Tag - Allmänt

Intensivt lågtryck från väster

Av Martin Hedberg

Nu under kvällen och natten så drar ett intensivt lågtryck in från väster. Det håller nu som bäst på att fördjupas över Nordsjön och efterhand kommer det att blåsa upp med början i västra Götaland.

SMHI har utfärdat varningar för storm på Kattegatt (klass 2) samt stormbyar över Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne (klass 2). I övrigt finns det flera klass 1-varningar i Götaland och södra Svealand samt till havs i (kring) södra Sverige.

Det blir blåsigt hos oss, men inte lika blåsigt som i Danmark och i synnerhet över Jylland nu under kvällen och natten.

Det kommer fortfarande att vara någon enstaka plusgrad i Götaland och södra Svealand. Det är först under natten mellan onsdag och torsdag som det blir allmänt minusgrader även i Sydsverige.

Från och med lördag, eller möjligen redan på torsdag, stabiliseras vädret över Skandinavien i samband med att ett högtryck växer till över oss.

Blir det kallt då? Njae, när högtrycket växer till så strömmar kalluften ner över oss, men från och med början av nästa vecka så är det istället mild luft som på höjd strömmar in över Skandinavien.

Men eftersom solen ännu inte tagit kommandot över dygnets alla timmar så kommer nästa vecka präglas av stora temperaturväxlingar: Kallt om nätterna och dagsmeja på dagarna. Det kan nog bli både lite mer snösmältning och glashal is.

/Martin

Två hundraårstorkor på fem år

Av Martin Hedberg

I en artikel i Science (7 januari, 2011) beskriver forskare hur Amasonas på kort tid drabbats av svår torka och hur detta dessutom skapar stora utsläpp av koldioxid. Regnskogen som brukar beskrivas som ”Jordens lungor”, har just andats ut rejält.

År 2005 inträffade en ”hundraårstorka”, en torka som statistiskt sett bara återkommer vart hundrade år. 37% av regnskogen i Amasonas drabbades av mindre nederbörd än normalt (≤–1 standardavvikelse från medelvärdet). Skogsdöd, bränder och förmultning skapade netto utsläpp av 1,6 miljarder ton kol.

Statistiskt sett så skulle gå hundra år till nästa torka av samma eller större storlek. Men redan fem år senare, år 2010, inträffade nästa hundraårstorka. Denna gång blev den dessutom ännu kraftigare! 57% av Amasonas hade mindre nederbörd än normalt och nettoutsläppet av kol blev 2,2 miljarder ton.

(Utsläpp av kol sker i form av koldioxid. När man beräknar mängden koldioxid som frigjorts kan man antingen ange massan kol eller massan koldioxid. I det senare fallet inkluderas massan av syreatomerna. Koldioxid väger 3,67 gånger mer än kolatomen.)

Skogar och hav har under hela industrialismen varit en netto sänka för koldioxid. De har alltså absorberat mer än de släppt ut. Ungefär hälften av människans utsläpp av koldioxid har absorberats av skogar och hav (tack vare ett högre partialtryck CO2 i luften så har koldioxid ”pressats” ner i haven). Men i fjol så förmådde inte längre Amasonas att netto binda koldioxid från luften. Utsläppen blev större än vad som absorberades genom fotosyntesen.

2,2 miljarder ton kol är lika mycket som världens två största tillväxtnationers, Kina och Indiens,  gemensamma årliga utsläpp av fossilt kol.

Varför sker detta? Troligen så har skogsskövling och anlagda skogsbränder spelat en mycket stor roll. Det har påverkat lokal- och regionalklimatet i Amasonas. Stora mängder bördig jord har därtill eroderats bort när växter inte längre bundit jorden. Det förändrade klimatet har gjort att betingelserna för träd och andra växter har förändrats så mycket att de till slut dött, vilket i sin tur har ökat den biologiska nedbrytningen av biomassan samt ökat spridningen av skogsbränder.

Vad är följderna? Tja, till att börja med bör man konstatera att det redan för tiotals år sedan varnades för detta. Beslutsfattare har i vissa fall lyssnat till forskares varningar, man har haft konferenser, förhandlingar, skrivit deklarationer… men mänskligheten har inte levt upp till dessa.

Klimatmodeller har beskrivit att vi kan förvänta oss inte bara högre temperaturer utan även ett kraftigare ”hydrologiskt kretslopp”, dvs att det avdunstar mer på en del platser och regnar mer på andra platser. Det är precis det vi ser exempel på.

