Tag - Antropocen

Längsta långtidsprognosen på Radio Sweden

Igår var jag på Sveriges Radio och gjorde den längsta -och vildaste- prognosen jag hittills gjort. Den sträckte sig 85 år in i framtiden och givetvis är den behäftad med en del osäkerhet. Men än så länge, dvs dagen efteråt, står den sig.

Om den kommer att slå in eller inte återstår att se. Men jag kan bekräfta att jag innerligt hoppas på en rejäl felprognos.

Egentligen är det inte en prognos, utan ett scenario, en inte helt otänkbar utveckling av väder och klimatsituation. Hur det blir med väder och vindar i framtiden beror till mycket stor del på hur vi människor hanterar de flöden och processer på jorden som påverkar miljö, natur och klimat. Det handlar främst och utsläpp av växthusgaser från fossilt kol, men även andra växthusgaser och inte minst vad vi gör med skogarna och andra ekosystem.

Radio Sweden gör ett program med anledning av klimatförhandlingarna i Paris. Man frågar sig hur Sverige och världen kan komma att se ut år 2100. Väldigt få av oss som hänger med i debatten idag kommer att få veta, men det är ändå inte så långt borta. Våra barn och barnbarn kommer att få ett kvitto på hur vi har skött oss.

2015-12-09-15.57.11_fxI programmet möter vi Henrik Carlsen från SEI, Francesca och Autumn, två barn på en klimatkonferens i Södertälje, Paul Hudson samt mig.

Jag behövde också förhålla mig till att en prognos som läses upp om 85 år inte kommer att referera till vädret var år 2015. Men jag var tvungen att skapa något som ändå satte dagens (år 2015) situation till en inte helt otänkbar situation om 85 år.

Jag är medveten om att en del saker kan förefalla vara lite extrema. Men samtidigt skall vi veta att vi just nu har påbörjat den största förvandlingen av planetens atmosfär och klimatsystem på många miljoner år. Det går redan fort och det accelererar.

Resultatet av klimatförhandlingarna så här långt pekar på en höjning av temperaturen med ca 3 grader. ”Business as usual” medför ännu större förändring. Om du tycker att ”vad spelar någon grad hit eller dit för roll” så beakta då att det under en istid är mellan 3 och 5 grader kallare. Så när man pratar klimat så har varje grad en stor betydelse med o.fattande konsekvenser.

Målsättningen med Parisförhandlingarna är max 2 grader, helst inte mer än 1,5 graders uppvärmning. Men även det innebär stora förändringar. Därtill, ett avtal är en sak men vad vi gör efter avtalet en annan. Samt illusionen att naturen är kontrollerbar, vilket den inte är. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera den. Det kan mycket väl vara så att vi anstränger oss en massa och efter bästa förmåga, men att delar av klimatsystemet i alla fall trillar över någon ”tipping point” och förändras utom kontroll.

Här nedan följer en utskrift av ”prognosen”. Med reservation för att redaktionen på Radio Sweden har redigerat inspelningen och för att jag inte läste den ordagrant.

This is your weather forecast, december 10:th, 2100.

In the northern part of Sweden we expect scattered clouds and rain. Temperature will range from +15 degrees Celsius near the coast to +10 over the inland.

However, I do expect it to be cold enough in the mountains of Lappland for some snowfall to stick around over Christmas. This will be a huge relief for the coalition of Nordic municipalities who are celebrating the 25:th anniversary of ”Pre Anthropocene Winter Traditions”, with people travelling from all over Europe to experience a rather thick layer of real outdoor snow, and the remaining of a Scandinavian glacier.

In southern Sweden we are still struggling with the remaining of the tropical cyclone ”Helga”, named after a low-pressure storm 85 years ago. It peaked as a category-3 cyclone with wind speeds reaching 54 m/s, just before landfall over Bohuslän. This is rather extreme considering we are beyond the normal hurricane season here in Scandinavia.

We will still have have som major problems with flooding in an area stretching from what remains of Gothenburg to Karlstad and further on to Stockholm. The good thing is that Helga finally put an end to the fire season in southern Sweden.

And briefly looking outside of Sweden… We have another warning for earth quakes over the West Antarctic as a result of the earth crust bouncing back after the loss of a major part of ice sheets there a few years ago.

