda en viktig funktion att hindra de fem stater som har ”tårtbitar” till Nordpolen att helt ohämmat ta för sig däruppe när uppvärmningen är som brutalast där och ”frigör” naturresurser och sjöfartsvägar.

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: