Archive - 2011

Fram och tillbaka över nollan

Av Martin Hedberg

Så där ja. Nu blev det minusgrader igen. Några blev överraskade, men de flesta var förberedda. Men trots att man är förberedd så kan man drabbas av det. ”Förberedd” är inte detsamma som ”förhindra”.

Kruxet är att det är svårt att få undan vattnet. Det vill gärna rinna nedåt, men marken är redan mättat av vatten och därtill frusen på de flesta platser. Så om vattnet skall ta vägen någonstans så måste det ner i avloppssystem, ut i vattendrag, sjöar eller hav.

Det som igår var snöslask och issörja har nu frusit till fast is. Vattenpölar har blivit blankis. Men de flesta översvämningar är fortfarande i flytande form, det tar lite tid för vattnet att frysa (även på ytan) om det är djupt.

Hur länge håller då vintertemperaturerna i sig denna gång?

Jo till på lördag. Då kommer mild luft in med västliga vindar över Jämtland. (Det börjar faktiskt redan så smått under fredagen då det blir nollgradigt i den lite högre fjällterrängen i Jämtland och södra Lappland).

Men det är inte stadigvarande, det sjunker ner under nollan igen i södra Norrland natten till söndag. Därefter ligger temperaturen och pendlar kring noll grader i nästa vecka. I Götaland får man lite oftare någon plusgrad än i Svealand och södra Norrland (kanske inte så överraskande). Norra Norrland ligger stadigare på kallgrader.

Det storskaliga väderläget är att vi har ett högtryck över Storbritannien/Azorerna och lågtryck över Grönland/Island. (Det kommer senare att resultera i positivt NAO-index). I och med det så tvingas Atlantluft in över Skandinavien med sydvästliga vindar.

Det blev verkligen ett markant skifte i vädret mellan december 2010 och januari 2011. Eftersom jag sade det redan i en blogg redan före jul så känner jag viss press på att snart berätta vad jag tror om vädret i februari. Jag återkommer.

/Martin

Nu gäller det att få undan issörja och vatten

Av Martin Hedberg

Just nu rasar snön från många hustak, det porlar vatten utmed trappor och trottoarer och bildas mindre sjöar av smältvatten över vägar och marker. Blidvädret gör att det töar, men marken är både mättad och frusen. Vattnet rinner till snabbare än det rinner undan.

Vi har problem med snöras, översvämningar och halka mm.

Efter tövädret som varit ett par dagar i lite mer än halva landet (plusgrader upp till och med delar av södra Norrland) så kommer minusgraderna tillbaka. I morgon tisdag arbetar sig kalluften ner över Svealand och på onsdag även över Götaland.

På torsdag så finns det fläckar med plusgrader (bland annat i Lapplandsfjällen!), men annars är det kallgrader även i Skåne.

Som bekant övergår rent vatten från flytande till fast fas vid noll grader, dvs det fryser till is. Detta gör att det kommer att uppstå situationer med låg friktion, dvs halka, när smältvatten fryser till kommande dagar!

Den halkbekämpning som man redan gjort har runnit ut i sanden 🙂 salt har blivit utspätt eller har runnit bort och sand och grus ligger på botten av vattensamlingarna.

Det gäller att få undan så mycket man kan av issörja och vatten innan det fryser till hård is.

/Martin

Stigande temperatur med eller utan solfläckar

solfläckar

Av Martin Hedberg

Vi fick en fråga från en läsare, Arne K, om man inte kunde samla ihop och presentera mätdata kring väder för att reda ut diskussionen om huruvida temperaturen har stigit eller inte. Jag tar mig friheten att skriva en blogg kring detta och lägga till lite kring solfläckar.

Människan har registrerat väder under lång tid. En konkret sak man kunde mäta och jämföra var temperaturen (det är tex svårare att mäta vind eller klassindela moln på standardiserade sätt). De första termometrarna uppfanns i början av 1600-talet. Då hade forskarna ännu inte riktigt definierat begreppet temperatur. I början och mitten av 1700-talet började man enas kring metoder och vilka skalor man skulle använda och termometern blev allt mer spridd.

Men för att göra statistik (t.ex. för att säga något om klimatet) så behöver man många termometrar, de behöver vara kalibrerade, de behöver vara placerade på relevanta platser och man behöver kontinuerliga nedtecknade observationer från dem. Det dröjde fram till slutet av 1800-talet innan så var fallet.

