Tag - Astronomi

Podcast om metaforer med Bengt Gustafsson, teoretisk astrofysiker

När en meteorolog möter en astrofysiker så handlar samtalet givetvis om… metaforer. I september 2016 träffade jag Bengt Gustafsson, pensionerad professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala Universitet.

Jag gillar metaforer, dels för att de hjälper oss att förstå vår omvärld, men också för att de är fantastiska verktyg för att bygga berättelser. Och jag råkar veta att Bengt också är intresserad av metaforer.

Metaforerna används frekvent inom vetenskapen. Hur skall man annars kunna vare sig utforska, resonera eller kommunicera något som annars är för abstrakt för att förstå. Vad vore väl kemi, biologi och fysik utan metaforer? Svarta hål, strängteori, magnetfält, elektronskal, upkvarkar, DNA, virus, resiliens osv.

Jag tycker det är fascinerande hur vi använder simpla saker som bollar, gummisnoddar och vågor för att förklara hysteriskt svårfångade saker som elektronspinnresonans, synapser eller själva idén om hur vi bygger kunskap genom att foga samman tidigare förvärvad kunskap. Bengt menar att metaforer är en förutsättning för att lära sig något överhuvudtaget.

Bengt påpekar hur vissa ”självklara” metaforer kan betyda något helt annorlunda beroende på vem man är: I en fråga jag ställer till honom så talar jag om ljus respektive mörk framtid. Jag menar, underförstått, att den ljusa är bra, medan den mörka är dålig. -Bengt påpekar lite senare att han som astronom anser att det finns mycket positivt att säga om mörkret…

/Martin

Givande besök på Visualiseringscenter

Igår besökte jag och en grupp om ca tio personer Visualiseringscenter i Norrköping. Besöket arrangerades av Alexander Crawford, Global Utmaning, och vi togs emot av Anders Ynnerman, grundare och chef för centret.

Det är fascinerande att veta att Sverige ligger riktigt långt fram inom området att visualisera stora mängder data. Men som Alexander Bock, en av doktoranderna konstaterade, det är i princip bara initierade som vet att centret är ett av världens fem, möjligen tre, främsta centra inom sitt område.

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret).

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret). Bilden på skärmen visar hur man bearbetar olika sorters data, och datamängder, i flera steg med återkopplingar.

Vi fick såväl en teoretisk genomgång som interaktiv upplevelse i domen. Anders visade hur man med MRI (Magnetisk resonanstomografi) kan scanna en hel kropp, även i rörelse, för att studera olika detaljer i hög upplösning. Metoden används även för att studera omkomna innan man genomför traditionell obduktion.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Vi genomförde en illustrativ resa i 3 dimensioner genom, och utanför, vårt solsystem. Allt ifrån satellitbanor, landningen av rymdsonden Rosetta på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, till de tusentals meteorbanor som kretsar kring solen och ett par hundra som har någon bråkdel av promilles sannolikhet att träffa jorden. Vi såg hur det gick till när New Horizon fotograferade Pluto och hur våra stjärnbilder ser ut om man placerar sig på andra platser i rymden.

2016-10-10-16-28-08Vi drog över tiden lite innan Ynnermans telefon ringde. Han ursäktade sig och sade att han måste dra på sig en smoking och åka. Det var hans fru som ringde och undrade varför han inte satt i bilen på väg till Stockholm och ett möte med Wallenbergstiftelsen som är huvudsaklig finansiär av centret (1,8 miljarder under en tioårsperiod). Vi ursäktade honom och genomgången övertogs av hans doktorand.

Visualiseringscenter lägger stor vikt inte bara vid forskning och att skapa system som kan användas inom vetenskapen (tex medicin, astronomi, biologi, klimatologi mm) utan även att använda sina verktyg och sin kunskap för att kommunicera vetenskap till allmänheten. Man har därtill påbörjat olika projekt för att beskriva hur vetenskapen och tekniska landvinningar går till. Tex hur det går till när man flyger förbi, landar på och tar prover med rymdsonder.

