Krigsväder

Nu i dagarna inträffade för flera hundra år sedan en händelse i vår svenska historia där vädret alltid nämns och spelade en stor roll.

Den 6 november låg dimman tät över trakterna kring den tyska staden Lützen. Just den dagen utkämpade den svenska hären under ledning av konung Gustav II Adolf ett fältslag mot den tyska kejserliga armén. Under drabbningen kom kungen i dimman bort från sin trupp och hamnade bland fienden och blev skjuten och dog. Sverige vann visserligen slaget men förlusten var oersättlig.

Andra svenska kungar hade dock tur med vädret vid sina aktioner. Mest känd är ”tåget över Bält” i januari 1658 när Karl X Gustav fick hjälp av den stränga kylan och kunde med hären tåga över de islagda Bälten.

Knappt femtio år senare hade Karl XII vädret på sin sida i slaget vid Narva den 20 november 1700. När den svenska hären ryckte fram mot den till antalet överlägsna ryska armén blåste det plötsligt upp en snöstorm som ryssarna fick rakt i ansiktet och fick skjuta i blindo.

I världshistorien finns många fler exempel på hur vädret har inverkat på ett avgörande sätt.

Låt mig slutligen kort nämna två viktiga händelser som märkbart ändrat historiens gång. Båda gångerna var den ryska vintern avgörande. Den besegrade Napoleon och hans fälttåg mot Ryssland 1812 med otroliga förluster i människoliv vid återtåget i 40 graders kyla. Samma öde drabbade Hitler i december 1941 när de tyska stridsvagnarna blev obrukbara och folk frös ihjäl i ner mot 45 minusgrader.