Men hur gör man för att säga något om väder och klimat innan det fanns relevanta mätningar? Jo då kan man göra indirekta studier, från så kallade proxy data. Det man gör att att studera spår efter temperaturberoende händelser. Det kan tex vara studier av syreisotoper i iskärnor från glaciärer, bottensediment i sjöar och hav, lager av pollen, trädringar, koraller mm.

Men nu var frågan kring direkta mätningar. Nedan är en sammanställning av årliga medelvärden från väderstationer på land över hela världen sammanställd av NASA. Den röda linjen är ett femårs medelvärde. Grafen visar avvikelse från medeltemperaturen år 1951-1980. De gröna staplarna är osäkerhetsintervaller (fler och bättre temperaturmätningar i modern tid gör att osäkerheten minskar närmare nutid).

Global medeltemperatur relativt medelvärdet 1951-1980. (NASA)

Förutom att temperaturen ”hoppar” lite från ett år till ett annat (de svarta punkterna) så kan man se tendenser till regelbundna variationer i den röda linjen. Den har en periodicitet på ungefär tio år och dess ”toppar och dalar” kan/bör jämföras med solfläckarnas cykler.

Galileo Galilei 1636. Från Wikipedia.

Galileo Galilei var troligen den förste som observerade solfläckar. Han gjorde det 1610 med sitt nyligen uppfunna teleskop. Sedan 1849 har man gjort dagliga observationer vid observatoriet i Zürich. Nedan en sammanställning av solfläckarna sedan 1750 från NASA.

Solfläckar åren 1750-2010. (NASA)

Man brukar tala om solfläckarnas 11-års cykler. De fem senaste maxima inträffade 1959, 1970, 1981, 1991 och 2002. Vi håller just nu på att gå ur ett minima (som inträffade år 2009).

Givetvis påverkas Jordens klimat av solen. Det är naturligtvis rimligt att anta att även solfläckar kan göra det (även om vi inte går in på de fysikaliska processerna). Som synes på den röda linjen i den första grafen (5-års medelvädet), så hade även Jorden en viss periodicitet i medeltemperaturen. Vi hade maxima som i stort stämmer överens med solfläckarna, 1959, 1971, 1981, 1989 och 2005.

Lite anmärkningsvärt kan man kanske tycka att det är temperaturen bara planat ut de senaste fem åren (2006-2010), trots att solfläckarna minskade i antal. Temperaturen borde väl sjunkit då antalet solfläckar minskade? För att komma lite närmare svaret på den frågan behöver man studera den bakomliggande trenden i temperaturen sedan 1960-talet. Trenden är att temperaturen stiger. Kan det vara så att något av det som gjort att temperauren stigit de senaste femtio åren nu även gjort att vi inte ser så mycket av solfläcksminimat som rådde nyss? Vad händer då när solfläckintensiteten nu ökar?

Varför har då temperaturen stigit de senaste 50 åren? Vi vet att människan påverkar klimatet, det påpekar även inbitna ”klimatskeptiker”. Men hur mycket?

Frågorna är mycket relevanta:
-Vad, eller vilka processer, har medfört att jordens medeltemperatur stigit med omkring 0,8 grader sedan 60-talet?
-Vad kommer att hända kommande femtio år?
-Hur kommer det att påverka oss?
-Vad kan vi göra åt det, både avseende eventuell anpassning (som vi tvingas till) och avseende själva påverkan (om vi nu har någon påverkan på klimatet)?

Om jordens medeltemperatur både påverkas av solfläckarna och någon/några andra processer som fått temperaturen att förändras som den har hittills, vad kommer då rimligtvis att hända kommande tio år när solfläckarna blir fler? Tar vi då ännu ett kraftigare kliv uppåt? Och framför allt: Vilka är de andra processerna som verkat parallellt med solfläckarna.

Det finns svar på de frågorna, men bloggen är lite lång som den är redan. Vi kan väl i alla fall konstatera att forskarna har mätt temperaturen och sammanställt det som data i grafer. Temperaturen stiger. Och allt detta är utan att använda väder- eller klimatmodeller (som kritiker hävdar att man ”skruvar på” tills de visar ”rätt” resultat). Graferna ni ser ovan är mätningar av den verklighet vi lever i igår och idag.

NOAA skriver ”The year 2010 tied with 2005 as the warmest year since records began in 1880.”

/Martin

PS. Om man vill ha rådata som XML eller textfiler för att göra egen statistik så kan man få det från NASA.

