Archive - februari 2016

Winston, södra halvklotets kraftigaste cyklon

Den tropiska cyklonen Winston kom upp i ihållande vindar på 83 m/s. Det gör den till den kraftigaste cyklonen som observerats på södra halvklotet. Tidigare rekord hölls av cyklonen Zoe (2002) och Monica (2006) med 80 m/s. Det skall sägas att byvinden (givetvis) är ännu kraftigare.

Lufttrycket i Winston var som lägst kl 06 UTC den 20 februari med 915 hPa. Det är lågt, men inte rekordlågt utan placerar Winston på plats 29. Det lägsta noterade lufttrycket noterades i samband med Zoe år 2002.

Det finns en tydlig koppling mellan hur djupt lågtrycket i centrum är och hur kraftiga vindarna blir kring en tropisk cyklon. Ju lägre desto kraftigare. Men det är inte ett entydigt förhållande som synes av statistiken ovan. Att Winston fick kraftigast vindar trots att man var en bit från det lägsta trycket berodde på att Winston var ganska kompakt till ytan. Det är skillnaden i lufttryck som driver vindarna och ju större tryckförändring per längdenhet, desto kraftigare vindar.

Winston var i närheten av att bli den kraftigaste någonsin, men det obehagliga rekordet hålls fortfarande av tyfonen Haiyan som den 8 november 2013 drog in över Filippinerna och tog minst 6300 människors liv.

Winston drog in som en kategori-5 orkan över Fiji under fredag kväll och lördag och skapade stor förödelse. Myndigheter och befolkning var givetvis beredda, men drar det inte en kategori-5 cyklon så blir konsekvenserna stora hur väl förberedd man än är.

I skrivande stund vet vi att minst 21 människor mist livet och att konsekvenserna på byggnader och infrastruktur är mycket omfattande. Majoriteten av offren befann sig längs Fiji’s västra kust och dödades till följd av att de träffats av lösa föremål som flög omkring i vinden respektive människor som dragits ut till havs efter översvämningar och stormfloder.

/Martin

 

När kommer våren?

I höjd med sportloven och Vasaloppet brukar spekulationerna om våren komma igång. Vän av ordningen undrar även jag om dagens kramsnö, sol och ljumma vindar är inledningen av en töperioden. Det är lite tidigt redan i slutet av februari, men oundvikligen är det på gång. Frågan är om det verkligen är dags redan nu.

Fortfarande vinter. Jämtland 15 februari, 2016

Fortfarande vinter. (Jämtland 15 februari, 2016)

Först något om snöläget och den normala (1961-90) tidpunkten för vårens ankomst. Vi har snö, eller i alla fall fläckar av snö, över i stort sett hela landet. Jag skulle, utan att ha djupdykt i statistiken, säga att det är lite mindre snö än normalt på de flesta platser, men å andra sidan så är det ju snö i alla fall. Något man får vara tacksam på och uppmärksamma i dessa tider av klimatförändringar.

Normalt sett så skulle våren ha gjort entré i södra Skåne så här års och därefter vandra norrut. Men det är fortfarande flera månader kvar innan det, normalt sett, blir vår i norra Norrbotten.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

För att det skall bli vår så krävs att dygnsmedeltemperaturen håller sig över noll grader, 7 dygn i sträck. Det är lite längre än när vi passerar över gränserna till de andra årstiderna (5 dygn) och anledningen till det är att våren är lite mer nyckfull vad gäller temperaturerna. Det hoppar rätt ordentligt mellan ytterligheterna så det krävs en längre period för att vara över på andra sidan. Tidpunkten för vårens ankomst räknas från det första av dessa dygn. Och när det blivit vår så är det vår enligt definitionen, även om temperaturerna skulle falla tillbaka.

Under helgen som gick så var det över noll grader under hela dygnet på många orter i Götaland och en del i Svealand. Vi säger då att det var vårtemperaturer. Men det blev (blir) inte vår på bred front än för det. Prognoserna för kommande dagar vittnar nämligen om nordvästliga vindar och att det blir lite kallare.

Ser vi på temperaturerna ur ett globalt perspektiv går det inte annat än att bli förskräckt. Januari slog ytterligare värmerekord. Och som ett av de få platserna på hela jorden så sticker Skandinavien ut med lägre temperaturer än normalt.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Det onormala har blivit det nya normala. Det är värme i stort sett över allt. I synnerhet är det mycket varmare än normalt i Arktis, men även resten av världen har som synes ett ordentligt temperaturöverskott.

Hmm, vi håller den frågan i tanken ett tag till (det lär bli svårt att undvika).

Men nu åter till den svenska våren. När kommer den egentligen? Ja så fort som syd-sydvästvindarna lyckas bryta igenom så kommer mildluften upp till Sverige. Men med nordvästvindar så är det fortsatt vinter.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Och det skall vi vara glada för. Det är nu som vintern är som bäst. Tjäle i marken, snö på marken och allt längre dagar. Kan det bli bättre vinter?

På Vädercentralens sajt så kan ni se prognoser för orter över hela världen, men det som jag verkligen vill trycka på är ensembleprognoserna.

