Tag - Allmänt

Snart blir det blåsigt igen

Pasas på att uppleva det, överlag, lite mer stilla höst/vintervädret. På måndag blir det blåsigt igen. Denna gång är det lågtryck ute på Atlanten. Det skapar sydvästliga vindar som troligen blir krafitgast i fjällvärlden samt på Västkusten.

På tisdag drar ett av lågtrycken in över Götaland. Räkna med regn eller tom något inslag av snöfall, tex över Sydsvenska höglandet.

Men annars medför lågtrycken och det vindläge de skapar att det blir lite mildare till veckan som kommer. Detta dels då vi får in lite luft säderifrån, dels för att luften är fuktigare och det bildas en del moln. Dessa moln hindrar utstrålningen. Instrålningen ger ju ändå inte såå mycket (även om jag noterade att det kom in 56-gradigt vatten från mina solfångare idag, trots beskedliga +5 i luften.)

Vi följer utvecklingen.

/Martin

Vackert höstväder

Lågtrycket har nu dragit bort och vädret präglas istället av en högtrycksrygg.

Det är fortfarande norliga vindar, men de är mestadels svaga.

Det kommer att bli något ren/snö i Norrland, men annars är det betydligt lugnare väder i helgen än det vait de senaste dagarna.

/Martin

Det blåser bakom lågtrycket

Av Martin Hedberg

Kraftiga nordliga vindar sveper nu ner sval kall luft över landet.

Detta i samband med att lågtrycket som passerade över Norrland i förmiddags rör sig vidare österut. Bakom lågtrycket (det rör sig österut så ”bakom” blir hos oss när lågtrycket är i Finland) så är det fritt spelrum för Nordanvinden.

Detta märks framför allt längs över Bottenviken och Bottenhavet. Nu är det inte så många semesterseglare ute till havs, men de fiskare och annan yrkessjöfart som seglar idag märker av vinden.

Men även inne över land blåser det som många har märkt. Det är väl ingen som lägtre tvivlar på att sommaren är över?

Under eftermiddagen och kvällen så kommer området med de kraftigaste vindarna att flyttas något längre söderut. Det gör att vindarna kommer att öka ytterligare över Ålands hav och i viss mån över norra Östersjön.

I morgon är det svagare vindar, både till sjöss och över land. Men över Bottenhavet, Ålands hav och östersjön så kommer det fortfarande att vara mycket vågor och dyningar.

Temperaturen håller sig kvar från några få plusgrader eller omkring noll dagtid till ett par minusgrader nattetid i större delen av landet. Lite mildare är det i närheten av stora vattendrag som håller värmen.

Det senare, ljummet vatten, kan även skapa regnskurar/snöbyar i den i övrigt klara luften. Detta tex söder och sydost om Vänern och Vättern.

Det är som på sommaren fast tvärt om. Då är det solen som värmer marken som värmer luften. Nu är det lagrad solenergi i vattnet som värmer luften som skapar termik/konvektion.

/Martin

TV-vädret, historik del 4

Av John Pohlman

Premiärprogrammet för Radiotjänsts utbildnings- och övningsverksamhet för television den 29 oktober 1954 innehöll tre huvudinslag.

Sändningen började med ”Vädret inför veckoslutet” som presenterades av meteorolog Lars Oredsson. Han hade hela 15 minuter till sitt förfogande och väderkartorna ritades upp under sändningens gång. Efter vädret följde nyhetsjournalen ”Utkik”. Sist kom sedan huvudnumret ” En skål för televisionen” som var ett underhållningsprogram med flera kända svenska artister.

Programmet återkom sedan varje fredag kl 18.00-19.00. Förutom veckoslutsvädret försökte man sig också på en månadsöversikt och prövade även med en amerikansk månadsprognos.

Men efter en tid försvann väderinslaget ur programmet. Man hade provat färdigt och det dröjde sedan ett par år innan man åter kunde se väder i svensk television.

Efter en nästan 10 år lång utdragen process med nämnder och utredningar beslutade regeringen äntligen på våren 1956 att Radiotjänst skulle få ensamrätt till svensk television och finansieras med licensavgifter och sändas ut via den nya sändaren i Nacka.

Officiellt skedde starten för svensk television den 4 september samma år. För vädret blev startdatum den 9 augusti 1957. Då inleddes regelbundna väderrapporter i svensk television med en fem minuter egen programpunkt varje fredag kl 20.00 med titeln ” Vädret inför veckohelgen”.

