På fredag blir det vår

Många, inte minst journalister, frågar sig när våren kommer. Nu har ju våren redan gjort entré till Skåne och delar av Blekinge och Bohuslän. Det skedde i mitten av februari.

Fredrik Rundkvist från Aftonbladet lurade med sig mig till ett blåsigt Smygehuk för att hälsa våren välkommen när de sju dagarna med medeltemperatur passerats. Det var blåsigt och kallt. Eller som Fredrik uttryckte det: Bra tryck i solen, men ännu bättre tryck i vinden.

Fredrik Rundkvist (Aftonbladet) låter sig fotograferas av Krister Hansson samt undertecknad i snålblåsten i Smygehuk den 24 februari.

Kalluften kom tillbaka, även i Skåne, Blekinge och Bohuslän. Den 26:e februari sattes tillfälligtvis stopp för vårens avancemang.

Men säg den kyla som vara för evigt. Den 28:e februari blev det milt, ja nästan varmt på många platser (Den 1:a mars var det tögrader hela vägen till Lappland). Men det varade inte mer än till den 2:a mars då det åter blev kallt.

Ännu är det vinter och näst sista sportlovsveckan har precis börjat. Men våren är nära. Solen stiger allt högre på himlen och värmer allt mer. Därtill finns det mild luft ute på Atlanten, färdig att komma in över Skandinavien när vindarna slår om.

Men just nu är det kalluft i högtryck för hela slanten. Solen må värma på dagarna, men på nätterna kyls den torra luften åter ner en bra bit under noll. Över dygnet så är det bara mindre delar av Götaland som håller sig över noll grader.

Men på torsdag vänder temperaturen återigen upp och på fredag ser det ut att bli en dygnsmedeltemperatur över noll grader på många platser.

Mitt tips är att våren kommer kommer att göra bred entré med start på fredag den 9 mars. Då får hela Götaland samt de östra delarna av Svealand vår! Det blir i så fall ca 1-2 veckor tidigare än ”normalt” (”Normalt” definieras som det genomsnittliga datumet får vårens ankomst mellan åren 1961-1990).

Om det verkligen blir så får vi reda på en vecka senare, när den 15 mars har passerat. Det krävs ju som bekant sju dagar i sträck med en dygnsmedeltemperatur över noll grader.

Men hur som helst: Ni som gillar vintern och bor i södra tredjedelen av landet: Passa på att njut, vintern är på upphällningen.

Ni som längtar till våren: Håll ut, om ett par dagar gör den ett stort kliv norrut.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

24 CommentsLeave a comment

  • Det är väl nästan uteslutande högre terräng på Sydsvenska höglandet som dagtid håller sig på minussidan temperaturmässigt. T o m östra Svealand har plusgrader dagtid. Så kallt är det väl inte, senast 1 mars 2010 var det betydligt värre; minusgrader, hård blåst och snöyra. Den 7 mars var det 20 minusgrader. Ännu värre var mars 2006, snö och minus nästan månaden igenom. Vill dessutom påpeka att den 17-27 mars 2008 var det hela tiden minusgrader och snötäcke, efter en synnerligen mild och snöfattig vinter.

  • När kommer sommaren då, meterologen?

    Martin: Ett tag efter att det blivit vår. En sak i sänder, men jag återkommer i frågan. 😉

  • En sådan vinter som vi har nu i östra svealand med sol, ljus, blå himmel, is på sjöarna, fläckar av snö, ingen mygg, fästning, geting eller annat otrevligt kryp kan vara i evighet. Så härligt tycker jag. Kankse den bästa årstiden egentligen.

  • Ska inte det varit 7 dygn med medeltemp över 0 grader för att det ska få kallas vår ? Det kommer vi nog inte ha haft här skaraborg på fredag iallafall !

    Martin: Japp, sju dagar i sträck. Det jag säger är att den första av dess sju dagar inträffar på fredag.

    Om det verkligen blev vår får vi veta först när dessa sju dagar har gått (dvs genom mätningar, inte bara prognoser). Men/och våren räknas då från och med den första av dessa sju dagar 🙂

  • OK det det låter ju logiskt nånstans man kan trots all inte veta hur vädret blir förran det har varit eller hur ?;-)

  • Vi, eller åtminstone jag själv, ser med längtan fram mot våren och temperaturer över nollan.
    Om våren till äventyrs skulle komma något tidigare än ”normalt” ser jag det som en välkommen kompensation för de två senaste tuffa vintrarna.
    🙂 🙂

  • Jag instämmer helt med Chistophe. Så i morgon blir det skridskoåkning hela em, om inte dimman slår till som igår,sön.

