Bröllopsvädret 2.0

Stockholm, 2010-06-19. 09.20

Martin säger: Så är det då dags för crescendo i kungahusets bröllopsfirande.

Medias bevakning har varit rigorös. En av frågorna har varit vädret. Det är tacksamt, det är mycket som har med vädret att göra. Det är inte så att det handlar om väder som övergår vår kapacitet att hantera situationen. Men man måste välja.

Och vid stora arrangemang, som ett kungligt bröllop med tusentals gäster, tiotusentals åskådare, säkerhet, trängsel, logistik och viljan att allt skall klaffa, då gäller det att man har minskat alla osäkerhetsmoment till ett minimum.

Vi kan förvisso påverka vädret, men vi kan inte välja vad vi det skall bli. Vi konstaterar att det blir väder även idag. I Stockholm. Frågan är vilket väder?

Svaret är det blir olika. Just nu skiner solen över Stockholm. Några små cumulus-tussar har vuxit till. Temperaturen har stigit från omkring tidigt 10 i morse till 15 nu vid niotiden. Vindarna är svaga.

Men ni som har möjlighet skall blicka österut (från Stockholm sett). Ser ni Nackamasterna? Himlen ovanför är vit, inte blå. Det är Cirrusmoln. De ligger på 8-10.000 meters höjd. De blir kompaktare och undersidan lägre, ju längre österut man rör sig. Längre ut finns Nimbostratusmoln.

Molnen hänger samman med ett regnområde som ligger i nord-sydlig riktning mellan Åland och finska fastlandet. Längre söderut över Östersjön ut håller ett stort område med kraftigt regn på att utvecklas.

Men regnet kommer inte in över Stockholm. Det rör sig norrut (och kommer natten till söndagen in över Västerbotten).

Däremot kommer Cirrusmolnen troligen att skymma solen under eftermiddagen. Det blir solsken genom dis och moln mellan 13 och 17.30 (Nej så exakt kan man inte veta, men det är lika sannolikt som kl 17.12 eller 18.03).

Blir det då något regn? Nej, troligen inte. Stackmolnen skulle kunna växa till och generera regnskurar, men jag tippar att cirrusmolnen kommer att hundra solinstrålningen så pass mycket att det inte sker. Jag sätter sannolikheten för regn till 10%.

Däremot skymmer molnen solen. Så idag väntar jag soligt väder under förmiddagen och kvällen. I eftermiddag en del moln och sol genom dessa höga dismoln.

Temperaturerna? 18 grader i eftermiddag. Mer i folkhavet. I kväll sjunker de något när molnen lättar och solen närmar sig horisonten.

Vindar: 2-4 m/s sydost.

Det blir en vacker kväll. De mest kompakta molnen drar bort och solen lyser på undersidan av de cirrusmoln som finns kvar.

/Martin

      

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

1 CommentLeave a comment

  • Hej!
    Jag har en fråga.
    Jag har funderat länge på hur det kan skilja så mycket mellan prognoserna från olika meteorologer.

    Jag kan förstå att det är väldigt mycket data som antagligen tolkas på olika sätt, men om man jämför t.ex. er med SMHI så är prognoserna relativt lika, medans den norska motsvarigheten (yr) har en helt annan bild om hur prognonsen blir.

    Enligt statistik under de senaste 30 dagarna (antal mm nederbörd, temperatur samt vind (m/s) så har vi enligt vår väderstation på golfbanan i österforse (västernorrland) sett att yr.no har haft en mer exakt prognos än både smhi samt klart.se i nästan 75% av fallen.

    Finns det någon bra förklaring till det, t.ex. att det beror på att dom har bättre utrustning än svenskarna, eller anser ni att det beror mer på slumpen än fakta/kunskap?

    Är verkligen inte ute efter att klanka ner på era prognoser och inte SMHI:s heller för den delen, är bara grymt nyfiken på hur detta kan komma sig.
    Det kanske märks att det finns ett visst väderintresse här eftersom vi har fört en grundlig statistik 🙂

    Är väldigt tacksam för svar.
    Mvh Stefan.

    Martin säger: Hej. Det skulle vara intressant att ta del av hur du gjort sammanställningen. Som vanligt finns det inte något enkelt svar på varför vilka prognoser/meteorologer är bättre eller sämre än andra. Givetvis har man nytta av bra indata och framför allt bra datorkapacitet och vädermodeller (prognoser genomförs genom att man simulerar man framtida väder).
    När det gäller korta prognoser, vanligen upp till 48 timmar, så har nästa väderinstitut egna, högupplösta, modeller. Men när det gäller längre prognoser, samt som initialdata och randvärde till de korta modellerna så krävs det någon form av global modell.
    Globala modeller har inte samma upplösning i tid och rum, man prioriterar istället att räkna över stor yta och lång tid (allt handlar om prioriteringar). Exempel på globala modeller är tex europeiska ECMWF, amerikanska GFS eller japanska JMA.
    Som vi talat om tidigare så kan man även titta på ensembler, dvs sammanställningar av många prognoskörningar. Man kan även göra korreleringar till tidigare observationer, dvs att man justerar modelldata utifrån hur vädret vanligen brukar bli på en viss plats (det kan tex vara relevant om modellen har en gridpunkt som ligger nära en observationsplats, men på en annan yta, tex ute i vattnet. Modellern har då en bias vid vissa vindriktingar/vädersituationer).Man kan även kombinera modelldata och observationer, tex som vi (Foreca) gör med nederbörden här på klart. Radarbilderna visar i detalj hur nederbörden ser ut, modelldata har ett fält med sämre upplösning. Genom att advektera och transformera radarobservationerna kan man tydliggöra prognosen för nederbörden.
    Och på det har vi oss meteorologer som tar in och försöker väga samman prognoser från olika modeller och institut. Och framför allt väljer ut de väderparametrar som är intressanta för de man gör prognoser till (skidåkare är tex intresserad av vatteninnehåll, kristallstruktur och temperatur i snön, ballongpiloter av vindriktning från tio till 1500 meters höjd, bönder regn och frostrisk, skogsindustrin tjäldjup för timmerbilar vintertid i skogen osv)

    Men allt detta svara inte på din fråga. Jag kontrar med några motfrågor: Ser du något mönster? Tex att vissa prognoser är bättre på temperatur eller nederbörd? Kan det göra skillnad på prognoslängd (en timme, tolv eller 36?) Kan något förklaras av när olika prognoser publiceras (äldre prognoser är oftast inte lika bra som färska). Och hur mycket skiljer det mellan prognoserna och utfallet? Hur länge hade ni kolat statistiken (det bör vara längre än en månad)
    Men/eller, hur konstigt det än kan låta, Yr kanske gör bättre prognoser för vissa orter och ni har turen att ha er golfbana på en sådan plats 😉
    /Martin