Tag - bränder

Att ”rädda klimatet”

Av Martin Hedberg

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Jag får ofta frågan om vad jag själv gör. Kör inte jag också bil? Flyger inte jag? Äter inte jag maten om det är importerade tomater i salladen? Köper inte jag prylar som är tillverkade med hjälp av smutsig kolkraft i något fjärran land?

Kol.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen med X% så måste vi minska förbränningen med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

(Jag lägger här in en liten notering för att markera att många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning.)

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.

Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Så tillbaka till ursprungsfrågan: Vad gör du själv då?

Som jag skrev i ett bloggsvar nyss så undviker jag att flyga om det går. Man kan gott säga att jag redan använt min kvot flygbränsle genom att jag jobbade i Flygvapnet med flygtjänst. Jag har både flugit (som navigatör) och beordrat andra att flyga.

Jag bor så pass bra att jag för det mesta kan cykla, gå eller åka kollektivt. Men vi har också bil som vi använder måttfullt. (Jag har för övrigt ägt roligare bilar). Vi värmer huset med solvärme och ved/pellets och har egen skog. (Vår skog binder för övrigt mycket mer än familjens utsläpp, hur relevant den diskussionen nu är). Vi använder inte mycket el och den elen är dessutom producerad genom andelsägd vindkraft.

Man kunde kanske tro att jag gör detta för att ”rädda klimatet”, men i första hand är det för att jag är intresserad av teknologi, i andra hand för att jag ser om familjens ekonomi. Som grädde på moset ökar jag min resiliens (ungefär ”robusthet”) för yttre faktorer som tillgång till, och pris på, energi. Som fjärde skäl är det en bra investering. Som femte skäl ger det en bra strategisk kunskap.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin

PS. Jag har skrivit om prognoser genom persistens och extrapolation i tidigare, Rekordvärme globalt och hemma och Prognoser genom persistens. DS.

The Guardian om sannolikheter för extremväder

Av Martin Hedberg

The Guardian skrev i en artikel den 9 februari att extremvädret i Australien inte är så extremt längre. Sannolikheten för olika händelser förändras. Klimatförändringar är inte längre något som skulle kunna ske i framtiden, det händer framför ögonen på oss

”Okay, so we’ve had a bad start to the year. But if Queensland experiences two 1-in-a-100-year weather events within a few weeks, doesn’t that mean we’re off the hook for the next two centuries? If only. Unfortunately, the odds are changing.”

”It’s not appropriate to say global warming causes a particular weather event. But it’s equally false to say global warming has no effect on weather. Yes, we’ve had floods and heavy downpours in the past, well before modern global warming. But now the odds of heavy downpours and floods are increasing.”

Jag skrev i en blogg en knapp månad tidigare, den 11 januari kring översvämningarna i Queensland:

”Det vi ser i Australien idag är inte normalt. Inte heller var översvämningarna i Pakistan eller bränderna i Ryssland i fjol ”normala företeelser”. Detta är konsekvenser i verkligheten av att klimatet förändras.

Det som tidigare var normalt blir mer sällsynt. Det som tidigare var onormalt blir vanligare.”

Och som jag skrev i en av kommentarerna till bloggen om torkorna i Amasonas tidigare i veckan:

”Orsaken är att själva fenomenet ”torka i Amasonas” är så osannolik att den, historiskt sett, bara inträffar vart hundrade år. Om vi nu har två sådana fenomen inom loppet av fem år så bör man åtminstone reflektera över möjligheten att något har hänt. Tex att sannolikheten för torkor i Amasonas har ökat.”

Klimat kan beskrivas som statistik på väder. ”Klimatet är det man kan förvänta sig, vädret är det man får.” När klimatet förändras så ändras oundvikligen sannolikheten för olika väderhändelser.

Förändringen av jordens strålningsbalans sker dels ökad mängd aerosoler, dvs förändrat albedo. Det gör att mindre mängd sol når marken. Det sker dels genom ökad halt växthusgaser vilket ger ökad återstrålning av värmeenergi från atmosfären till marken och minskad utstrålning av värmeenergi till rymden. Effekten av ökad halt växthusgaser är både kraftigare och mer långvarig än effekten av ökad halt aerosoler.