Nya meteorologer från SMHI fick göra debut i TV. Bland andra Gösta Salomonsson vars sammanställning av tv-vädret jag refererar till i denna bloggserie. Till en början höll man till liksom tidigare på A1:s område på Valhallavägen. Man byggde om de gamla slitna kasernerna och andra byggnader och kompletterade med baracker.

Den tekniska utrustningen för vädret var mycket enkel. Man ritade upp med tuschpennor direkt på två papperskartor som fästes upp bakom varandra i en träram. Kartorna växlades genom att dra dem upp eller ner men med tiden blev de tröga och fastnade och till slut fick man anlita en medhjälpare för växlingen.

Man pekade på kartorna med en upphittad, avbruten dirigentpinne. Denna ”dyrgrip” förärades jag när jag slutade på SMHI och anställdes av Rapport 1982.

Nästa blogg handlar om första Aktuelltsändningen.

/John

Tryckombyte

Av Martin Hedberg

Lågtryck och högtryck har bytt plats.

I förra veckan låg ett djupt lågtryck i väster ute på Atlanten och ett högtryck inne över Ryssland.

Nu ligger högtrycket centrum över Atlanten och lågtrycket, i norra, men ändå i, Ryssland. (och ja vi talar om den västra delen av Ryssland som ju är rätt stort).

Förändringen av tryckbilden spelar stor roll för vädret. Sydliga vindar är bytta mot nordliga. Sval och torr luft sveper ner över landet.

Snöbyar/regnskurar berör främst Lapplandsfjällen, men även fjällen i Jämtland. Under måndagskvällen kommer en svag front att passera fjällen och ge lite nederbörd i norra Norrlands inland och kustland.

I söder är det mindre moln och uppehåll.

Under de klara nätterna bildas nattfrost även i Götaland och Svealand. Dimmoln breder ut sig i låglänt terräng, men solens strålar förmår troligen att lösa upp de flesta under förmiddagen.

En speciell tanke till alla jägare i södra Sverige som går ut på årets älgjakt under måndagen. (I de norra landskapen startade älgjakten för en månad sedan.)

/Martin

TV-vädret, historik del 3

Av John Pohlman

TV-sändningarna som Sandrews filmbolag arrangerade under en vecka i maj 1954 blev mycket uppskattade.

Väderinslaget fick också en hel del beröm i pressen. Expressen skrev att ”väderrapporten distanserar de flesta programmen och är spännande som en thriller”. Andra tidningar noterade att det var två trevliga herrar som pratade om vädret.

Den uniformsklädde SAS-meteorologen Sven-Göran Olhede ställde frågor och gjorde kommentarer till SMHI-meteorologen Lars Oredsson som redogjorde för väderläget och lämnade en prognos för påföljande dag med kartor som ritades upp under den 10 minuter långa programpunkten.

Framgången med TV-veckan gjorde att Sandrew ville göra ett nytt försök och ansökte liksom tidigare hos Telestyrelsen. Men ärendet gick nu till regeringen som samtidigt fick en begäran från Radiotjänst att få börja med TV-sändningar.

Det beslöts att Radiotjänst fick tillstånd och Sandrew avslag på sin ansökan. På Radiotjänst satte man genast igång med en utbildnings- och övningsverksamhet för ett första planerat program.

Man fick efter en tid tillgång till lokaler på Valhallavägen i A1:s gamla kaserner. Efter succén under Sandrew-veckan skulle det naturligtvis också innehålla väderinslag. Förutom Lars Oredsson blev också två andra meteorologer från SMHI anlitade, Bengt Thorslund och Tore Bergquist.

Fredagen den 29 oktober 1954 kl 18.00 sändes premiärprogrammet ut via sändaren på Teknis och kunde ses i huvudsak i Stockholmsområdet. Programmet var en timme långt och hette ”En skål för televisionen”. Detta fick markera den första inofficiella sändningen för svensk television. Fortfarande hade man ännu inte beslutat om TV-verksamhet i Sverige.

Fortsättning följer.

/John

Regn och blåst, men inte så länge

Av Martin Hedberg

Ett område med regn, som just i skrivande stund finns över Biscayabukten, rör sig norrut mot Sverige. Det nästan skavs fram mellan lågtrycket i väster och högtrycket i öster som skapar kraftiga sydliga vindar både vid marken och på höjd.

