Som påpekades av ”Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.
Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer ”tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.
Grafik från SMHI samt The Guardian.
Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.
SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.
Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).
Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)
Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.
Hansen och Sato skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad ”The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken ”Perception of Climate Change”.
När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men ”extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara ”extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.
Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.
Man räknar avvikelsen i ”standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.
Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).
Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta
/Martin
Men nu är vi i gränszonen mellan vinter och sommar, det kallas visst vår. Nätterna är ännu inte helt försumbara, men solen gör sig gällande, både genom att stå allt högre över horisonten och genom att dagarna blir längre.
Med ett ordentligt temperaturöverskott i lördags, varefter det varit tillräckligt varma dagar för att kompensera för nattkylan så kommer, med stor sannolikhet, stora delar av Norrlands inland att ha uppnått kriteriet för vår: Sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader.