Resultatet är att temperaturen i haven, marken, isar och luften stiger. Det är det som är ”global uppvärmning”. Som konsekvens av detta får vi smältande glaciärer, stigande havsnivån, ökad luftfuktighet och ett intensivare hydrologiskt kretslopp, dvs att det blir kraftigare torka och kraftigare nederbörd.

Alla drabbas inte samtidigt eller på samma sätt. Det är inte heller något unikt, klimatet förändras hela tiden. Kruxet är att själva förändringarna i klimatsystemet går väldigt mycket fortare nu när vi människor blivit mycket inflytelserika aktörer i klimatsystemet. Vi har också gjort oss beroende av processer som på kort sikt gagnar oss, men som på längre sikt gör livet mycket svårare för oss.

För att slippa problemen vi har idag så skulle vi, och våra föräldrar, ha behövt agera annorlunda för trettio år sedan. Om vi vill undvika problem i framtiden så bör vi minska vår påverkan på klimat- och ekosystemen idag.

Något som vi i alla händelser är tvungna att göra är att anpassa oss till förändringarna som sker idag och som kommer att bli mer omfattande i framtiden.

Sannolikheten, oddsen, för olika väderhänselser förändras. Vi vet varför och vi har en bra aning om saker som kan komma att ske. I alla fall för små förändringar, typ några tiondels grader. När förändringarna blir större (mer än 1-2 graders uppvärmning) så kan man för det mesta bara ana vad som skulle kunna ske.

/Martin

PS. Naturen är irreversibel. Det finns ingen möjlighet att ångra sig och få tillbaka systemet till ett tidigare tillstånd. DS

Två hundraårstorkor på fem år

Av Martin Hedberg

I en artikel i Science (7 januari, 2011) beskriver forskare hur Amasonas på kort tid drabbats av svår torka och hur detta dessutom skapar stora utsläpp av koldioxid. Regnskogen som brukar beskrivas som ”Jordens lungor”, har just andats ut rejält.

År 2005 inträffade en ”hundraårstorka”, en torka som statistiskt sett bara återkommer vart hundrade år. 37% av regnskogen i Amasonas drabbades av mindre nederbörd än normalt (≤–1 standardavvikelse från medelvärdet). Skogsdöd, bränder och förmultning skapade netto utsläpp av 1,6 miljarder ton kol.

Statistiskt sett så skulle gå hundra år till nästa torka av samma eller större storlek. Men redan fem år senare, år 2010, inträffade nästa hundraårstorka. Denna gång blev den dessutom ännu kraftigare! 57% av Amasonas hade mindre nederbörd än normalt och nettoutsläppet av kol blev 2,2 miljarder ton.

(Utsläpp av kol sker i form av koldioxid. När man beräknar mängden koldioxid som frigjorts kan man antingen ange massan kol eller massan koldioxid. I det senare fallet inkluderas massan av syreatomerna. Koldioxid väger 3,67 gånger mer än kolatomen.)

Skogar och hav har under hela industrialismen varit en netto sänka för koldioxid. De har alltså absorberat mer än de släppt ut. Ungefär hälften av människans utsläpp av koldioxid har absorberats av skogar och hav (tack vare ett högre partialtryck CO2 i luften så har koldioxid ”pressats” ner i haven). Men i fjol så förmådde inte längre Amasonas att netto binda koldioxid från luften. Utsläppen blev större än vad som absorberades genom fotosyntesen.

2,2 miljarder ton kol är lika mycket som världens två största tillväxtnationers, Kina och Indiens,  gemensamma årliga utsläpp av fossilt kol.

Varför sker detta? Troligen så har skogsskövling och anlagda skogsbränder spelat en mycket stor roll. Det har påverkat lokal- och regionalklimatet i Amasonas. Stora mängder bördig jord har därtill eroderats bort när växter inte längre bundit jorden. Det förändrade klimatet har gjort att betingelserna för träd och andra växter har förändrats så mycket att de till slut dött, vilket i sin tur har ökat den biologiska nedbrytningen av biomassan samt ökat spridningen av skogsbränder.