Just de här senare två exemplen, kommunikation av resultat och metoder fascinerar mig mycket.

2016-10-10-17-14-03Tack Alexander och Visualiseringscenter för en riktigt intressant dag som därtill inkluderade kontakten med de övriga deltagarna.

/Martin

Långtisdagen den 22 december

Nu blir det ljusare! Texten nedan är en kommentar som ”Trötter” skrev tidigare idag med en länk till en pedagogisk, men snabbpratad, video om hur vintersolstånd, dagars längd och annat matnyttigt astronomiskt hänger samman.

Trötter skrev:

Vi har passerat vintersolståndet (i morse) och är på väg mot mer solsken.
Kändes det tradigt idag? Strax dags att säga adjö till årets längsta dygn, långtisdagen den 22 December.

Håll till godo med videon från Minute Physics:

Det går undan så man får kanske titta på videon två eller tre gånger.

/Martin

PS. Det skall väl tilläggas att den längsta dagen (dygnet) i år råkade inträffa på en tisdag. Nästa år är det en annan veckodag (men samma datum, 21 eller 22 december beroende på var på jorden man är).

Imponerande VTOL och Tweet

Är det verkligen sant tänker jag. Landa en raket i vertikalt läge, VTOL? (Vertical Take Off and Landing)

På månen är det en bedrift som man måste bemästra eftersom det inte finns något annat sätt. Men på Jorden? Med betydligt större gravitation och där alternativet Landningsbana respektive Fallskärm förefaller mer uppenbara som alternativ.

Men Jeff Bezos (Amazon, Blue Origin, Washington Post) har publicerat en film som visar att det går. De startar en raket, flyger upp den i tyngdlöst tillstånd, separerar en kapsel som efter fyra minuter i tyngdlöshet landar i fallskärm. Därefter landar raketen på avsedd plats ståendes på sina fötter. (Det skall även sägas att det finns de som tvivlar på äktheten i landningen.)

I videon lägger man in animeringar av människor som upplever tyngdlösheten, vilket förvirrar. I denna första flygning har man givetvis inte med några människor (eller andra stackars djur som skulle uppleva saker de inte begrep). Man vill visa konceptet. Men man kanske borde sparat det till senare dokument.

Jag skall inte gå in på den eventuellt tveksamma nyttan av att göra business av turistresor till rymden.

Jeff Bezos enda tweet. Och 11.000 följare efter fyra timmar.

Jeff Bezos enda tweet hittills.

Men lika stort förefaller det vara att Jeff publicerat sin första Tweet.

Att twittra har av någon beskrivits som att skrika i rymden med förbundna ögon. Jeff Bezos har gjort något större av det. Han skickar en, sin första, tweet efter att han både skickat en raket till rymden och landat den på Jorden.

/Martin

Superblodmåne den 28 september

Jag vet inte riktigt hur jag bäst sammanfattar orden Supermåne och Blodmåne i ett ord. Skall det vara Superblodmåne eller Blodsupermåne? Eller något annat.

Supermoon_lunar_eclipse_2015

Superblodmåne. Credit Wikipedia.

Hur som helst så sammanfaller två astronomiska saker som involverar månen nu på måndag.

(I och med att det inträffar nära midnatt så hamnar händelsen den 28 september i Europa/Afrika och 27 september i Amerika. Händelsen inträffar naturligtvis samtidigt, det är bara det att vi ställer våra klockor olika. I dessa, och andra globala, sammanhang är det bra att ha en gemensam referens. Det finns i form av Coordinated Universal Time, UTC. Mer känd som Greenwich Mean Time, GMT. Svensk normaltid är en timma före UTC. När vi har sommartid är det två timmar.)