  • Hej Martin, jag har funderat på varför man gör långa prognoser för, dom stämmer ju aldrig ..
    Har följt klart.se en period ca 3 månader , och jämfört 14 dyngsprognosen med verkligheten och det har vart fel på exakt 100%, vet att det är en prognos och ingen verklighet .. men onödigt att göra dom en då kanske ???
    Dom korta stämmer betydligt bättre 1-2 dagar typ
    personligen, Kan förstå att det är en försäljnings grej att folk vill se långa prognoser, men när dom ändå aldrig stämmer varken här eller yr.se eller smhi så ser jag det som onödigt.

    Mvh Johan

    Martin: Japp, jag håller med. Vill man ha tillförlitlighet så bör man inte gå längre än att göra 4, kanske 7 dygnsprognoser. Men det går att göra prognoser som sträcker sig längre än så och det har media upptäckt.

  • Har ju tala om det förut… och kanske du lämnar kommentaren utan kommentar. Men är det verkligen seriöst att lägga ut så långa prognoser även om media vill ha det. Är ni inte till för att ge så korrekt information som möjligt. Ni måste väl vara medvetna om att de flesta tar långtidsprognoserna som om de vore ganska säkra. Mvh! från ett kyligt småland.

    Martin: Jag har skrivit om det förr också. Informationen utöver en vecka kan tillföra något, men man skall ta den med en nypa salt och förstå dess begränsningar.
    Vi presenterar ju dessutom en vecka i sänder, man behöver inte klicka på ”se nästa vecka” 🙂

  • Tycker det är helt okej med långa prognoser, utan kunna så mycket om meteorologi så börjar man ju förstå något när man följer bloggen här. Långa prognoser är som sagt osäkra men får en blink om vad som ev. väntar och det inbjuder även till ett intresse om hur väder och klimat funkar.

  • Det är lite lurigt det där med temperaturer och årstidernas ankomster enligt mig. Dock förstår jag att media kanske har som ett krav på att kunna bedöma olika saker och därför skapat den teorin bland annat.
    Själv utgår jag från vad vi har för klimat samt växtliv, på så sätt ser jag detta mer som ovanligt varmt senvinter väder än som vårens ankomst för större delen av landet eftersom att vädret kan växla i hela veckor ganska stort, dessutom har Mars i regel alltid räknats som en vintermånad i Sverige.

    Martin: Jag håller med. Man får fundera på vad man skall ha definitionen ”vår” till. Den kan nog dessutom vara lite olika för olika växter. Det som är praktiskt med en matematisk definition är att den är objektiv och jämförbar. Nackdelen är att den inte är flexibel eller representativ i alla lägen. Men/och det får man nog finna sig i. Det skulle nog gå att ta fram en ännu mer komplett matematisk modell, men då skulle den troligen inte bli lika överskådlig eller begriplig.

  • Varför anses vädret ha varit normalt de 29 åren mellan 1961-1990? Varför inte jämföra med någon annan period?
    Man kan väl anta att olika platser i världen har haft exaktare meterologiska data de senaste 25 åren är de i början av 60-talet. Varför inte använda 1961-2010

  • låter alldeles utmärkt för en frusen själ som jag 🙂 slår nog till och byter däck nu på fredag 🙂

  • Min definition på vår är när jag kan sitta på bryggan nedanför Folksamhuset utan strumpor och skor!

  • Bengt: I börjsn av 1900-talet bestämde man att man att man skulle byta normalperiod var 30:e år. På den tiden spelade det ingen roll eftersom man trodde att klimatet aldrig förändrades (vilket var fel, men klimatförändringarna var långsammare då). Numera går förändringarna så snabbt att det i vissa fall är rejält missvisande att ha 1961-1990 som normalperiod. Det är t.ex. mycket osannolikt att vi kommer att få en ”normal” medeltemperatur för april. I vissa länder (t.ex. Finland) har man därför valt att inofficiellt byta normalperiod var 10:e år, men konservativa SMHI håller fast vid det gamla systemet.

    Martin: Japp. Man behöver egentligen två normalperioder.