Snöfall i södra USA

Av Martin Hedberg

Södra USA (Texas, Arkansas, Mississippi, Tennessee, Alabama, Georgia, South Carolina…) upplevde den 9-10 januari ett besvärande snöfall.

Det var inte bara det att det faktiskt snöade i dessa delstater som sällan upplever snö, det kom mycket snö på kort tid. Ett omfattande område (berörde flera delstater) fick omkring 10-20 cm och på en del platser kom nederbörden i form av underkylt regn.

Satellitbild från NASA Earthobservatory som visar snötäckt mark 13 januari 2011 (obs, det vita området i södra Texas, över havet och stråken över södra Georgia är moln)

Sex av delstaterna deklarerade katastroftillstånd, tusentals flyg ställdes in, skolor, arbetsplatser och myndigheter fick hållas stängda till följd av köldgrader, snö och underkylt regn.

Nederbörden fortsatte norrut och slogs samman med ett annat snöoväder. Den 12-13 januari berördes istället de nordöstra delstaterna i USA av kraftigt snöfall.

/Martin

Snart plusgrader i Norrland och regn i söder

Av Martin Hedberg

Idag FREDAG är det kallt här hemma i Sverige. Nåja, nollgradigt i Skåne, men -25 i norra Norrlands inland. Senare idag börjar ett nederbördsområde att ta sig in över sydligaste Sverige. Det ger regn/snö i Skåne/Halland/Blekinge ikväll. Under natten avancerar det vidare in över landet.

I morgon LÖRDAG börjar mildluft avancera norrut. Det blir i Götaland 0 till +4, i Svealand 0 till -10, södra Norrland får -10 till -15 och norra Norrland -10 till -20. I samband med detta så fortsätter området med regn/snö att röra sig in över Götaland och sydvästra Svealand. Det blir troligen problem med is och underkylt regn, men nederbörden mattas av då den rör sig öster och norrut.

Under natten till söndagen så blir det ytterligare stigande temperaturer.

På SÖNDAG så får Götaland och Svealand 0 till +5 och i samband med det även regn.
Södra Norrland får omkring 0 och norra Norrland 0 till -10. Vintern har som bekant varit kall. Detta blir första gången sedan den började som delar av Norrlands inland noterar plusgrader.

De för årstiden milda vädret håller i sig över MÅNDAGEN med 2 till 5 plusgrader i södra Sverige och mellan +2 och -5 i Norrland.

Men under TISDAG-ONSDSAG nästa vecka blir det åter kallare.

Sedan, på SÖNDAG nästa helg stiger temperaturen åter uppåt…

/Martin

Fyra stora översvämningar samtidigt, kan vi hantera det?

Av Martin Hedberg

Sveriges Radio toppar i skrivande stund sin sajt med tre stora översvämningskatastrofer. Först Sri Lanka (den är ny för dagen), sedan Brasilien (som kom upp på den svenska radarn igår), därefter Australien (som har varit med ett par veckor nu).

När regnen i Sri Lanka presenterades parallellt med de i Australien så ställde jag mig frågan om vi i Sverige verkligen skulle klara av två parallella katastrofer. Då hade vi ännu inte sett bilderna från jordskreden i Brasilien. Nu ligger alla parallellt. Och av avståndet mellan länderna att döma så är det lite olika väder som skapat problemen.

Och/men det finns ett fjärde område med väderrelaterade problem. Filippinerna. Det har varit en del telegram, men inte fått samma uppmärksamhet som tex Australien. Mellan den 30 december och den 5 januari kom det omkring 900 mm regn över stora delar av ögruppen. Nästan en meter vatten på en vecka! Och det har fortsatt att regna efter det.

Översvämningar och jordskrev till följd av två veckors intensiva regnande har förstört grödor och gjort omkring 400.000 hemlösa. Reuters rapporterar att 43 människor konstaterats omkomna.

Det är samma La Niña som genererar de kraftiga regnen över Filippinerna, som skapat översvämningarna i östra Australien. Regnen har mattats av de senaste dagarna på bägge platserna, men förutsättningarna (La Niña och varmt havsvatten) finns kvar i många veckor till.

Hur skall vi klara av att smälta alla katastrofer där borta, här hemma? Och framför allt: Hur skall de klara av det där borta, de som drabbas av dem på riktigt?