Inom klimatvetenskapen finns ett mycket grundläggande begrepp i form av ”återkopplingar”. Dessa kan vara positiva eller negativa, dvs accelerera eller bromsa förändringar. De kan även vara snabba eller långsamma. Snabba är tex vattenångan och molnigheten som reagerar inom sekunder och timmar på förändringar. Långsamma är havsströmmar, glaciärer, permafrost, skogar mm. En del av dem har betraktats så långsamma att de förväntas förändras först på skalan hundratals år.

Men mycket tyder nu på att dessa långsamma återkopplingar kanske var snabbare än samhället trodde (hoppades på?). Och/eller att vi kanske redan har knuffat till klimatsystemet mer än vi trodde (hoppades på?). Vi får se när nästa hundraårstorka inträffar. Vi behöver nog inte vänta så länge.

Eller så var det inget att bry sig om. En liten pust bara som blåser bort eller späs ut. Det kanske går över om man tänker på något annat (ironi).

/Martin

Våren är inte här ännu

Av Martin Hedberg

Milt över helgen och i början av nästa vecka.I samband med det skall fronter, lågtryck och regn/snö passera oss på väg österut.

Sedan, onsdag-söndag kommande vecka, blir ett kallgrader. Därefter hamnar vi troligen åter i ett västvindläge med mildare luft som strömmar upp över Skandinavien.

/Martin

Ysai har nu gjort det mesta av sitt

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Yasi gjorde ”landfall”, dvs kom in över land, i går eftermiddag svensk tid. Nu är orkanen gott och väl inne över land och är nu ”bara” ett ovanlig kraftigt oväder.

Issued at 2:12 pm EST Thursday 3 February 2011.

Så här skriver australiensiska vädertjänsten:

YASI CONTINUES TO WEAKEN, BUT IS PRODUCING HEAVY RAIN AND DAMAGING WIND GUSTS ABOUT THE TROPICAL INTERIOR.

DAMAGING WINDS, with gusts above 90 km/h, are occurring through much of the tropical interior. These winds are forecast to extend to the Northern Territory border including Longreach and Mount Isa Overnight TC Yasi will be near the Northern Territory border west of Mt Isa as a tropical depression with DAMAGING WINDS still expected to its south.

SEVERE THUNDERSTORMS moving with the cyclone may produce localised flash flooding during Thursday afternoon and evening.

FLASH FLOODING will continue about the east coast between Cairns and Proserpine, see separate SEVERE WEATHER WARNING.

TIDE levels are now falling and are not expected to pose any further threat to coastal areas between Port Douglas and Ayr. However, large waves will continue for the next few hours.

Issued at 2:12 pm EST Thursday 3 February 2011.

/Martin

PS. Australien ligger tio timmar före oss. Varningen/kommentaren utfärdades alltså klockan 04:12 svensk tid. DS (PS:et är uppdaterat)

Australien: Yasi är nära nu

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Yasi är nu mycket nära kusten i nordöstra Queensland. Visst har man haft tropiska orkaner tidigare och visst bygger man hus för att möta naturens krafter. Men Yasi är extraordinär. Den är helt enkelt betydligt kraftigare än den genomsnittliga tropiska orkanen. Och även om man har erfarenhet av tidigare orkaner så betyder inte det att man kommer ett klara sig från skador. Det australienska samhället står nu inför stora prövningar.

Issued at 8:54 pm EST Wednesday 2 February 2011.

Extremt kraftiga vindar och skyfall på marker som redan var mättade av vatten och i ett samhälle som redan var sargat av översvämningar. Hur mycket kan det då blåsa? Man beräknar att det skall uppstå vindbyar på knappt 300 km/h. Väderstationer kommer inte att kunna mäta detta, de blåser sönder redan vid lägre hastigheter. Denna orkan är något som ingen idag levande person i Australien har upplevt.

Nedan återger vi vad australienska statliga vädertjänsten skriver:

Severe Tropical Cyclone Yasi.

THE VERY DESTRUCTIVE CORE OF CYCLONE YASI WILL CROSS THE COAST NEAR INNISFAIL CLOSE TO MIDNIGHT, WITH A DANGEROUS STORM TIDE AND BATTERING WAVES SOUTH OF THE CYCLONE CENTRE.

Tropical Cyclone Yasi, CATEGORY 5, will continue to move in a west-southwesterly direction and is expected to cross the coast near Innisfail close to midnight.