A tsunami warning has beed issued for Chile, Argentina and the west coast of The United States. People in megacities close to the coast line as far north as Los Angeles and San Fransisco have been warned of a wall of water that is 2-3 high, putting further stress on the infrastructure. We also expect some release of toxic materials to the oceans as the water will infiltrate old industrial facilities.

Now back to Sweden and next week: We will have another high pressure area centered over southern Europe. This will bring us easterly winds and since the fires in Siberia still aren’t under control, the normally winter-blue sky will look a bit hazy or foggy next week. It will be reddish, similar to the summertime colour of the sky when the UN coalition of Geo-engineering sprays the stratosphere with aerosols to cool the planet. But on the bright side: The sunsets will be pretty vivid red.

Now that will be all for now.

This is Martin Hedberg from The Weather Centre. We wish you all a safe day, and a Merry Christmas.

Det kommer att vara varmare i Sverige om 85 år, i synnerhet vintertid. Det kommer inte att vara lika mycket snö och glaciärerna kommer att ha krympt radikalt.

Dock kommer avsmältningen av Grönlandglaciärerna att påverka vädret, möjligen rätt så mycket. De stora ytorna med sötvatten kommer att påverka Golfströmmen som då viker av längre söderut. Det skulle kunna göra att vi får kallare vintrar här i Skandinavien. Å andra sidan så medför denna temperaturförändringar att kontrasten till den varmare luften i söder skärps. Det gynnar i sin tur bildandet av lågtryck. Jetvinden torde meander mer vilket i sin tur gör att vintrarna kan komma att växla mellan kalla och varma perioder med typ 1-3 veckors periodicitet. Mycket nyckfull utveckling.

Stormarna kommer troligen att vara kraftigare, detta till följd av att haven blir allt varmare (90% av energiobalansen hamnar i haven, men vi pratar nästan bara om de 3% som hamnar i luften). Jag borde dock kallat cyklonen för ”mellangradscyklon” istället för tropisk cyklon för att relatera den till våra latituder.

Ekosystemen förändras vilket stressar skogarna och vi kan räkna med en hel del död skog. Det är inte osannolikt med skogsbränder även i framtiden.

Havsnivån kommer att ha stigit med minst en meter. Förhistoriska händelser gör att man inte kan utesluta ”multi-meter”. Några projektioner pekar på fem meter, men mer sannolikt är väl omkring 2 meter. (För 125.000 år sedan när det var 1,5 grader varmare än förindustriell nivå så var havsnivån 6-9 meter över dagens nivå. Det tar dock tid för glaciärerna att smälta. Men det kan också gå fort: För 14.000 år sedan steg vattennivån med i genomsnitt fem meter på hundra år.) En och annan kuststad kommer man att få delvis överge. Jag är genuint bestört över att just Göteborg blev omnämnd i detta sammanhang. Dels har det ett tydligt symbolvärde, dels finns det en referens till utsattheten för stormar som kommer in från havet.

Glaciärer smälter och tex Västantarktis håller på att destabiliseras i detta nu. Forskare är oroliga för att stora delar kan komma att förloras. Detsamma gäller delar av Grönland.

Jordbävningar kan komma att uppstå när trycket av glaciärer på berggrunden förändras. Om förändringarna är tillräckligt stora för att detta skall ske respektive om berggrunden/kontinentalplattorna har den beskaffenheten att det kan komma att ske just på Västantarktis det kan jag inte gå i god för. Men det passade in för att berätta om…

Spridning av gifter och föroreningar till följd av  att vatten tränger in på områden där vi haft industrier och infrastruktur där marken gömmer miljögifter. Det kan ske till följd av kraftiga regn, stormar eller på andra sätt. Det hade varit lite för lätt att låta ännu en orkan drabba USA så jag valde en tsunami till följd av en jordbävning på Antarktis. Mer sannolikt kanske är en jordbävning i San Fransisco (The Big One).

