Av Martin Hedberg
Vi fick en fråga från en läsare, Arne K, om man inte kunde samla ihop och presentera mätdata kring väder för att reda ut diskussionen om huruvida temperaturen har stigit eller inte. Jag tar mig friheten att skriva en blogg kring detta och lägga till lite kring solfläckar.
Människan har registrerat väder under lång tid. En konkret sak man kunde mäta och jämföra var temperaturen (det är tex svårare att mäta vind eller klassindela moln på standardiserade sätt). De första termometrarna uppfanns i början av 1600-talet. Då hade forskarna ännu inte riktigt definierat begreppet temperatur. I början och mitten av 1700-talet började man enas kring metoder och vilka skalor man skulle använda och termometern blev allt mer spridd.
Men för att göra statistik (t.ex. för att säga något om klimatet) så behöver man många termometrar, de behöver vara kalibrerade, de behöver vara placerade på relevanta platser och man behöver kontinuerliga nedtecknade observationer från dem. Det dröjde fram till slutet av 1800-talet innan så var fallet.
Men hur gör man för att säga något om väder och klimat innan det fanns relevanta mätningar? Jo då kan man göra indirekta studier, från så kallade proxy data. Det man gör att att studera spår efter temperaturberoende händelser. Det kan tex vara studier av syreisotoper i iskärnor från glaciärer, bottensediment i sjöar och hav, lager av pollen, trädringar, koraller mm.
Men nu var frågan kring direkta mätningar. Nedan är en sammanställning av årliga medelvärden från väderstationer på land över hela världen sammanställd av NASA. Den röda linjen är ett femårs medelvärde. Grafen visar avvikelse från medeltemperaturen år 1951-1980. De gröna staplarna är osäkerhetsintervaller (fler och bättre temperaturmätningar i modern tid gör att osäkerheten minskar närmare nutid).
Global medeltemperatur relativt medelvärdet 1951-1980. (NASA)
Förutom att temperaturen ”hoppar” lite från ett år till ett annat (de svarta punkterna) så kan man se tendenser till regelbundna variationer i den röda linjen. Den har en periodicitet på ungefär tio år och dess ”toppar och dalar” kan/bör jämföras med solfläckarnas cykler.
Galileo Galilei 1636. Från Wikipedia.
Galileo Galilei var troligen den förste som observerade solfläckar. Han gjorde det 1610 med sitt nyligen uppfunna teleskop. Sedan 1849 har man gjort dagliga observationer vid observatoriet i Zürich. Nedan en sammanställning av solfläckarna sedan 1750 från NASA.
Solfläckar åren 1750-2010. (NASA)
Man brukar tala om solfläckarnas 11-års cykler. De fem senaste maxima inträffade 1959, 1970, 1981, 1991 och 2002. Vi håller just nu på att gå ur ett minima (som inträffade år 2009).
Givetvis påverkas Jordens klimat av solen. Det är naturligtvis rimligt att anta att även solfläckar kan göra det (även om vi inte går in på de fysikaliska processerna). Som synes på den röda linjen i den första grafen (5-års medelvädet), så hade även Jorden en viss periodicitet i medeltemperaturen. Vi hade maxima som i stort stämmer överens med solfläckarna, 1959, 1971, 1981, 1989 och 2005.
Lite anmärkningsvärt kan man kanske tycka att det är temperaturen bara planat ut de senaste fem åren (2006-2010), trots att solfläckarna minskade i antal. Temperaturen borde väl sjunkit då antalet solfläckar minskade? För att komma lite närmare svaret på den frågan behöver man studera den bakomliggande trenden i temperaturen sedan 1960-talet. Trenden är att temperaturen stiger. Kan det vara så att något av det som gjort att temperauren stigit de senaste femtio åren nu även gjort att vi inte ser så mycket av solfläcksminimat som rådde nyss? Vad händer då när solfläckintensiteten nu ökar?
Varför har då temperaturen stigit de senaste 50 åren? Vi vet att människan påverkar klimatet, det påpekar även inbitna ”klimatskeptiker”. Men hur mycket?
Frågorna är mycket relevanta:
-Vad, eller vilka processer, har medfört att jordens medeltemperatur stigit med omkring 0,8 grader sedan 60-talet?
-Vad kommer att hända kommande femtio år?
-Hur kommer det att påverka oss?
-Vad kan vi göra åt det, både avseende eventuell anpassning (som vi tvingas till) och avseende själva påverkan (om vi nu har någon påverkan på klimatet)?
Om jordens medeltemperatur både påverkas av solfläckarna och någon/några andra processer som fått temperaturen att förändras som den har hittills, vad kommer då rimligtvis att hända kommande tio år när solfläckarna blir fler? Tar vi då ännu ett kraftigare kliv uppåt? Och framför allt: Vilka är de andra processerna som verkat parallellt med solfläckarna.
