Föreläste för Lomma kommun

Idag har jag varit i Skåne och föreläst för Lommas kommunpolitiker. Utgångspunkten var att den miljöstrategisk samordnaren på Lommas samhällsbyggnadsförvaltning tillsammans med en av politikerna hörde mig tala på en konferens arrangerad av Svensk Försäkring i början av sommaren och ville ge kollegorna en fördjupande grund att stå på.

När jag föreläser har jag publikens bransch, kunskapsnivå och befogenheter som ingångsparameter för hur jag sätter samman, utformar och presenterar innehållet i min grafik och föredragning.

Samtidigt är jag väldigt angelägen om att att inte förenkla för mycket eller ta för många genvägar. Jag vill berätta var vetenskapen står och vilka ramar och förutsättningar vi har att hantera olika framtida scenarier.

Det gäller också att hitta en balans mellan fakta och de känslorelaterade argument som alltfler menar är det som krävs för att få oss människor att ”fatta på riktigt”, dvs så att vi börjar agera och inte bara förstår intellektuellt.

Jag har två i mitt tycke mycket viktiga insikter vill jag helst inte missa chansen att tala om oavsett vad det övergripande temat är på respektive konferens eller workshop. Det är planetens strålningsbalans samt kolets kretslopp.

Den första ger en fysikaliskt riktig förståelse för varför det blir varmare (tips: det är inte någon stickad kofta) och hur vi kan hantera det.

Den andra förklarar varför det först är när vi minskat våra utsläpp till 5 miljarder ton kol på år (istället för nuvarande 10) som vi kan räkna med att halten i luften slutar stiga. Och om vi vill få halten koldioxid att minska (vilket krävs för att uppnå Parisavtalet) så inser vi att det är meningslöst att utvinna mer fossilt kol än vi har möjlighet att släppa ut.

Men jag vill också få med Milanković-cykler, återkopplingar, albedoeffekter, havens försurning, havsnivå, rättvisefrågor, vetenskapshistoria, förhandlingar, antropocen, stranded assets och en del annat.

Arrow
Arrow
Slider

Ovan ser ni fyra av 72 bilder jag passade på att visa (på ungefär 1,5 timma).

Jag gillar metaforer och jämförelser och är ganska nöjd med vad man kan göra om man översätter vår kolbudget till vinflaskor. Vi har druckit ur sex flaskor (à 100 miljarder ton kol) och har två kvar till det som får betraktas som efterfesten. Vem skall tillåtas hälla upp och vem skall dricka? Och hur undviker man baksmälla?

Jo, jag avslutar med lite muntra fraser också, solenergi, elbilar, biokol och efterfrågar visionära och handlingskraftiga ledare som i kan peka ut färdriktningen i stil med Kennedy och rymdprogrammet på 60-talet.

Men till skillnad från hur retoriken har låtit i de senaste åren så lovar jag inte ”vi kan klara det”. Det kommer att bli förändringar i klimat och andra system som vi är beroende av. Men vi kan begränsa dem.

Åker tåg från Lund till Stockholm. Det tar precis lagom lång tid. Man hinner läsa, vila, fika, skriva en bloggartikel och lyssna på radio.

Johan Rockström och Annika Nilsson blir intervjuade av SR Studio ett. Det var ett intressant inslag som i sin helhet var bra, men jag opponerar mig mot Johans ovilja att konstatera att det blir stora och svåra förändringar även om vi lyckas hålla oss under 2 grader.

Det är inte så att han drar sig för att konstatera att vi måste göra allt som står i vår makt för att uppfylla Parisavtalet. Men han får det ändå att låta som om Bangladesh och Florida kommer att ”klara sig” om vi fixar Paris.

Så är det inte. Även med 1,5 graders uppvärmning, eller för den delen 1,1 som vi har idag, så kommer havsnivån att stiga med storleksordningen meter. Förvisso, det kan ta tid, men det är nu vi slår an tonen för hur mycket det kommer att bli såväl om decennier som århundraden.

Twittrar om det, men det instrumentet är lite trubbigt för att få med nyanser.

Men mycket annat bra blir sagt i programmet, kanske borde skriva en separat artiekl om det.

Nu kopplar jag över till Jimi Hendrix.

/Martin

Related posts

Kommentera