Vad är följderna? Tja, till att börja med bör man konstatera att det redan för tiotals år sedan varnades för detta. Beslutsfattare har i vissa fall lyssnat till forskares varningar, man har haft konferenser, förhandlingar, skrivit deklarationer… men mänskligheten har inte levt upp till dessa.

Klimatmodeller har beskrivit att vi kan förvänta oss inte bara högre temperaturer utan även ett kraftigare ”hydrologiskt kretslopp”, dvs att det avdunstar mer på en del platser och regnar mer på andra platser. Det är precis det vi ser exempel på.

Inom klimatvetenskapen finns ett mycket grundläggande begrepp i form av ”återkopplingar”. Dessa kan vara positiva eller negativa, dvs accelerera eller bromsa förändringar. De kan även vara snabba eller långsamma. Snabba är tex vattenångan och molnigheten som reagerar inom sekunder och timmar på förändringar. Långsamma är havsströmmar, glaciärer, permafrost, skogar mm. En del av dem har betraktats så långsamma att de förväntas förändras först på skalan hundratals år.

Men mycket tyder nu på att dessa långsamma återkopplingar kanske var snabbare än samhället trodde (hoppades på?). Och/eller att vi kanske redan har knuffat till klimatsystemet mer än vi trodde (hoppades på?). Vi får se när nästa hundraårstorka inträffar. Vi behöver nog inte vänta så länge.

Eller så var det inget att bry sig om. En liten pust bara som blåser bort eller späs ut. Det kanske går över om man tänker på något annat (ironi).

/Martin

”Alla klagar på vädret…”

Av Martin Hedberg

Vi fick nyss en kommentar från Ragnar där han konstaterar att ””Alla klagar över vädret, men ingen gör något åt det” eller, det kanske vi gör? Ja, den som lever får, som brukligt är, se”.

Jag har själv fascinerats av uttrycket sedan jag hörde det första gången. På engelska lyder uttrycket: Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it..

Samuel Langhorne Clemens, alias Mark Twain. Från Wikipedia

Uttrycket brukar tillskrivas Samuel Langhorne Clemens*, amerikansk författare som levde mellan 1835 och 1910. Han är mer känd under sin pseudonym Mark Twain. Många, inklusive mig själv, mötte honom första gången som författare till böckerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn.

Uttrycket är bra. ”Gnäll inte, ta tag i problemen istället”. Alternativt ”Sluta gnälla eftersom det ändå inte går att göra något åt saken”.

Men det är värre än så: Vi påverkar vädret, men vi kontrollerar/styr det inte. Ju mer vi påverkar vädret desto fler kommer att ha anledning att klaga på det -både vädret och att vi påverkar det.

Mänskligheten kan fortfarande i stor utsträckning välja hur mycket eller lite vi skall påverka klimatsystemet och därmed vädret. Men som det ser ut idag, så väljer vi att agera på ett sätt som till slut kommer att förändra klimatet till något annat än det varit de senaste 12.000 åren. Det är den perioden som kallas ”Holocene” och det är (uppenbarligen) under den perioden som civilisationen som vi känner den har utvecklats. Mycket av det vi värdesätter högt: kulturer, samhällen, jordbruk, ekosystem, ekonomier, infrastruktur… allt har skapats under de klimatologiska betingelser som kallas Holocene. Om vi skall lämna Holocene eller inte, det är upp till oss.

Om vi fortsätter på den inslagna vägen så kommer vi till slut att passera så kallade ”tipping points”, dvs situationer där förändringar i naturen blir självgenererande. Det som då sker är att så kallade ”tipping elements” (tex havsströmmar, monsunregn, barrskogar, glaciärer mm) förändras i grunden, tex genom att försvinna eller ersättas av andra situationer. Sannolikheten är stor att detta sker om/när medeltemperaturen stigit med 1-3 grader jämfört med förindustriell nivå (hittills har den stigit med omkring 0,8 grader). Eftersom det finns många latenta (ännu dolda) klimatförändringar så kan vi i princip redan ha passerat en tipping point utan att veta om det.