  1. Månen, Jorden och Solen står nästan perfekt linje med varandra. Det gör att vi får en månförmörkelse. Månen kommer att bli mörkare och röd till följd av att solljuset som träffar den har passerat genom jordens atmosfär. De korta våglängderna (typ det blå ljuset) bryts av luftens molekyler och kvar blir de längre våglängderna, typ det röda ljuset.
  2. Månen är som närmast jorden. I sin eliptiska bana runt jorden så varierar avståndet mellan jorden och månen. Och nu på måndag inträffar tidpunkten när den är som närmast. Vi får en supermåne. Månen, sett från jorden, är 14% större än när den är som längst bort från oss.

Superblodmåne. Credit: EarthSkyVar för sig inträffar dessa lite nu och då, men det unika med situationen på måndag, klockan 02.47 UTC för att vara exakt, är att de inträffar samtidigt. Förra gången var 1982, nästa gång det sker är 2033.

Skådespelet varierar och varar under en tid tidigt på måndag morgon. Det är två timmar mellan svensk sommartid och UTC (Universal Time). Tidtabellen blir således:

Partial umbral eclipse starts: 1:07 UT (3:07 svensk tid)
Total eclipse begins: 2:11 UT (4:11 svensk tid)
Greatest eclipse: 2:47 UT (4:47 svensk tid)
Total eclipse ends: 3:23 UT (5:23 svensk tid)
Partial umbral eclipse ends: 4:27 UT (6:27 svensk tid)

En utförlig beskrivning av vad som sker finner ni tex på Wikipedia och EarthSky.

Det kommer att vara bra väder i hela Sverige, så det kan man inte skylla på. 🙂 Det är ändå måndag. Se till att ställa väckarklockan på tidig uppgång. Jag kollar från min horisont i Florida.

/Martin

Norrsken i natt

Norrsken mellan Östersund och Svenstavik

Nu när dagarna blir kortare så medför det inte bara att nätterna blir längre. De blir också mörkare (eftersom solen går djupare ner under horisonten).

Och med en klar natt så är det läge att spana efter norrsken. Det görs med fördel en bit från städer så man slipper föroreningar från alla lampor som lyser upp mer än de skall. Det är också bra om månen håller låg profil.

Alla dessa förutsättningar är uppfyllda kommande dagar.

Norrsken mellan Östersund och SvenstavikNorrsken i Jämtland i natt. Plats: Salsån, mellan Östersund och Svenstavik. 9 sept kl 23.30. ISO 1600, Bländare 3,2 och 4 sekunders slutartid. (Lumix GH3 med 20mm 1:1,7, vilket motsvarar 40 mm brännvidd på traditionell systemkamera).

Och nej, norrsken låter inget och säger inget speciellt om framtiden. Det är laddade elektriska partiklar, till största delen elektroner, från solen som fångas av jordens magnetfält. När de kolliderar med atomer i den tunna luften i magnetosfären så exciterar dessa laddade partiklar elektroner i molekylerna. När elektronerna faller tillbaka i sin ordinarie bana så sänds fotoner ut och vi ser det vi kallar Norrsken.

Det är i princip samma sätt som gjorde att man fick bild i de ”gamla” TV-apparaterna (det är ju bara typ tio år sedan). Du kan läsa vad jag tidigare skrivit om norrsken här på bloggen, tex ”Polarsken syns inte här”.

/Martin

Ett unikt perspektiv på Jorden och Månen

NASA epic picture of the moon and the earth

Det här är en mycket annorlunda bild av två objekt som jag sett många gånger: Jorden och månen, men från ett helt annorlunda perspektiv.

Fram till 1959, då Sovjetunionens Luna 3 tog de första bilderna, så hade ingen sett månens baksida.