Coastal residents between Cairns and Ayr are specifically warned of an EXTREMELY DANGEROUS SEA LEVEL RISE [i.e. storm tide] as the cyclone approaches, crosses the coast and moves inland.

Higher than normal tides will exceed the high water mark with damaging waves and flooding in low lying areas in remaining warning areas to the south of Ayr.

VERY DESTRUCTIVE winds with gusts up to 290 km/h are expected to develop between Cairns and Ingham during the next few hours as the cyclone approaches. These VERY DESTRUCTIVE winds will extend inland to the nearby ranges including the Atherton Tablelands.

Due to the large size of the cyclone, people in the path of the VERY DESTRUCTIVE WINDS are likely to experience these conditions for about 3 to 4 hours.

DESTRUCTIVE winds with gusts in excess of 125 km/h between Cape Tribulation and Ayr are expected to spread inland overnight.

DAMAGING WINDS with gusts to 90 km/hr are occurring in remaining coastal areas between Cape Flattery and Sarina, and are forecast to spread inland and west to Mt Isa during Thursday.

Winds are forecast to gradually ease about the east coast during Thursday morning as the cyclone moves inland.

FLOODING RAINS will develop from Cooktown to Sarina tonight and gradually extend inland.

People in the path of the very dangerous cyclone should stay calm and remain in a secure shelter, above the expected water level, while the very destructive winds continue.
– Do not venture outside if you find yourself in the eye of the cyclone; very destructive winds from a different direction could resume at any time.
– Follow the evacuation advice or directions of Police, Emergency Services personnel and local authorities.

AUSTRALIAN GOVERNMENT BUREAU OF METEOROLOGY. TROPICAL CYCLONE WARNING CENTRE BRISBANE.

Issued at 8:54 pm EST Wednesday 2 February 2011. Refer to Tropical Cyclone Advice Number 21.

/Martin

Milt, blåsigt och vindstilla

Av Martin Hedberg

Kommande vecka får vi milt och tidvis blåsigt väder. Men det riktigt blåsiga vädret återfinner vi på Atlanten. Där utvecklas rader av lågtryck som rör sig in mot Skandinavien och därefter på en nordostlig bana längs med Norska kusten där de fylls ut.

Ett av lågtrycken som utvecklas under torsdagsdygnet kommer att nå 940 hPa i sitt centrum. Det skall jämföras med normalt lufttryck som är 1013 hPa. Lågtrycket ser i skrivande stund ut att röra sig på en bana strax söder om Island. Trots att det går ganska nära Island så är det inte där som det blir blåsigast, de kraftigaste vindarna återfinner vi på södra sidan om lågtrycket.

Och söder om lågtrycket har vi bland annat Färöarna. Där kommer man att få både omväxlande och intensivt väder kommande vecka. Mellan lågtrycken kommer en kortvarig högtrycksrygg med svaga vindar och troligen även klart väder. Men det som Färöingarna kommer att känna av mest är de kraftiga vindarna som sveper in under torsdagen och fredagen. Det blir blåsigt över stora delar av östra Atlanten, det kommer även att kännas av i Storbritannien.

Jag har en personlig relation till väder och Färöarna. År 2000 deltog jag i Ola Skinnarmo och Torkel Ideströms Grönlandsexpedition. Vi (åtta personer) seglade med Jesper Weissglas segelbåt Seventh Wave från Göteborg mot Grönland. Vi sökte skydd på både Shetlandsöarna och Färöarna för att komma undan oväder under seglatsen. (Jespers senaste projekt är för övrigt en helt ny båttyp, Journeyman. Journeyman är bland annat ett resultat av erfarenheter efter seglingarna med Seventh Wave).

Kommer då något av dessa oväder som till veckan föds på Atlanten att dra in över oss i Sverige? Än så länge ser det ut som om de håller sig på Atlanten. Det blir i och för sig blåsigt ett par dagar till veckan, men det är till största delen orsakat av en tryckgradient (tryckskillnad per avstånd) mellan lägre tryck i norr och högre i söder, inte ett enskilt lågtryck. Detta främst i södra Sverige.

Men även om vi inte har en ny Gudrun/Per/? i annalkande just kommande dagar så medför i alla fall lågtrycken på Atlanten att mild luft pressas in över Skandinavien och temperaturerna blir över de normala. Och lite blåsigt blir det också, men inte så mycket som lite längre västerut. Och man kan inte utesluta möjligheten att något av lågtrycken drar in över oss, nu eller nästa vecka.

