Av John Pohlman
Premiärprogrammet för Radiotjänsts utbildnings- och övningsverksamhet för television den 29 oktober 1954 innehöll tre huvudinslag.
Sändningen började med ”Vädret inför veckoslutet” som presenterades av meteorolog Lars Oredsson. Han hade hela 15 minuter till sitt förfogande och väderkartorna ritades upp under sändningens gång. Efter vädret följde nyhetsjournalen ”Utkik”. Sist kom sedan huvudnumret ” En skål för televisionen” som var ett underhållningsprogram med flera kända svenska artister.
Programmet återkom sedan varje fredag kl 18.00-19.00. Förutom veckoslutsvädret försökte man sig också på en månadsöversikt och prövade även med en amerikansk månadsprognos.
Men efter en tid försvann väderinslaget ur programmet. Man hade provat färdigt och det dröjde sedan ett par år innan man åter kunde se väder i svensk television.
Efter en nästan 10 år lång utdragen process med nämnder och utredningar beslutade regeringen äntligen på våren 1956 att Radiotjänst skulle få ensamrätt till svensk television och finansieras med licensavgifter och sändas ut via den nya sändaren i Nacka.
Officiellt skedde starten för svensk television den 4 september samma år. För vädret blev startdatum den 9 augusti 1957. Då inleddes regelbundna väderrapporter i svensk television med en fem minuter egen programpunkt varje fredag kl 20.00 med titeln ” Vädret inför veckohelgen”.
Nya meteorologer från SMHI fick göra debut i TV. Bland andra Gösta Salomonsson vars sammanställning av tv-vädret jag refererar till i denna bloggserie. Till en början höll man till liksom tidigare på A1:s område på Valhallavägen. Man byggde om de gamla slitna kasernerna och andra byggnader och kompletterade med baracker.
Den tekniska utrustningen för vädret var mycket enkel. Man ritade upp med tuschpennor direkt på två papperskartor som fästes upp bakom varandra i en träram. Kartorna växlades genom att dra dem upp eller ner men med tiden blev de tröga och fastnade och till slut fick man anlita en medhjälpare för växlingen.
Man pekade på kartorna med en upphittad, avbruten dirigentpinne. Denna ”dyrgrip” förärades jag när jag slutade på SMHI och anställdes av Rapport 1982.
Nästa blogg handlar om första Aktuelltsändningen.
/John
