Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.
Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.
Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.
Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.
Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.
Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.
Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.
Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.
I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.
I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.
/Martin Hedberg
PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.
Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.
Lider med Islänningarna och kan nog inte riktigt föreställa mig de problem som möter dem i detta.
Intressant dock som sagt att följa utvecklingen på himlen och se vad som syns här. Undrar lite. Kommer allt att bli gråfläckigt, smutsigt om det regnar då? Och om det är giftigt..hur skyddar vi oss då? Med munskydd på oss och våra barn? Husdjuren då? Kan inte tänka mig munskydd på 45 kossor i hagen, men….
/Skydraget-numera i Hässleholm
Martin säger: Jag tror inte att det blir så farligt. Det av fler skäl: Koncentrationerna är rätt låga på det här avståndet, det mesta kommer att regna/snöa ur (men kan ge spår i markerna), det är inte första gången aska sprids från vulkaner… Det blir inte ”tjocka” som alldeles i närheten av vulkanen. Jag tror däremot att själva oron för att det skulle kunna vara problem är ett problem i sig.
Jag undrar hur stora patiklarna i askmolnet är?
Hur högt upp kan stoftet komma?
Vill härmed komma med ett litet talesätt:
Aftonrodnad gör en vacker Natt
Morgonrodnad har skvätt i Hatt.
Måste vara skitjobbigt för de på Island, men jag har faktiskt en ganska självisk fråga…
Jag undrar hur länge vulkanaska kan hålla sig i luften? Det är nämligen så att jag ska flyga nästa fredag (23) och jag är lite orolig att flyg fortfarande kommer att vara inställda…
Vet inte om det är en dum fråga, för man kan ju tycka att det ska hinna försvinna på en vecka, men jag kan ingenting om sådant här, och jag har hört från annat håll att det inte alls är så säkert att det ska hinna ordna upp sig tills dess…
Tacksam för svar // orolig från göteborg
Instämmer om att islänningarna har det värst. Läste att 25% av befolkningen dog på 1700-talet, men då visste de ju inte vad gifter var, faran med inandning mm. djuren tar de nu in för utfodrning med hö och de dricker bara kranvatten.
Om askan skulle sjunka kanske munskydd kommer att användas här? Formbara s a s bekväma skydd av papper för liten partikelstorlek kan hjälpa men räcker nog inte långt.
Blir det regn transporteras väl aska mot marken, men bidrar det även till att ”skölja ur” luften? Positiv nettoeffekt, eller?
Fortsätter vulkanen och nuvarande vindar kan väl flygstopp råda i veckor (månader?). sannolikt ekonomiavbräck — men kanske Europas låga nativitet förbättras? 😉 Nej. Helt rätt att det är värst för islänningarna, även om vi i nordvästra Europa vid ihärdighet och otur kan bli lite ”gråa”.
Vid närmare eftertanke är kanske inte vulkanen så stor men som en snökanon i Åre, fast produkten är svart…
Hej igen..
Du har nog rätt i det här med oron, Martin.
Det gäller ju då främst flygtrafiken.
Jag drabbas indirekt av det eftersom min syster som är på besök i Sverige inte kan återvända till England idag som planerat.
Kollar himlan litegrann men kan inte upptäcka något konstigt.
Självklart överdrivs sådana här saker alltid något av media så man ska nog inte oroa sig en massa, och frågorna jag ställde angående gift var mer för att jag hört hur folk diskuterar. För att få lite information som lugnar och är sann. 🙂
Tack 🙂
/Sky..
En fråga…..
Hörde på radion i går, det pratades om att askan skulle påvärka vädret i sommar så att det blev kallare? Kan det stämma?
MVH
Git
Hej,
Vi sitter och funderar över hur högt upp i atmosfären (meter) ligger askmolnet? Vi ser ju de vanliga regnmolnen och den blå himlen bakom. Vi undrar alltså om själva aksmolnet kommer att bli synligt på himlen.
Bästa hälsningar
Annki
Martin säger: Toppen på ask-molnet ligger kring 8000 meter. Men det varierar från timme till timme och med vädret. Det kan även förändras då det driver bort från vulkanen. Mycket av askan sjunker sakta neråt, men aska kan även stiga beroende på om det förekommer hävning i atmosfären, tex i lågtrycksområden.
Ja, det stämmer om förtsätter vulkan utbrott.
”I samband med det väldiga utbrottet som började den klara sommarmorgonen år 1783 dog hälften av alla boskapsdjur i sjukdomen fluoros. En fjärdedel av befolkningen dukade under av förgiftning eller svält. Jon Steingrimsson blev ögonvittne till händelsen. Han var kyrkoherde i Sidaförsamlingen på södra Island och skrev ner allt han såg och upplevde under utbrottet.
Det hela började med att ett svart moln vällde in från bergen i norr. Så här skriver Jon Steingrimsson i sin dagbok: “Molnet spred sig mycket snabbt över oss och var så tjockt att det blev alldeles mörkt inomhus. Sandmolnet lade sig sedan som ett täckte över marken så att våra fotspår blev synliga”.
Han insåg att molnet var olycksbådande: “Mer gift faller från himlen än någon människa kan förstå: aska, svavel och salpeter blandat med sand. Vattnet har fått en ljusblå ton, växterna har vissnat och den hemska luften gör det så svårt att andas att många äldre människor endast orkar med att fylla sina lungor till hälften.”
Jon Steingrimsson beskriver också hur giftet verkar på hästar, får och människor: “Hästarna förlorar hull, och hårda svulster bildas runt lederna. Fåren svullnar över hela kroppen och blir så fulla av gift att folk dör av att äta det kött som ännu finns kvar på dem.”