Det finns svar på de frågorna, men bloggen är lite lång som den är redan. Vi kan väl i alla fall konstatera att forskarna har mätt temperaturen och sammanställt det som data i grafer. Temperaturen stiger. Och allt detta är utan att använda väder- eller klimatmodeller (som kritiker hävdar att man ”skruvar på” tills de visar ”rätt” resultat). Graferna ni ser ovan är mätningar av den verklighet vi lever i igår och idag.
NOAA skriver ”The year 2010 tied with 2005 as the warmest year since records began in 1880.”
/Martin
PS. Om man vill ha rådata som XML eller textfiler för att göra egen statistik så kan man få det från NASA.
Bra läsning Martin! Fortsätt med det du gör!!! 😉
Har försökt förkovra mig så mycket jag kan när det gäller detta. Det gör mig tyvärr bekymrad.
ÄN mer bekymrad gör det mig när vissa försöker göra detta till någon slags ekonomisk/politiskt fråga…
Det handlar faktisk ”bara” om att ta reda på vart klimatet är på väg och i så fall, varför? Och göra våra val därefter!
Mvh Jeb
Helt rätt Jeb. Forska och ta reda på så mycket fakta som möjligt om var vi är och hur vi kom hit.
Ta sen rätt beslut (oavsett vad det kostar) så att vi kommer på rätt väg igen.
Vad har vi för val om vi inte vill stanna kvar på denna jord och leva av den som vi gjort hittills.
Klimatförändringarna förstör odlingsbar mark i allt större del av världen vilket leder till matbrist, högre världsmarknadspriser och utbredning av fattigdom och svält.
/Kent
Håller med dig Jeb! Bra artikel Martin!
Kent, höga världsmarknadspriser på mat beror på att det är lönsammare att sälja maten som etanolbränsle när oljepriset stiger. Jämför prisbilden i Sverige mellan etanol och bensin. De är nästan på samma nivå (per energiinnehåll) i och med att bensin punktskattas. Ju högre oljepris och högre punktskatter på bensin i många länder, ju värre lär det bli, tyvärr.
För den intresserade finns mer forskningsrapporter om solfläckar – klimat på http://www.space.dtu.dk/English/Research/Research_divisions/Sun_Climate.aspx
Finns det någon framtidsutikt hur vädret i februari blir?
Jag vet inte vad man ska tro.Lyssnar man på dom äldre så var det sådana här skillnader i vädret förr också.Många år med kalla vintrar och sedan en period med varma vintrar.
1980-87 då var det långa vintrar och tjock is.
Då hade vi kallt mellan -15 och -25 hela tiden.
Någon dag kunde det vara kring nollan men aldrig så att snön tinade bort.
Jag bor på ön Fejan utanför Norrtälje Då på 80 talet var det mycket snö och isarna var ca 50 cm tjocka.
Man åkte bil obehindrat lång ut i skärgården, fartygen låg i farleden och väntade på att isbrytarna skulle komma in och hämta dom.
Isen låg från januari till en bit in i april.
Den sista långa isvintern var 86-87. Visst har vi haft isvintrar efter det men då har isen legat i ca 4-6 veckor och varigt dålig och förädisk
Det stämmer rätt bra vi har även hittat en dagbok från en släkting som jobbade ute på Söderarm 1950. 1950 var ett varmt år med få dagar under januari-april med minusgrader likaså på hösten och nyårsafton 1950/51 var det 2 grader plus.
På slutet av 60talet var det också mycket snö
Då bodde jag som barn söder om Gävle och vi hade -67 mer än 1 m snö och på våren vart det snabb snösmältning med översvämningar som följd.
Jag undra hur har det varit med lufttrycket dom sista åren? Har det varit ovanligt mycket lågtryck?
Det vi har märkt här ute är att det har blåst ovanligt mycket med vindra som ligger på ca 10-15m/se det har inte varigt någon skillnad på från vilket håll det blåser.
Har vi tur(?) så kanske vi är på väg in i en period med mindre solaktivitet (alltså cykler i cyklarna). Med toppar på 50-100. Trenden, om man nu ska se någon, pekar ju på det iaf. Mellan 1950-2000 låg maximum ovanligt högt. Skulle vara intressant att se hur/om det påverkar klimatet i det långa loppet med låg aktivitet i typ 50 år.