Permafrosten töar i Sibirien (och på andra håll). I Sibirien består till stora delar av torv och det finns även stora skogar. Om man tänker sig att det blir varmare och vi får till en skogsbrand i Sibirien som kommer den att vara mycket svårsläkt,dels för att det är stora otillgängliga ytor, dels för att det finns kopiösa mängder kol som kan brinna, såväl på marken som i marken. Och när det dessutom blir varmare så frigörs såväl koldioxid som metangas från de tidigare frusna markerna…

Och så två kulturella och teknologiska yttringar:

Firandet av ”The Pre Anthropocene Winter Traditions”, dvs att man försöker återskapa det vinterlandskap som vi idag så ser försvinna. Det är en hel del av vårt kulturarv som försvinner om/när det inte finns snö i samma omfattning som tidigare. En del kanske inte bryr sig så mycket, men vintern kommer nog att leva kvar i vår kultur längre än den gör i naturen. ”Antropocen” är en geologisk tidsepok som beskriver att människan nu blivit så kraftfull att vi kan mäta oss med andra stora förändringar som förändrat planeten att vandra mellan olika geologiska regimer och epoker.

The UN coalition of Geo-engineering” är något man inte vill skall behövas, men som vi så sakta driver oss mot. Geo-engineering är att avsiktligt försöka påverka klimatsystemet i någon riktning. Forskare vill ogärna stödja det, men en del känner sig tvungna att forska på det eftersom kreativa entreprenörer i alla fall har dragit igång projekt för att i tor skala ”förbättra” klimatet. Det finns två principer: 1. ”Solar Radiation Management”, dvs att kyla av planeten genom att förhindra en del solinstrålning, tex genom speglar i rymden eller partiklar, tex svavelföreningar, i stratosfären. Samt 2. Ta bort CO2 tex genom odla alger som skall sjunka ner till havsbotten eller förbränning av biomassa för att sedan avskilja koldioxiden och ”begrava” den i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Kontroversiellt, men om vi har misslyckats med allt annat så…

Sveriges Radio

Sveriges Radio

Läs mer om programmet på Radio Swedens hemsida. Där finns även länkar för att lyssna på det i efterhand.

/Martin

För min del var det aningen ovant att läsa en prognosen innantill. Genom alla mina år både i Försvarsmakten, på SVT och vid alla event inom sport och expeditioner så har jag (som de flesta meteorologer) jobbat med att först skapa mig en mental bild av helhet och detaljer och därefter improvisera framför kamera, mikrofon och publik. Det kan vara svårt att ha koll på allt, men resultatet blir i alla fall levande helt automatiskt. Men att läsa en text innantill och få den levande, det är en annan konst. 🙂

Därför omfamnar vi inte klimatet

Om nu klimatet är en sådan ödesfråga, varför gör vi då inte mer åt problemen? Det är väl rätt så rationellt att lyssna på forskare och sedan agera därefter? I synnerhet när vi även har skapat organisationer och former för att göra just detta och att göra det gemensamt.

När vi är så bra på så mycket, varför tycks vi vara så kass på de riktigt stora frågorna?

  1. Omedelbara hot istället för avlägsna. Evolutionen har förvisso medfört att vi fått en stor hjärna som kan tänka abstrakt, räkna på tid och rymd, kultur, medicin, humor, matematik, relationer, dåtid och framtid. Men ändå så präglas våra beteenden främst av att vi är skolade att reagera på omedelbara hot och stimuli. Vi är inte bara bra på att fånga pinnar och fly från ormar, nej vi är tex bra på att undvika flygolyckor. Men klimatförändringar är en eller två nivåer för mycket.
  2. Moral. Vi blir ursinniga om vi upplever ”dålig moral”. Det kan vara någon som klubbar ihjäl en sälunge, skjuter ett lejon, förolämpar en försvarslös eller avsiktligt kraschar ett flygplan. (Men att ha ihjäl vildsvin, tonfisk, förgifta en flod med tungmetaller eller starta ett krig, det är sånt man får räkna med). Men klimatförändringar bottnar inte i dålig moral. Tvärtom, vi gör (oftast) bra saker och får klimatförändringar på köpet.
  3. Försvar mot anklagelser och skuld.Åtgärder för att minska klimatpåverkan har under lång tid byggt på att skuldbelägga den som flyger, kör en stor bil, köper prylar, äter kött mm. Men att skuldbelägga någon leder sällan till genuin förändring. Snarare leder till att att vederbörande går i försvarsställning. Inte blir det lättare av att vi alla har koldioxid på våra händer. Vem kastar första stenen?
  4. Bench marking. Okay jag fattar att jag gör fel. Men dels är jag inte värst, dels är mina utsläpp små i relation till alla andra/resten av världen.
  5. Belöning. Vi tar hellre en liten vinst idag än väntar på en större vinst/undviker en katastrof i framtiden. Respektive att vi hellre undviker en liten smärta nu, än agerar för att undvika en stor smärta i framtiden.
  6. Uncertainty favors inaction”. När vi är osäkra så tenderar vi att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Förvisso säger forskarna att världen i framtiden inte kommer att likna vad den har varit, men de är väldigt otydliga med hur framtiden kommer att se ut.
    Men en sak vet jag säkert och det är att jag snabbt får det annorlunda om jag slutar använda fossilt kol på en gång. Jag väljer därför att ”sitta mitt i båten” och fortsätter med stor sannolikhet att göra det mesta på samma sätt som jag alltid gjort.