Men redan innan vi riskerar att passera dessa tipping points så drabbas människor, kulturer och ekosystem av gradvisa förändringar av klimatet. Många dör redan idag för tidigt till följd av att vi har påverkat klimatet. För att inte tala om all förlorad egendom, hopp och tillit som förloras vid såväl långsamma som snabba katastrofer.

Exempel på klimatrelaterat väder finner vi tex i fjolårets torka/bränder i Ryssland, översvämningarna i Pakistan och den stora avsmältningen av isar i Arktis. Det hade inte inträffat om inte människan hade påverkat klimatet. Men dessa situationer är alltså små i jämförelse med vad som kan ske.

Den som lever får se. Och det får vi försöka leva med. I naturen finns inte utrymme att ångra sig eller ta tillbaka något som gått förlorat. Naturen är irreversibel. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera/styra den.

/Martin

*Det är fortfarande en öppen fråga om det verkligen var Mark Twain (Samuel Langhorne Clemens) som myntade begreppet. Många citatordböcker tillskriver Charles Dudley Warner som upphovsman till uttrycket. Warner var vän med Mark Twain och skrev i en krönika i the Hartford Courant i augusti 1897: “A well known American writer said once that, while everybody talked about the weather, nobody seemed to do anything about it.

Det kan vara Mark Twain som sade det ursprungligen, men det var Warner som skrev det och gjorde uttrycket publikt.

Mark Twain var för övrigt mycket intresserad av väder. Jag fann också en del väderrelaterade citat som tillskrivs honom:
-”Thunder is good, thunder is impressive; but it is lightning that does the work.”
-”One can enjoy a rainbow without necessarily forgetting the forces that made it.”
-”It is better to read the weather forecast before we pray for rain.”
-”If you don’t like the weather in New England, just wait a few minutes.”

Australien: Normalt -ett minne blott

Av Martin Hedberg

Först kommer mindre än normalt, sedan kommer regn i massor. Det som skett i Australien den senaste månaden är inte normalt. Men vad skall man jämföra med? Vad är ”normalt”?

Vädret förändras från en dag till en annan, från en timme till en annan. Det är vi vana vid. Naturen är anpassad till det och vi människor har byggt våra samhällen för att hantera det och i många sammanhang utnyttja de situationer som uppstår, t.ex. växlingarna mellan regn och solsken eller växlingarna mellan årstiderna. (Det senare mycket tydligt för oss som bor i den tempererade zonen där vi har fyra tydliga årstider).

I samband med normala flöden i floder så kan hydrologer beräkna hur vattenflöden förändras i floder och andra vattensystem. Men när det regnar som det gjort i östra Queensland och östra New South Wales i Australien så blir det helt enkelt för mycket. Man talar om ”Flash flood”. Tidsskalan är timmar (istället för dagar). Orsaken till en ”Flash flood” kan vara häftiga skyfall eller att en fördämning till en damm eller flodvall brister.

Video på YouTube från floden Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Det är sådana förlopp som man sett i tex Grantham och Toowoomba i sydöstra Queensland. Man talar om något som motsvarar tsunamivågor och det låter onekligen märkligt med tanke på att städerna ligger 6-700 meter över havsnivå. (En tsuanmivåg är egentligen något annat, det är en våg som bildats efter att det skett en jordbävning på djupt vatten. Vågrörelsen i kombination med grundare vatten gör att våglängden blir kortare samtidigt som amplituden blir större.) I Australien förekommer det snabbt växande flodvågor som sveper med sig det mesta i sin framfart. Vågor som inte är skapade genom jordbävningar utan genom kraftigt regn. Men de beter sig på liknande sätt efter att de bildats.

Video från The Guardian som visar Flash flood från Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Australiens tredje största stad, Brisbane, har två miljoner invånare och hotas nu av ytterligare stigande nivåer i floden som löper genom staden. Floden har redan brutit igenom sina vallar på flera ställen, dels i staden, dels uppströms. Folk uppmanas att lämna sina hem om de ligger i riskzoner för att bli översvämmade samt hjälpa varandra.