@ Marita & Martin:
Det där med blåsten har jag också lagt märke till, eftersom jag också har hållt till mycket i skärgården. Tror aldrig jag har varit med om en blåsigare vinter! Det brukar ju normalt sett blåsa om det är varmare, och vara ganska stilla om det är kallt. Men nu har det blåst vare sig det varit varmt eller kallt. Har följt med på denna website och kollat vinden, fleras ggr/vecka, sedan i början av november.
Martin, vad säger du? Har det inte blåst mer än normalt?
Martin: Jag har inte statistiken framför mig just nu, men skall försöka kolla upp det. Vinden kan variera rätt mycket från ett år till ett annat. Var i Sverige finns du?
Helt apropå Varmare klimat .
Martin och alla Ni andra temp.stegringsfixerade.
Har Ni glömt följande fakta ..
— 1. Det har bevisligen varit istid på norra halvklotet med kilometertjockt istäcke över Europa.
Utan utsläpp från bilar och pga. industrialiseringen så smälte isen bort ..häpp .
— 2 Det har bevisligen varit mycket varmare klimat här uppe i Skandinavien på vikingatiden växte vinrankorna sig mäktiga i medelhavsklimatet här.Det fanns inte mycket till industrialisering då heller som värmde upp ..häpp.
— 3 Det har funnits period på 1600-1700 hundratalet som kallas för lilla istiden ..men häpp …den isen smälte bort utan mänsklig påverkan.
— 4 Ta dessa temp.mätningarna i perspektiv på flera tusen år istället för att hänga upp Er på korta perspektiven.
Väderhälsningar från Västkusten
Bosse M
Martin: Hej Bosse. Vad var det som gjort att klimatet förändrats tidigare? Kan man tänka sig att det kan finnas flera orsaker? Eller är det bara en sak som styr klimatet? (I så fall: Vad är det? Solen skulle många svara, men nu har vi fått klimatförändringar utan att solen förändrats i samma utsträckning).
Svaret är att flera saker kan påverka klimatet. Solen, aerosloser, växtlighet, albedo, havsströmmar, växthusgaser (från vulkaner, människor, varmare hav och tundra, eller upptag av tex koldioxid i växter, kallare hav eller genom bildandet av fossiler) mm.
Som jag skrev i en tidigare kommentar: ”Förhistoriska skogsbränder orsakades troligen till största delen genom blixtnedslag. Det var i alla fall inte människan som låg bakom dem. Betyder det att människan inte kan orsaka skogsbränder idag?”
De exempel du tar upp visar att klimatet kan förändras och att förändringarna kan vara stora (de finns andra exempel som även visar at det kan vara snabba förlopp). Exemplen visar att naturen kan åstakomma detta utan människan.
Men exemplen utesluter inte på något sätt att även människan kan påverka klimatet.
Och när man letar efter förklaringar till varför klimatet förändras just nu och inte hittar några naturliga orsaker som kan tillskrivas som orsak till allt som observeras, då börjar det sakta sjunka in att vi människor kanske hade något med saken att göra i alla fall. Och se, de enda rimliga förklaringarna till varför klimatet förändras just nu är att titta på ett spektrum av orsaker och återkopplingar, från kosmisk strålning och solfläckar till antropogena aerosoler, skogsskövling och utsläpp av växthusgaser. Hepp.
[…] http://pohlman.klart.se/stigande-temperatur-med-eller-utan-solflackar/ […]
Helt Apropå temp.fixeringen igen.
Jodå allt det du räknar upp skulle kunna påverka det också men faktum kvarstår ändå att naturen har uppvisat dom verkligt stora klimatiska ändringarna utan bilar och industrier spelat in..
Dessutom är det ett faktum att detta klotet är glödhett några kilometer ner under jordskorpan. Jag kan inte finna det i dina uppräkningar till orsaker som kan påverka och som vi inte har ett dugg kunskap om.Vem har koll på det som sker i världshaven på tusentals meters djup om det läcker ut lite glödhet magma lite nu och då och värmer upp världshaven ..häpp
Att mäta är att veta men då bör man ju ha en relativt lång mätserie .Det har vi inte !? Feltolkad statistik kan lätt ge felfokusering… häpp.
Med väderhälsningar
Bosse M.
Martin: Hej igen Bosse.
Om det är magma på havets botten som gör att det blir varmare, varför är då temperaturskillnaden störst över landområden? Om det är magma, varför blir då stratosfären svalare och troposfären varmare? Om det är magma, varför strålar då planeten Jorden ut mindre energi i rymden nu än för trettio år sedan? Och framför allt: varför är temperaturskillnaden större på havets ytan än på dess botten?
Men visst påverkas klimatet av jordens inre. Vi påverkas även av månen. Den skapar tidvattenvågor inte bara i havet utan även i marytan/bergrunden/magman varvid det uppstår friktionsvärme (och månens bana förändras, den rör sig bort från jorden med ca 3,8 cm/år). Inga av dessa räcker dock för att förklara det som sker.