Ryktet om utbrottet spred sig över Europa, fast långsammare än det moln av gaser och aska som vindarna bar med sig. Under åren efter Laki-utbrottet på södra Island kom rapporter om ökad dödlighet och missväxt från många platser runt om i Europa.”
Hej! Jag känner med islänningarna. De får ju leva mitt i askan.
Frågan är vad vi andra reagerar på? Så vitt jag förstår, så är flygbranschens oro baserad på prognoser utan angivande av koncentration. Görs det några flygningar som mäter koncentrationen på olika höjd och platser? Detta krävs ju för att validera spridningsmodellerna. Mvh
Martin säger: Jag vet inte om man gör testflygningar för att mäta hur illa det är ställt. Men en eller ett par flygningar blir som nålstick. Vidare så krävs det avancerad mätutrustning för att mäta koncentrationer, partikelstorlekar, kemiska sammansättnignar mm.
Dessa mätflygplan existerar, men används (hittills) främst för vetenskapliga expeditioner. Expeditionerna planeras månader i förväg. Det är vidare vanligast att mätutrustningen är skapad för att detektera mycket låga koncentrationer, inte som i detta fall höga koncentrationer.
Det som talar mot att man inte skulle mäta eller testflyga är de stora ekonomiska intressena som står på spel. Men har de kommersiella flygbolagen (eller vilka det nu är som förlorar mest pengar) resurser och kompetens för att genomföra mätningarna? Mätningarna skall ju dessutom svara på frågor av typen: ”Hur mycket mer slits flygplankroppen, motorer, vindrutor mm om vi flyger genom aska”? Hur mycket ökar risken för haveri?
Svaret på de frågorna skulle man kunna få genom att flyga genom askmolnen och sedan mäta skadorna på själva flygplanet. (Läser nu att Finska Flygvapnet låtit F18 Hornet flyga i askbemängd luft under veckan som gått med konstaterade skador som följd).
Rimligtvis kommer man att försöka mäta, men vem vågar tolka dessa data och gå ut och säga: ”Idag är det riskfritt att flyga”?.
Det är, om utbrottet blir långvarigt, ett stort dilemma: Många förlorar mycket varje dag som flyget står, men å andra sidan kan man inte utsätta människor för ökade risker av storleksordning Haveri. Vem vet, man kanske kommer fram till att de tidigare tillbud som inträffat vid andra flygningar genom aska, har skett vid så pass annorlunda förhållanden (återigen behöver man mätningar av partiklar, storleksfördelning, kemi, struktur mm) att denna aska inte är samma risk.
Själva spridningsmodellerna kan man validera genom mark- eller satellitburna observationer. Från marken kan man tex mäta optiskt djup på olika höjder med lidar (laser) och från satelliter får man bra yttäckning.
Men som du säger, för att verkligen veta vad som händer så krävs det omfattande mätningar. Vi får se vad som händer om utbrottet varar under lång tid.
Nederbörd ”tvättar” ur aska från luften och under de perioder när vindarna vänder så kommer luften att vara ren som innan utbrottet. (Det är ju inte så att all luft alltid först passerar Island innan det når Europa, även om västliga vindar är vanligast.) Men helt fritt från vulkanisk aska, eller risken för aska inom någon dag, blir vi först när den vulkaniska aktiviteten avtagit.
Det som bekymrar mig mest förutom Islänningarnas situation är hur deras vackra små Islandshästar har det på södra Island. Såg bilder där de står till knäna i aska. OK, jag överdriver en smula men marken var faktiskt täckt av aska och på deras ryggar fanns också aska. Vilket inte är bra då de ju putsar varandra och får in askan i sig på det sättet..
Men det är ju en härdig hästras så de fixar kanske det ändå. Men säkert måste väl någon se till dem lite extra?
Carl, gammal ryttare, dock inte på Islandshäst.
Jag undrar om det finns något nätverk av LIDAR mätstationer över Europa, som kan mäta askmolnets utbredning, densitet och över/undersida?
Annars är det väl dags att sätta upp ett sånt nätverk!
Jag undrar bara hur länge askan kan vara och hur länge det tar för den att försvinna. Kan detta vara mycket skadligt för miljön (i Sverige)?
Fattar ju att det är giftigt så islänningarna måste ha det svårt. Känner faktiskt någora där (släkt) men huvudsaken: ”Hur länge kommer askan att vara både i Island och Sverige?”
Martin säger: Det man vet är att vi kommer att ha aska över Sverige så länge vulkanen är aktiv, så länge det finns vatten i närheten av den (det blir mer aska när vatten blandas med lavan) och så länge det är väst-nordvästliga vindar.
Västliga vindar är en vanlig vindriktning på våra breddgrader. Vad jag förstår så finns det fortfarande gott om glaciärvatten i vulkanens närhet. Och när det gäller vulkanens aktivitet så vet ingen. Den kan hålla på i ett par dagar till, eller ett år. Intensiten kan bli mindre eller större och det kan tom bli fler vulkaner. Spannet i osäkerhet är mycket stor.
Om nu askan är så farlig att vi pratar om den i Sverige, skulle vi behöva fundera på sätt att ta hit islännigarna tillfälligt. Det är ju dom som behöver få känna att någon ställer upp. Vart ska dom ta vägen? Jag har inte så stort men skulle lätt kunna tänka mig att hjälpa en familj som behöver det. Det finns ju byggnader som står tomma i vårt avlånga land.
[…] en lika ”obehaglig” som nyttig påminnelse om att vi människor är underordnade naturen. Ett faktum som i varje fall hos många makthavare mer eller mindre fallit i glömska under den […]
Jag har två unghästar som jag väntar hem. Hur ser det ut för djuren som går på lösdrift på södra Island ? Människorna klarar sig men hästarna som inte har någon stans att ta vägen tror jag det är värre för.