Det är verkligen ett helt annat väder nu än för tidigare i vintras. Europavädret under december och halva november präglades av kyla och snö. Januari var förhållandevis mild. Skall februari bli blåsig?

/Martin

Visste du: Luftmassor

Av Martin Hedberg

Betraktar vi vädret på en stor skala, något som i detta sammanhang innebär hundratals till tusentals kilometer, så finner vi ofta stora områden med likartade egenskaper. Det kan vara torr och kall luft över den ryska tundran eller fuktig och varm luft över Atlanten. Luften får dessa egenskaper då den stannat en längre tid över ett och samma område. Man har då fått vad vi kallar för en specifik ”luftmassa”.

Dessa luftmassor behåller sina egenskaper en längre eller kortare tid även då de transporteras till andra områden. Skandinavien ligger i gränsområdet mellan flera födelseplatser för luftmassor. Det är en av förklaringarna till det synnerligen omväxlande vädret i Sverige.

Man namnger luftmassorna efter de områden där de bildats. Exempel på så kallade källområden med enhetligt underlag är öknar, havsområden med likartad temperatur eller stora snö- och istäckta ytor.

Kring våra breddgrader skiljer man mellan tre slags luftmassor: Arktikluft, Polarluft och Tropikluft. Namnen har hängt med sedan 1920-talet och kanske lite ologiskt finner vi att Arktikluften bildas över nordpolen, medan Polarluften bildas längre söderut. (Nationalencyklopedin skriver: Polarluft, luftmassa i atmosfären som bildas mellan 40 och 70° latitud ur avkyld tropikluft eller vintertid ur uppvärmd arktikluft. Vädret i polarluften är oftast svalt med växlande molnighet, god sikt och regnskurar.)

Egenskaperna hos luftmassor som bildats över landområden skiljer sig markant från de som bildats över hav. Därför har man även infört begreppen Kontinental respektive Maritim luft. Till exempel kallas Tropikluft som bildats över hav för maritim Tropikluft (mT) medan Polarluft som bildats över en kontinent kallas kontinental Polarluft (kP).

Mer om luftmassor i kommande blogg.

/Martin

Fronter, vad är det?

Av Martin Hedberg

Ni har sett dem på väderkartorna, fronter. Kallfront, varmfront och kanske har ni även hört talas om ocklusionsfronten (som är en kallfront som hunnit ikapp en varmfront). Alla dessa tre fronter rör sig. Men fronten kan även stå still och man talar då om en stationär front.

Cirrusmoln framför en varmfront

Många kopplar en front till ett omslag av någon form. Det är helt rätt. En front är gränsytan mellan två luftmassor med olika egenskaper, vanligtvis skillnader i densitet. (Densitet beskriver hur mycket en viss volym av ett föremål, vätska eller gas, väger per volymenhet. Densitet mäts i tex kg/m3)

Skillnader i densitet orsakas vanligtvis av skillnader i temperatur. Det finns därför en tydlig koppling till omslag i temperaturer när en front passerar. Men det finns även andra saker som tex luftfuktighet. Med detta kommer även andra egenskaper som tex stabilitet vilket i sin tur påverkar tex vindar.

Konvektiva moln i samband med kallfront

Fronter finns inte bara vid markytan, de finns i allra högsta grad i luften. Fronten är som sagt var gränsytan eller övergångszonen mellan luftmassor med olika egenskaper. Gaser (luften) med hög densitet sjunker under en gas med lägre densitet som stiger. Det betyder i praktiken att luft som är tung (per volymenhet) kilas in under den lite lättare (per volymenhet) luften. Dvs kall luft sjunker, varm luft stiger.

Man kan se luften som en vätska. I fallet med en kallfront så kommer den kall luften att vinna terräng genom att ”rinna in” under den varmare luften. I fallet med en varmfront så glider varmluften snett upp över kalluften och pressar den framför sig. Dessa två helt olika sätt gör att karaktärerna på kall- respektive varmfront blir helt olika.

Kallfronten lutar bakåt och själva utan är relativt brant, medan varmfronten lutar framåt och har en flackare lutning. Det gör att kallfronten dyker upp snabbare för en betraktare på marken än vad varmfronten gör. I fallet med varmfront så kan man ofta se de första molnen, cirrusmoln, många timmar, upp till ett dygn, i förväg. De föregår markfronten med hundratals kilometer. I fallet med kallfronten så ser man molnen samtidigt som fronten är i absoluta närheten.