    1. En normalperiod som man kan relatera nuvarande väder till, dvs som svarar på om vädret just nu är vad man kan förvänta sig just nu. Den normalperioden behöver vara centrerad kring i år, dvs baseras på 15 års historik och 15 års framtid. (För framtiden kan man använda olika former av modeller eller linjär extrapolation eller status quo, vilket också är olika former av modeller.)

    2. Samt en normalperiod som beskriver hur mycket nuvarande klimat har förändrats i relation till normalt klimat. ”Normalt” i detta sammanhang kanske skulle vara ett snitt av klimatet mellan år 1850 och 1950, dvs innan de relativt stora förändringar som vi sett de senaste decennierna.

  • Vintrarna 2009-11 har jag upprepade gånger i klimatartiklar och hört av meteorologer att det kalal vintervädret hade samband med ovanligt låg isförekomst på Arktis. Satellitbilder från Grönland och NO-Kanada september-december 2009, 2010 och 2011 visar en mycket låg isförekomst. Sedan blev vintrarna kalla 2009 och 2010. Men september-december 2007 och 2008 rådde samma sak, och vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 var milda, gråa och blöta, fastän betydligt mindre havsis än 2010 och 2011 fanns vid Arktis. Jag håller därför inte med forskarna att minskad mängd havsis skulle ligga bakom kallt vinterväder. Om isen smälter rinner förvisso det kalla smältvattnet ut i det salta och varma Atlanthavet, men den globala uppvärmningen borde väl, som jag tidigare påpekat, kompensera för nedkylt havsvatten. Minskad mängd vit reflekterande is borde väl innebära att det mörka havet absorberar solljuset och skapar mer värme, som strömmar in över land. OBS! Kan bara påpeka att enligt DMI hade Västgrönland vintern 2011/2012 mer havsis än på åtskilliga år, och klart mer än någonsin på 2000-talet.

    Sedan det där med Golfströmmen och globala uppvärmningen; Innan 2009-2010 hade samtliga forskare, klimatologer och meteorologer sagt att den ökade medeltemperaturen skulle innebära mildare vintrar med mindre snö och mer nederbörd. Därefter har de ändrat åsikt, och menar att globala uppvärmningen kan kyla ned Nordeuropa. Men varför i all världen säger de så bara för att två vintrar varit kalla? Kunde de inte sagt samma sak åren 1995, 1987, 1970, 1966, 1941 och 1867? Och som sagt, om Golfströmmen kyls av och stannar av, borde inte en ökad solinstrålning, ökad värmelagring och ökad värme kompensera för nedkylning av havet, ungefär som nedkylt vatten på en spis på 6:an?

    Jag tycker att klimatforskarna borde leva i nuet och mer tala om vädret som det varit sedan 1800-talet så att vi har saker att minnas och intressera oss över, än att förutspå vädret och klimatet i 10-100 år framåt? Detta verkar uppenbarligen svårt att göra.

    /Daniel

  • Jag tycker nog att även de långa prognoserna oftast stämmer ganska väl, åtminstone _utvecklingsmässigt_. Däremot kan tiden bli fel på ena eller andra hållet, dvs att utvecklingen går snabbare eller långsammare än prognosen föreslog.

    Helt OK att få en hint om vad som stundar, så länge man har vett att ta det med en nypa salt.

  • Åren 1867, 1941, 1966, 1970, 1987, och även 1995 så var det väl något annat än klimatförändringar som var högsta ropet? Ända in på 90-talet så var det ju viktigare att spå väder inför en slalomtävling än att prata om co2. Du verkar rätt såld på årtal, Daniel?

  • Du har rätt. Men jag menar att dessa år, 1867, 1941, 1966, 1970, 1987 och 1995, så talade man aldrig om en annalkande istid, trots att vintrarna var isande kalla, betydligt kallare än 2010 och 2011. År 1867 var det knappt någon vår, men detta år var klimatmodellerna begränsade.

  • Tycker det är svårt att jämföra om varför man inte talade om och vad man talade om. Känns som om det är en helt annan tid nu, vi är ju allmänt sett mer upplysta och det finns mer media att framföra sina åsikter i eller att hämta info i. Jobbade ihop med en tant på 90-talet och hon trodde att all miljöförstöring berodde på att vi skickade ut rymdraketer….sedan träffade jag alldeles nyss en muskelbyggare som tyckte det var jämförbart med att miljöförstöra(som modern västerländsk konsument) som att det finns vulkaner som sprutar ut stoft i luften…