/Martin

Australien: Normalt -ett minne blott

Av Martin Hedberg

Först kommer mindre än normalt, sedan kommer regn i massor. Det som skett i Australien den senaste månaden är inte normalt. Men vad skall man jämföra med? Vad är ”normalt”?

Vädret förändras från en dag till en annan, från en timme till en annan. Det är vi vana vid. Naturen är anpassad till det och vi människor har byggt våra samhällen för att hantera det och i många sammanhang utnyttja de situationer som uppstår, t.ex. växlingarna mellan regn och solsken eller växlingarna mellan årstiderna. (Det senare mycket tydligt för oss som bor i den tempererade zonen där vi har fyra tydliga årstider).

I samband med normala flöden i floder så kan hydrologer beräkna hur vattenflöden förändras i floder och andra vattensystem. Men när det regnar som det gjort i östra Queensland och östra New South Wales i Australien så blir det helt enkelt för mycket. Man talar om ”Flash flood”. Tidsskalan är timmar (istället för dagar). Orsaken till en ”Flash flood” kan vara häftiga skyfall eller att en fördämning till en damm eller flodvall brister.

Video på YouTube från floden Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Det är sådana förlopp som man sett i tex Grantham och Toowoomba i sydöstra Queensland. Man talar om något som motsvarar tsunamivågor och det låter onekligen märkligt med tanke på att städerna ligger 6-700 meter över havsnivå. (En tsuanmivåg är egentligen något annat, det är en våg som bildats efter att det skett en jordbävning på djupt vatten. Vågrörelsen i kombination med grundare vatten gör att våglängden blir kortare samtidigt som amplituden blir större.) I Australien förekommer det snabbt växande flodvågor som sveper med sig det mesta i sin framfart. Vågor som inte är skapade genom jordbävningar utan genom kraftigt regn. Men de beter sig på liknande sätt efter att de bildats.

Video från The Guardian som visar Flash flood från Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Australiens tredje största stad, Brisbane, har två miljoner invånare och hotas nu av ytterligare stigande nivåer i floden som löper genom staden. Floden har redan brutit igenom sina vallar på flera ställen, dels i staden, dels uppströms. Folk uppmanas att lämna sina hem om de ligger i riskzoner för att bli översvämmade samt hjälpa varandra.

Situationen är så svår, inte bara i Brisbane, med snabba och extrema förlopp över stora ytor (en yta stor som Tyskland och Frankrike tillsammans är översvämmade) att man inte har kapacitet att skydda liv och egendom. Man har inte heller möjlighet att samla in information i samma hastighet som katastrofer utvecklas.

1974 drabbades man av kraftiga översvämningar. Efter det byggdes Wivenhoe-dammen för att hantera stora vattemassor. De flöden man ser idag överstiger dock det man förberett sig för. Dammen är du full till bredden och man måste släppa igenom vatten.

Australiens premiärminister, Julia Gillard, konstaterar krasst att landets invånare måste förbereda sig på mer dåliga nyheter, ”there are still more dark days ahead”.

Kommande dagar faller det mer regn över Australien. Det är inte över. Det blir värre.

Det vi ser i Australien idag är inte normalt. Inte heller var översvämningarna i Pakistan eller bränderna i Ryssland i fjol ”normala företeeelser”. Detta är konsekvenser i verkligheten av att klimatet förändras.

Det som tidigare var normalt blir mer sällsynt. Det som tidigare var onormalt blir vanligare.

Vad är då normalt i tider av förändring? Det som är nu förändras. Inte heller förändringen är konstant eller kontinuerlig. Normalt finns inte längre. Kvar är ”det som förr var normalt”.

/Martin

To leave it in the ground -or not.

This is a copy of a comment I made at ClimateProgress almost two years ago. It needs to be repeated.

/Martin

Why do we accept the talk about “lowering the emission”, when we might as well saying “leaving the fossil carbon in the ground”. A reduction of the human induced emissions of CO2 implies that carbon eventually is not taken out from the ground. If you want to reduce emissions by 80%, you have to reduce the amount of coal/gas/oil you dig up by approximately… 80%. (If this is enough is another story). And it needs to be done pretty soon, maybe some years ago.

A. No world leaders dare to talk public about the consequences of not digging up the carbon (for ex Who will get it? How to tackle poverty? What will happen with Russian and Saudi economy? What about all pensions (voters) invested in carbon industry?).
B. No world leaders dare to talk about the fact that whatever carbon is brought up from the ground, it will eventually be emitted as CO2 (Maybe not by me or you, but by somebody). Instead we accept the talk about lowering our own emissions as if that was enough.