Summa summarum: De flesta (nåja många i alla fall) förstår rent intellektuellt att vi har ett stort problem avseende klimatförändringar. Men de flesta tar inte in det emotionellt. Det stannar vid att vara något abstrakt framtida hot som främst drabbar någon annan.

Det gör att vi rullar på som vanligt. Jag tror att det i framtiden kommer att upplevas som att samhället av idag var handlingsförlamat. Trots all kunskap och alla goda intentioner så går det väldigt långsamt att göra det vi borde göra för vårt eget bästa.

Okay, men vad krävs för att det skall hända något positivt, hur får vi till en bra utveckling av våra gemensamma beteenden? Ett par viktiga saker är att:

  1. Känslor, klimat och miljöfrågor handlar inte bara om fakta och intellekt. Rätt ”feeling” är minst lika kraftfullt för att skapa ett förändrat beteende.
  2. Storytelling om hur ett visst agerande ger en bättre framtid.
  3. Praktiska lösningar. Vi älskar teknik och att ta genvägar, ”Hållbarhet” löser framtida problem, men måste också vara funktionellt i det korta perspektivet.
  4. Respekt för livet, andra människor och livet i sig.
  5. Incitament. Ekonomi och status. Det renaste lösningarna på våra dagliga problem måste vara billigare och gärna också ha bättre status än de sämre alternativen.

Även om vi inte kommer att slippa alla problem i framtiden så går det att vända utvecklingen till något bättre, eller mindre dåligt, än det vi är på väg mot just nu. Men det kommer inte att ske av sig själv, vi måste hjälpa till och det kommer att kosta en del ansträngning och avkall på vissa särintressen. Och ja, det är det värt.

/Martin

Illustration: Globala temperaturen q3 2015 jämfört med 1951-1980. Källa: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/

PS. Den blå fläcken på norra Atlanten är inte orsakat av något väderfenomen som kompenserar uppvärmningen på andra platser. Den blå fläcken är smältvatten från Grönland! DS.

Antropocen: Dramaten om klimatet

Ikväll går jag på Dramaten. Det är en mycket speciell föreställning (vilken är inte det?). Föreställningen är resultatet av ett samarbete mellan Dramaten, Riksteatern och SEI, Stockholm Environment Institute. Det handlar om Antropocen – människans scen.

Som man skriver på Dramatens hemsida:

Vår planet har gått in i en ny fas – Antropocen. Det är en ny tidsålder som kännetecknas av hur människan påverkar jordens fundamentala system (klimat, vatten, ekosystem) för att säkerställa utveckling och ekonomisk tillväxt. Hur kan vi förstå och reflektera kring hur detta påverkar oss som människor, våra samhällen och vår planet? 

Nio forskare, tre regissörer och två dramatiker möttes för att ta sig an utmaningen.

Det ges bara en föreställning och biljetterna är sedan länge slutsålda. Men eventuellt blir det ett fortsatt samarbete med andra grupper så att fler kan ta del av projektet.

I morse när jag var på SVT Gomorron för att tala om klimatförhandlingarna i Paris så passade jag på att fråga Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, lite mer om föreställningen. Ni ser intervjun här nedan.

Intervju med Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute om Antropocen som framförs ikväll 7 december 2015 på Dramatens lilla scen.

Läs mer om Antropocen på Dramatens hemsida respektive på SEI:s hemsida.

/Martin