Sydliga vindar

Ett djupt lågtryck i väster och ett mäktigt högtryck i öster skapar sydliga vindar

Under natten mellan onsdag och torsdag når det upp till Danmark-Sydnorge-Västkusten.

Därefter ger det, för svensk del, regn i främst västra Götaland och västra Svealand under torsdagen. Det berör även de östra landskapen, men blir inte så långvarigt som jag skrev om igår.

Äve Norrland, såväl södra som norra, får en släng av skopan, men det regnet passerar än mer splittrat, nästan utspätt (med luft, inte vatten ;).

De som får ta emot mest väder och vind är boende i Sydnorge. Den kuperade terrängen som reser sig direkt ur havet ger både stor exponering mot vindar och tvingar upp luften på höjd och riktrigt med nederbörd. Hävningen av luften ger avkylning (genom att lufttrycket sänks) vilket i sin tur skapar kondensation av vattenånga, vilket i sin tur genererar regn.

Den Skandinaviska bergskedjan bildar en sköld mot de förhärskande västliga vindarna, men även sydliga vindar.

Nåväl, till helgen ser högtrycket ut att åter stabilisera vädret. Svaga vindar, uppehåll, klart dagtid, men säkert såväl dimma som frost om nätter och morgontimmar.

Det är höst och tvära kast i vädret.

/Martin

TV-vädret, historik del 2

Av John Pohlman

Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet pågick det statliga arbetet för att starta televisionssändningar. Men det gick långsamt och på Tekniska Högskolan i Stockholm var man ivrig att pröva det här nya mediet.

Man byggde en sändare och skaffade sig nödvändig teknisk utrustning och den 13 december 1949 visade man ett luciatåg på Teknis i ett första eterburet direktsänt svenskt tv-program. Det gav mersmak och under de följande fem åren gjordes många produktioner som till exempel nobelfesten 1950. Man gjorde också återkommande underhållningsprogram med bland annat Lennart Hyland.

De första tv-meteorologerna. När fortfarande ingenting hände från statens sida en bit in på 50-talet, tog Sandrews filmbolag ett initiativ. Man ansökte hos Telestyrelsen om tillstånd att under en vecka få sända två timmars television dagligen. Det beviljades och mellan den 17 och 22 maj 1954 kunde man i Stockholmstrakten se programmen. Man hade byggt en tv-studie på Sandrews och sände ut via Teknis.

Programmen kunde ses på massor av tv-mottagare som man ställt ut i skyltfönster, på varuhus  och biografer runt om i Stockholm. Bland många inslag, även kommersiella, hade man också för första gången väderrapporter i svensk tv.

Eftersom SAS sponsrade sändningarna ville man att deras anställde meteorolog skulle visa vädret. Men då SMHI skulle leverera materialet krävde man att även en meteorolog från verket skulle medverka. Så blev det också. De två pionjärerna blev då Sven-Göran Olhede från SAS och Lars Oredsson från SMHI.

Fortsättning följer.

/John

TV-vädret, historik del 1

Av John Pohlman

I Sverige har man visat väder i TV i mer än 50 år. Startåret var 1954.

I England hade man redan i november 1936 presenterat en väderkarta i en reguljär sändning från Alexandra Palace i London. British Broadcasting Corporation (BBC) hävdar att det var första gången i världen man visade väder i television.

Väderkartan över Brittiska öarna innehöll ett lågtrycksområde med isobarer och en del temperaturuppgifter i Fahrenheit och kompletterades med en text. De engelska meteorologerna kom inte i bild förrän på 50-talet.

De första meteorologerna i rutan lär ha dykt upp omkring 1940 när en handfull TV-stationer i nordöstra USA startade en del försökssändningar med nyheter och väder. Den här försöksverksamheten väckte intresse hos två unga assistenter på Tekniska Högskolan i Stockholm, Björn Nilsson och Hans Werthén, som gjorde en studieresa till USA för att skaffa sig kunskap om det här nya mediet.

De lade sedan fram ett förslag om att starta TV-verksamhet här i Sverige och därför inrättades år 1947 ”Nämnden för televisionsforskning”. Bland medlemmarna fanns representanter för Tekniska Högskolan, Telestyrelsen, Statens tekniska forskningsråd,  Försvarets forskningsanstalt, LM Ericsson och efter en tid bland annat också AB Radiotjänst.

På Tekniska Högskolan byggde man under Hans Werthén en sändare och började en provverksamhet med visningar och demonstrationer för regeringen och pressen.