En ensemble är en uppsättning med prognoser och genom att lägga dem parallellt så får man dels en bild av vartåt det barkar, dels en bild av hur säkra prognoserna är. Om de är spridda så är det svårt att göra prognoser, om de är samlade så har modellerna lättare att fånga vädersituationen.

Vi har lagt upp ensembler för 14 väl valda orter. Från Göteborg till San Fransisco. Vi visar fyra parametrar: temperatur, molnighet, vindar och nederbörd. Den gröna linjen är medelvärdet av ensemblerna.

Hur som helst så blir det något kallare i Skandinavien kommande dagar. Våren kommer trots detta troligen att göra sig gällande på en del kustnära platser i tex Skåne, men på det hela taget så behåller vintern sitt grepp om Sverige, Norge, Finland och Island ännu ett par dagar.

Danmark ligger på gränsen, men kanske mer anmärkningsvärt är att det blir kallare i såväl London som Paris och New York om ett par dagar.

/Martin

Vem vill ha annonser?

Det är ett gissel med annonser. Mediaföretagen behöver (?) dem för att finansiera verksamheten, bolagen använder dem för att marknadsföra sina produkter, men få användare uppskattar annonserna.

Annonser gör att sajter laddas långsammare, de stör ofta användarupplevelsen och annonsföretagen läser av och delar/säljer/använder information om besökarens surfvanor, preferenser, intressen mm som de kontinuerligt samlar på sig. Besökarna kommer sällan till en sajt för att läsa annonser, nej man besöker en specifik sajt för att man är intresserad av innehåll, content.

Om man inte vill se annonser på nätet så är det lätt att undvika. Det finns ”Ad Blockers”, ett insticksprogram till din browser, som helt enkelt blockerar annonser så att de inte presenteras. Det finns givetvis metoder för annonsörerna att undvika upptäckt, men i grunden är en sajt tvungen att markera annonser som just annonser och de kan därmed rätt så enkelt blockeras.

Men grunden i AdBlockers är inte att stänga ute alla annonser, utan att förändra annonsmarknaden så att annonserna inte stör användarupplevelsen alltför mycket.

Samtidigt så måste ju rimligen de som driver sajten, skriver texter, utvecklar och underhåller tekniken mm få någon form av lön för mödan. Hur skall man lösa det?

Det enkla och givna sättet är att sälja ut visst utrymme till externa bolag för att visa annonser. Ytterligare problem som kan uppstå är rent journalistiska, tex frågan om allt för nära samarbeten mellan annonsörer och redaktionellt innehåll, eller om media underlåter att granska sponsrande bolag lika hårt som andra. Där är vi nu, med annonser.

En del tidningar skapar ”plus”tjänster, login eller helt enkelt digitala prenumerationer för att skapa nya intäktsströmmar. Det är väl gott så, men jag frågar mig varför man oftast fortfarande tvingas se annonser parallellt med det utvalda redaktionella materialet. (När jag har frågat så får jag svaret att det är samma som i papperstidningen. Ett klent svar som inte håller.)

Nyss snubblade jag över Wireds lösning. De anger att 20% av trafiken till deras sajt använder sig av AdBlockers. Det är ett inte oväsentligt bortfall av intäkter. Jag har hört ännu större andelar för andra sajter/marknader.

Wired uppmanar läsaren att agera efter två förslag. Det ena går ut på att ”vitlista” (white list) wireds domän till ditt AdBlock program. Det betyder att att du kommer att se Wireds annonser. I gengäld gör de vad de kan för att hantera annonserna på ett hyggligare sätt. (Det framgår dock inte om det bara gäller de som har AdBlock och har whitelistat Wired.)

Metod nummer två går ut på att prenumerera på en annonsfri edition av Wired. För 1 dollar per vecka så slipper man annonser helt och hållet.

Jag tycker att det är hyggligt. När 20% av användarna på ett tydligt sätt säger ifrån så gör man klokt i att lyssna och förhålla sig till deras åsikter. Och att göra det på ett annat sätt än att kriga mot AdBlock’s.

Antigen anpassar man sig eller så får man göra så pass tilltalande och kreativa annonser samt presentera dem på överenskommen plats så att folk faktiskt vill se dem. Som en metafor på hur det var med annonserna innan biofilmer för 20-30 år sedan.

Vi får se hur resan går, förhoppningsvis behandlas användaren bra samtidigt som den respekterar att någon måste finansiera innehåll och tjänster. På något sätt. Hyggligt.

/Martin

PS. Här på bloggen har vi som bekant inga annonser. DS.

2015 års väder från rymden

EUMETSAT har gjort en vacker animering av satellitbilder för hela jorden under hela 2015. Man kan tydligt se såväl fronter på våra mellanbreddgrader som tropiska cykloner på haven och hur kraftiga konvektiva celler växer upp och försvinner över regnskogarna.

Fronter och tropiska cykloner uppstår när luftmassor med olika egenskaper blandas till följd av kontrasterna mellan höga temperaturer och fukt nära ekvatorn och de låga temperaturerna vid polerna.

Hela videon är knappt nio minuter lång och så där lagom nördig att man vill se den flera gånger. Videon kommenteras av Mark Higgins from EUMETSAT.


/Martin