Situationen är så svår, inte bara i Brisbane, med snabba och extrema förlopp över stora ytor (en yta stor som Tyskland och Frankrike tillsammans är översvämmade) att man inte har kapacitet att skydda liv och egendom. Man har inte heller möjlighet att samla in information i samma hastighet som katastrofer utvecklas.

1974 drabbades man av kraftiga översvämningar. Efter det byggdes Wivenhoe-dammen för att hantera stora vattemassor. De flöden man ser idag överstiger dock det man förberett sig för. Dammen är du full till bredden och man måste släppa igenom vatten.

Australiens premiärminister, Julia Gillard, konstaterar krasst att landets invånare måste förbereda sig på mer dåliga nyheter, ”there are still more dark days ahead”.

Kommande dagar faller det mer regn över Australien. Det är inte över. Det blir värre.

Det vi ser i Australien idag är inte normalt. Inte heller var översvämningarna i Pakistan eller bränderna i Ryssland i fjol ”normala företeeelser”. Detta är konsekvenser i verkligheten av att klimatet förändras.

Det som tidigare var normalt blir mer sällsynt. Det som tidigare var onormalt blir vanligare.

Vad är då normalt i tider av förändring? Det som är nu förändras. Inte heller förändringen är konstant eller kontinuerlig. Normalt finns inte längre. Kvar är ”det som förr var normalt”.

/Martin

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Bränder i Sydamerika

Av Martin Hedberg

NASA:s satellit Aqua har konstaterat omfattande bränder i Sydamerika. På bilden nedan som NASA tog den 23 augusti finns det inte mindre än 148.946 bränder(!) Avståndet i bilden är 2500 kilometer från söder till norr.

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränderna är markerade med rött. Den samlade rökplymen ringlar sig söderut. Bergskedjan Anderna begränsar röken i väster. (Länk till högupplöst bild, 11 MB)

De flesta bränder återfinns i Bolivia där myndigheterna har deklarerat katastroftillstånd till följd av de omfattande bränderna. Röken har tvingat myndigheterna att stänga 28 av Bolivias 39 flygplatser.

Även i Brasilien, Paraguay och Argentina rasar bränder.

Augusti är årets torraste månad i Bolivia och skogsbränder förekommer som en naturlig del i de omfattande skogsområdena. Men de flesta av årets bränder är troligen anlagda för att frigöra markområden. Det ovanligt torra vädret har medfört att många av dessa bränder har spritt sig utom kontroll till omfattande skogsbränder.

/Martin

En varm, torr och blöt period

Av Martin Hedberg

Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.

Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)

Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)

Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.

Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)

La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.

Mer finns att läsa på NASA.

Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.

Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 15 augusti 2010

Pakistan 15 augusti 2010

Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).

Hur blir väder och klimat sedan?

Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?

Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.

Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.

Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).

Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.

Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.

Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.

Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.

/Martin

Inte lika varmt i Moskva

Av Martin Hedberg

Först skrev jag ”Svalka i Moskva”, men det kändes fel och ironin bet inte riktigt. Men temperaturen har sjunkit och under tisdagen vred vinden så att man, i alla fall tillfälligtvis, blev av med den besvärande röken från bränderna.

Idag onsdag väntas det bli omkring 34 grader i Moskva. Från i morgon och en vecka framåt dagstemperaturer på mellan 30 och 33.

Även nätterna blir det lite lägre temperaturer: från att ha varit 20-25 grader som svalast, så är temperaturen kommande vecka ner på 15-20 grader några timmar om natten. Det gör stor skillnad.

Men inomhus blir det troligen inte så svalt: De senaste veckornas värme har satt sig i huskropparna och det tar tid för dem att svalna.

Så, fortfarande Ryssvärme, men inte lika hett som tidigare. Men bränderna fortsätter, även om röken just nu inte driver in över Moskva.

Och efter bränderna kommer… en bild av förödelse. Många tusen hektar skog, åkermark och byar som brunnit ner eller förstörts. Samt många människor som fått sätta livet till.

Men nu, några dagars 30-gradig svalka.

/Martin

Att anpassa sig…

Av Martin Hedberg

Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.

Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).

Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.

Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.

Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.

Bränder i östra Ryssland, norr om Kamchatka den 30 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)

Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.

Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.

Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.

Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.

Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.

/Martin

PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.

PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.