Det som NASA nu visar är hur det ser ut när månen passerar mellan observatören och Jorden, alltså inte bara månens baksida utan hur planeten och vår satellit månen förhåller sig till varandra, från en unik position med solen i ryggen. (Saknar bara regnbågen, men eftersom det är lite klent med vattendroppar i rymden så blir det ingen sådan;) )

NASA epic picture of the moon and the earthBilden ovan togs den 16 juli 2015. Ungefär två gånger per år finns förutsättningarna att ta motsvarande bild med satelliten.

Satelliten DISCOVR befinner sig 1,6 miljoner kilometer från Jorden, det är ca 4 gånger avståndet mellan Jorden och månen.

Den svarta linjen till höger på månen är inte en skugga utan en effekt av att bilden är sammansatt av flera monokroma fotografier av olika våglängder (färger). En sammansatt bild tar ca 30 sekunder att ta. Eftersom både satelliten och månen rör sig i relation till Jorden så blir perspektivet lite olika för varje färg. I den sammansatta bilden får därför månen en skuggliknande, något färglagd, effekt.

På NASA:s hemsida finns originalet av animering när månen passerar.

Mer om Deep Space Climate Observatory, DISCOVR.

/Martin

Var kan man se norrsken i natt?

Var kan man se Norrsken

Solen har just nu kraftiga utbrott och en solstorm är på väg mot Jorden. Det gör att det kommer att skapas extra kraftiga norrsken kommande dagar. En del av dessa kommer att vara synliga även från södra Sverige.

Norrsken uppstår när elektriskt laddade partiklar, elektroner och protoner, från solen fångas in i jordens magnetfält. Låt vara att luften är väldigt tunn på de höjder där norrsken bildas, men när de elektriskt laddade partiklarna kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner i atmosfären, då bildas ljus som vi ser som ”norrsken”.

Elektroner i dessa atomer exciteras, hoppar upp, till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som norrsken. Beroende på mellan vilka nivåer de faller så sänder de ut ljus med oliak väglångder, färg. Kring Sydpolen händer samma sak, det kallas då för sydsken eller Aurora Australis. Norrsken, som alltså vi kan se från Sverige, kallas för Aurora Borealis.

Norrsken. Källa: Jerry MagnuM PorsbjerNorrsken över sjön Malmesjaur utanför Moskosel i Lappland. 5 April 2010. Källa: Jerry MagnuM Porsbjer, www.magnumphoto.se via Wikipedia.

Processen som skapar Norrsken är densamma som genererade bilder i TV-apparater. Ja i alla fall i den gamla sortens ”tjock-TV”-apparater. Elektroner accelereras (och styrs) mot bildskärmen. Bildskärmen är (var) uppbyggd av material som fluorescerade, sände ut ljus, i olika färger när den träffades av elektroner. Genom att styra elektronerna mot rätt plats på bildskärmen fick man både rätt position och rätt färg i den respektive pixeln.

En förutsättning för att se Norrsken är, förutom en mer eller mindre kraftig ström av laddade partiklar från solen, givetvis att det är klart väder. Norrsken, eller samlingsnamnet Polarsken, bildas både dag och natt, men det är bara på nätterna vi kan se det. Men ljuset är oftast så svagt att det inte räcker med att det är natt. Ljuskällor från städer lyser indirekt upp natthimlen och gör att det är svårt eller omöjligt att se Norrsken i närheten av städer.

Samma sak gäller för övrigt övriga stjärnhimlen, men de flesta tänker inte på det. Det är först om man varit ute i natten, långt från störande ljuskällor, som kan verkligen ser hur fascinerande många stjärnor, inklusive Vintergatan, man kan se med blotta ögat.

Nu finns alltså förutsättningar att se Norrsken även i södra Sverige om molnigheten är gynnsam. Som prognoserna ser ut så är det, i vanlig ordning, bäst förutsättningar i Norrland. Kartan nedan visar läget mellan kl 22 och 24 natten mellan onsdag 18 och torsdag 19 mars.

Var kan man se NorrskenPrognos för molnighet om man vill se Norrsken natten till torsdag 19 mars.