Men intresset var svalt för television och nämndens arbete gick långsamt. Först efter fyra år kom en utredning från nämnden om den framtida TV-verksamheten, som lades fram för riksdagen.

Fortsättning följer.

/John

Koldioxid är både orsak och verkan

Av Martin Hedberg

När vi för en tid sedan skrev en blogg om klimatförändringarna så fick vi en kommentar som (bland en del annat) annat innehöll påståendet att ”koldioxid kommer som en REAKTION på att klimatet har blivit varmare. Alltså inte som en ORSAK.”.

Hur hänger det ihop egentligen?

-Det korta svaret är: Både och.

-Lite längre svar: 1: När det blir varmare så frigörs koldioxid. 2: Mer koldioxid i luften gör att det blir varmare. 3: Hoppa tillbaka 1

-Ännu längre svar: Klimatet förändras ständigt. Det är en ”återkopplad” process. Studerar man förhistoriska klimatförändringar så finner man att (oftast) förändrades temperaturen först, därefter halten koldioxid (och andra växthusgaser som tex metan). Men/och en högre halt koldioxid gör i sin tur att det blir ännu varmare.

Återkoppling mellan temperatur och koldioxid

Återkoppling mellan temperatur och koldioxid

Koldioxiden är inte bara är en reaktion på temperaturen. Den påverkar också temperaturen. Ju högre halt koldioxid (eller någon annan växthusgas), desto högre temperatur. Koldioxid är både orsak och verkan. Så är även temperatur både orsak och verkan!

Men, säger någon, då skenar ju systemet! Det borde ju bli hur varmt som helst?

Nja, det finns två sorters återkopplingar: Positiva och Negativa. Den jag beskrev ovan är en så kallad ”positiv återkoppling”. (Här betyder Positiv inte att den är bra, det betyder att den förstärker sig själv.) Ett annat exempel på positiv återkoppling är om man sätter en mikrofon framför en högtalare: Ljudet förstärks tills man har rundgång.

Negativa återkopplingar bromsar det som orsakade den första förändringen. Ett exempel på det är moln (i alla fall ibland). När det blir varmare så ökar halten vattenånga i luften. Med mer vattenånga i luften så finns förutsättningar för mer moln att bildas. Och moln reflekterar ofta bort solljus effektivare än marken under molnen vilket i så fall har en netto avkylande effekt på planeten.

Men nu är det ett par problem på vägen. Dels så kan inte molnen överkompensera uppvärmningen. För om de skulle göra det så skulle det ju vara kallare än tidigare -och då skulle molnen försvinna, och därmed skulle det bli varmare igen. Nej, molnen kan i bästa fall dämpa uppvärmningen.

Men/och det finns ytterligare ett problem med molnen och det är att de inte bara kyler, de kan även värma. Generellt sett så kan man säga att a. Moln dagtid kyler, moln om nätterna värmer (hindrar utstrålning från jorden). b. Moln på låga latituder (närmare ekvatorn) kyler, moln närmare polerna har en netto värmande effekt. c. Moln nära marken har en netto kylande effekt, höga moln (tex Cirrus) har en uppvärmande effekt.

Naturen är full av återkopplingar, inte bara i klimatsystemet. Och de är sällan bara kopplade två och två, utan ofta kopplade i flera led, positiva och negativa om vartannat.

När det gäller koldioxid, metan och vattenånga (växthusgaser) så är det positivt återkopplade till temperaturen. Dvs ökar någon av dem så kommer de andra efter. Notera att koldioxiden på detta sätt även kan påverka halten metan!

/Martin

PS. Nödvändig, men kanske inte tillräckligt, för att bromsa de snabba klimatförändringarna är att planeten strålar ut lika mycket energi som den tar emot. En förutsättning för detta är att halten växthusgaser i luften slutar stiga. För att det i sin tur skall ske så måste utsläppen nå en peak och därefter minska.

Huruvida människan är kapabel att genomföra det kan man ifrågasätta. Men vi kan väl i alla fall lära oss hur det fungerar så att vi kan genomföra det vi gör med öppna ögon.

Då blir det också lättare att förbereda sig för konsekvenserna. Vi borde minska vår klimatpåverkan, det förstå de flesta. Men en sak vi inte kan undvika är att anpassa oss. I år var det främst Ryssland, Pakistan och Kina som fick en försmak av framtidens variationsrika klimat. DS.