Implication for those who argue we can “save climate” with wind power, low energy light bulbs, efficient cars, personal reduction of emission, carbon trading etc: It is NOT saving ourselves from catastrophic climate changes. It is however maintaining welfare when we have done what we have to do, namely: Leaving the fossil carbon in the ground (and the trees on the ground). Not just a plan or a goal for the future, but actually leaving it there. For a start.

Not even talking about leaving the carbon in the ground makes me a bit pessimistic about our capability to deal with our own the future, added upon all the knowledge we have about climate scenarios and the lack of strategies for dealing with major consequences.

As long as there is an acceptance for a baseline that says it is okay to bring up the coal/gas/oil as long as you use it efficiently, we are failing.
We need to understand that we no longer have access to the carbon stored in the sediments. We have to survive without it. With it, many peoples won’t.

Svårt för rådjuren

Av Martin Hedberg

Att det tjocka snötäcket har börjat töa ställer till med problem för många djur i naturen när de skall söka föda. Det är fortfarande bara januari och det kan mycket väl komma såväl korta som längre köldknäppar innan det blir vår. När den nu blöta kompakta snön fryser så blir den mycket hård.

Å andra sidan kommer det kanske att töa så mycket att snön försvinner på en del platser. Under natten har det varit omkring +5 i Skåne med omnejd, det tär på snön. Och prognoserna talar om flera dagar med tögrader och några minusgrader om vartannat  i Götaland.

Rådjur letar efter äpplen i trädgård. Vid tillfället var det ca -10 och snön var torr och porös.

Nu är det inte bara rådjur som har problem under vintern. Vintern ÄR en svårt period. En bekant i Julita (Södermanland) berättade om flera avlidna ettåriga vildsvin alldeles invid en en utfodringplats för ett par dagar sedan. De hade tillgång till mat, men hade troligen frusit ihjäl.

Förlust av liv är vardag i naturen. I vissa fall skapar vi människor mer problem genom att mata djur. Det kan skapa förutsättningar för stora populationer, men också ett beroende av att vi fortsätter att mata dem.

Men viss utfodring av djur kan givetvis även skona liv och göra att de överlever svåra perioder, tex sträng kyla, stora snödjup eller skarsnö. Det är nog snarast så man skall se den kalla vintern som varit samt bildandet av tung hård snö som kommer.

/Martin

Riktigt besvärligt väder!

Av Martin Hedberg

I helgen blir det riktigt besvärligt väder med regn och tögrader.

Under natten drar ett nederbördsområde in med sydvästliga vindar över Västkusten. Det kan under natten komma i form av underkyld nederbörd, dvs regn som fryser till då det träffar den kalla marken. Möjligen faller det delvis som snö.

Men under lördagen så förs även mildare luft in med början över Västkusten. Nederbörden övergår då i regn.

Och nederbörds(regn)området rör sig under lördagen vidare österut och norrut över landet. Samtidigt med det stiger temperaturen.

Under natten mot söndagen så har nederbördsområdet spridit sig ända upp till Norrbotten och Lappland. Nederbörden faller som regn i Götaland, större delen av Svealand och sydöstra Norrland (Ångermanland, Medelpad och Hälsingland).

Temperaturen jagas upp till omkring +5 i Skåne, Blekinge, Halland och sydvästra Småland sent på lördag. Det blir inte fullt lika milt längre norrut, men trots allt plusgrader upp till södra Dalarna.

På söndagen kan även Västerbotten notera någon plusgrad och regn. Övriga Norrland och NV Svealand får troligen snöfall, medan det på söndag inledningsvis ser ut att komma mer regn i Götaland och resten av Svealand.

En helg med mycket väder står för dörren. Och alla ni som skall ut och resa: Ta god tid på er. Kör med försiktighet om ni färdas med bil.

Vi kan troligen även vänta oss lokala översvämningar då plusgrader i luften och regn smälter snön i söder och öster.

/Martin

PS. Om/när det blir kallgrader efter denna helg så blir snön… annorlunda mot vad den varit fram till nyss. Istället för fluffig, grynig och porös snö så blir den kompakt och med ordentlig skare i en stor del av landet. Detta blir inte bara tråkigt om man skall skotta den, leka i den eller åka skidor, det blir även mycket besvärligt för de vilda djur som skall söka föda under snön. DS.