Vill man veta mer om Norrsken så kan man följa NASA:s prognoser som uppdateras var 30:e minut.

Jag kan också tillägga att det inte låter något om norrskenet. Det är en typisk skröna. Att det ofta är kallt när man ser norrsken har inget annat samband än att det är bäst förutsättningar at se norrsken när luften är klar, dvs det inte finns några moln, och det är mörkt. Det väder som oftast skapar den situationen är högtryck och när solen är långt under horisonten. Om man tänker efter när detta inträffar oftast så inser man att det är vinter och högtryck. Det är samma situation som är gynnsam för riktigt kallt väder. I övrigt har kallt väder inget med Norrsken, eller tvärt om, att göra.

/Martin

Var kan man se solförmörkelsen?

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Nu på fredag den 20:e mars inträffar en total solförmörkelse, dvs månens skugga rör sig över Jordens yta. Detta inträffar då solen, månen och jorden ligger på en rät linje.

Här i Sverige, och stora delar av Europa, kommer man att kunna se en partiell solförmörkelse, dvs månen skymmer en del av solen, men inte hela. Den totala solförmörkelsen, dvs att solen blir helt skymd av månen, kommer man bara att kunna se från platser på Atlanten. Färöarna är en av de platserna (om man inte råkar befinna sig på ett fartyg).

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Animering av solförmörkelsen den 20:e mars 2015.

Grafik från NASA som visar hur solförmörkelsen rör sig. Notera att den svarta fläcken motsvarar den totala förmörkelsen, övrig skugga den partiella.

Ju längre norrut man är i Sverige, desto närmare den totala solförmörkelsen är man. I Skåne skyms ca 80% av solens yta, medan Lapplandsfjällen får ca 95% av den totala förmörkelsen.

Partiell solförmörkelse80-95% av solens yta kommer att vara skymd av månen omkring kl 11 på fredag.

Solförmörkelsen är i Sverige som störst ca kl 11.00 (Skåne 10.50, Stockholm 10.55, Östersund 11.00 och Haparanda 11.05). Men solskivan börjar skymmas redan kl 09.43 (Skåne).

Solförmörkelse 20 mars. NASA

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen 20 mars.

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen. Från NASA

Det här är en av de bästa solförmörkelserna som Sverige kommer att få på länge. Nästa gång vi har något i liknande kaliber i Sverige är 2039!

Hur blir då vädret? Jo det ser ut att vara en hel del moln i södra Sverige. I norr däremot är det större sannolikhet för klart väder. Det är ju även här som solförmörkelsen är som kraftigast. Det finns alltså fler anledningar att resa norrut om man vill ta till vara på detta lite unika tillfälle.

Tänk på att du inte skall titta direkt mot solen, inte ens med solglasögon! Däremot kan man använda svetsglasögon eller försöka projicera bilden av solförmörkelsen på ett papper.

Vill man uppleva solförmörkelsen så kan man med fördel observera hur alla andra beter sig, från människor runt omkring dig till eventuella andra djur (tex fåglar som slutar kvittrar för att de tror att det blivit natt). Men störst påverkan lär nog solförmörkelsen ha på alla människor som står försöker få ett grepp om vad det handlar om.

Mer om solförmörkelsen kan ni läsa på Populär Astronomi samt Astroinfo.

Det är fascinerande med sol- och månförmörkelser. Mina egna upplevelser är dels en tidigare chef som var totalt hängiven (hyrde tex ett fartyg och åkte med sällskap till Antarktis för att få uppleva en solförmörkelse) samt att jag försökt fånga en tidigare partiell solförmörkelse på bild och upplevelse här hemma.

Vid en månförmörkelse slogs jag även av hur tydligt det är att planeterna är fysiska objekt som rör sig i rymden, sammanlänkade av gravitationen.

Vad har ni för erfarenheter av sol- och månförmörkelser och hur planerar ni att ta tillvara på tillfället på fredag?

/Martin