I själva frontzonen, gränsytan, så sker en hävning av luften. Det bildas därför moln och nederbörd. Nederbörden från kallfronter är intensiv, men relativt kortvarig. Det är inte ovanligt att det förekommer åska, hagel och kraftiga vindkast. Nederbörden från varmfronter är mer lättsam. Det börjar lite stilla, blir visserligen intensivare, men aldrig så kraftigt som från kallfronten. Å andra sidan kan det hålla på en hel dag. Luften är ofta fuktig och vindarna vanligen inte så kraftiga.

Följande kriterier används för att identifiera fronter:
1. En skarp övergång i temperatur över ett kort avstånd
2. Förändring i luftens vatteninnehåll, daggpunktstemperatur*
3. Skifte i vindriktning
4. Förändring av lufttryck
5. Förändring av moln och nederbördsmönster

Man har valt att illustrera kallfronter som blå linjer med trianglar på, medan varmfronter illustreras med röda linjer med halvcirklar på. Stationära fronter är streckade blått-rött. En ocklusionsfront är lila (Jag ville introducera begreppet ocklusionsfront på SVT:s väderkartor när jag jobbade där, men fick till svar att publiken, dvs ni tittare, inte skulle acceptera det).

/Martin

*Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Luftens Td är alltid lägre än luften T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.
En låg Td betyder att luften innehåller lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.

Fram och tillbaka över nollan

Av Martin Hedberg

Så där ja. Nu blev det minusgrader igen. Några blev överraskade, men de flesta var förberedda. Men trots att man är förberedd så kan man drabbas av det. ”Förberedd” är inte detsamma som ”förhindra”.

Kruxet är att det är svårt att få undan vattnet. Det vill gärna rinna nedåt, men marken är redan mättat av vatten och därtill frusen på de flesta platser. Så om vattnet skall ta vägen någonstans så måste det ner i avloppssystem, ut i vattendrag, sjöar eller hav.

Det som igår var snöslask och issörja har nu frusit till fast is. Vattenpölar har blivit blankis. Men de flesta översvämningar är fortfarande i flytande form, det tar lite tid för vattnet att frysa (även på ytan) om det är djupt.

Hur länge håller då vintertemperaturerna i sig denna gång?

Jo till på lördag. Då kommer mild luft in med västliga vindar över Jämtland. (Det börjar faktiskt redan så smått under fredagen då det blir nollgradigt i den lite högre fjällterrängen i Jämtland och södra Lappland).

Men det är inte stadigvarande, det sjunker ner under nollan igen i södra Norrland natten till söndag. Därefter ligger temperaturen och pendlar kring noll grader i nästa vecka. I Götaland får man lite oftare någon plusgrad än i Svealand och södra Norrland (kanske inte så överraskande). Norra Norrland ligger stadigare på kallgrader.

Det storskaliga väderläget är att vi har ett högtryck över Storbritannien/Azorerna och lågtryck över Grönland/Island. (Det kommer senare att resultera i positivt NAO-index). I och med det så tvingas Atlantluft in över Skandinavien med sydvästliga vindar.

Det blev verkligen ett markant skifte i vädret mellan december 2010 och januari 2011. Eftersom jag sade det redan i en blogg redan före jul så känner jag viss press på att snart berätta vad jag tror om vädret i februari. Jag återkommer.

/Martin

Nu gäller det att få undan issörja och vatten

Av Martin Hedberg

Just nu rasar snön från många hustak, det porlar vatten utmed trappor och trottoarer och bildas mindre sjöar av smältvatten över vägar och marker. Blidvädret gör att det töar, men marken är både mättad och frusen. Vattnet rinner till snabbare än det rinner undan.

Vi har problem med snöras, översvämningar och halka mm.

Efter tövädret som varit ett par dagar i lite mer än halva landet (plusgrader upp till och med delar av södra Norrland) så kommer minusgraderna tillbaka. I morgon tisdag arbetar sig kalluften ner över Svealand och på onsdag även över Götaland.

På torsdag så finns det fläckar med plusgrader (bland annat i Lapplandsfjällen!), men annars är det kallgrader även i Skåne.

Som bekant övergår rent vatten från flytande till fast fas vid noll grader, dvs det fryser till is. Detta gör att det kommer att uppstå situationer med låg friktion, dvs halka, när smältvatten fryser till kommande dagar!

Den halkbekämpning som man redan gjort har runnit ut i sanden 🙂 salt har blivit utspätt eller har runnit bort och sand och grus ligger på botten av vattensamlingarna.

Det gäller att få undan så mycket man kan av issörja och vatten innan det fryser till hård is.

/Martin