För att få en fysikalisk beskrivning så måste man även ta hänsyn till förändrignar av jordens albedo (reflektionsförmåga) och halten växthusgaser i atmosfären. Dessutom är förändringen på grund av dessa två saker betydligt större än de andra faktorerna (som sol, vulkaner mm).
Man har mätserier av klimatparametrar (proxydata) som sträcker sig omkring en miljon år tillbaka i tiden.
Vad menar du med ”dom verkligt stora klimatiska ändringarna”? menar du tex när inlandsisen smälte? Det tog ju omkring 10.000 år! En stor förändring, men en hiskeligt lång tid!
Det var en förändring av medeltemperaturen med omkring 5 grader på 10.000 år. Det blir i snitt 0,025 grader på femtio år.
De senaste femtio åren har medeltemperaturen stigit med 0,8 grader. Den hastigheten är mer än 30 gånger så snabb.
Så om den här takten håller i sig så kommer de verkligt snabba klimatförändringarna att ske nu. (och håller de på i den takten så krävs det bara 300, istället för 10.000, år för att få till lika stora förändringar som en istid.)
Det kanske krävs såväl människor som fossil industri för att få till riktigt snabba klimatförändringar, istället för (ovanpå) de långsamma som förhistorisk tid präglats av.
Om man lagt av med skövlingen av all skog så tror jag det skulle göra skillnad. Skövlingen i sig släpper ut koldioxid, och med mindre skog tas det även UPP mindre koldioxid. Man tror att uppemot 1/4 av utsläppen beror på skövlingen läste jag nånstans för ett tag sedan.
Men eftersom detta är en enorm industri så lär det ju aldrig ske då det är en inkomstkälla. Bättre att beskatta co2-utsläpp verkar det som.
Ännu ett exempel på att man innerst inne skiter fullständigt i miljön, endast cash är av intresse…..
Martin: Våra utsläpp har färändrats över tiden. För hundra år sedan var skogsskövlingens andel större. Just nu står skogsskövling för 20-25% av våra koldioxidutsläpp (trots att den i ton räknat har ökat). Lägger man samman alla historiska källor till mänskliga utsläpp av koldioxid så står skogen för lite drygt 30% (dvs summan av våra utsläpp).
Skogsskövlingen är definitivt en viktig aspekt. Därtill har man alla konsekvenser av jorderosion, förändrat lokalklimat, utrotning av växter och djur i samband med att skogar försvinner. Och som du säger minskat upptag av koldioxid (parallellt med ökat utsläpp av koldioxid från marken i sig utan skog).
Hej!
Jag är helt novis i ämnet väder och klimat, men jag reagerade över ditt argument om att när solfläckarna blir färre borde temperaturen sjunka. Är det inte rimligare att vid perioder då man kan utskilja maximalt antal solfläckar bör temperaturen vara lägre än vid perioder då solen saknar synliga fläckar?
Mer sol = högre temp
Mindre sol = lägre temp
Martin svarar: Hej. Spontant reagerar även jag som du, men under perioder med mycket solfläckar så skickar solen ut mer energi.
Men det är inte solfläckarna som strålar ut den extra energin. Fläckarna uppkommer ungefär samtidigt som det på andra platser på solen strålar ut mer energi genom så kallade ”solfacklor” (faculae på engelska). Den extra energin från solfacklorna är större än den minskade mängden energi från den lite mörkare ytan med solfläckar.
Solfacklorna är inte lika tydliga från jorden som solfläckarna. Solfläckarna har dessutom observerats och registrerats under mycket lång tid.
Solfläckarna är alltså en indikator på att solen strålar ut mer energi, solfläckarna i sig strålar mindre (precis som du frågar).
Tack Martin, för en informativ genomgång! Jag hittade hit nyligen, och har läst dina klimatrelaterade artiklar med stor behållning.
Med vänlig hälsning,
PMA
Hej igen!
Tack för ett bra svar!
Tänk vad man får lära sig =)
Intressant läsning i bloggen också!
Ha de!
Hej Martin!
I ditt svar till Bosse framgår bl.a. att på femtio år har medelt.stigit 0,8 grader.Det vore intresant att veta hur många procent av 0,8 som kan hänföras till mänsklig påverkan.
I vilket fall som helst är klimatfrågan kopplad till ekonomi och politik. Det är och kommer att vara en rikt givande skattekälla. Det visade inte minst Köpenhamnskonferensen.
Mvh.
Martin svarar: Hej Ernst.
* Merparten av temperaturökningen är orsakad av oss själva. Det är lite beroende på vilket tidsperspektiv man har, men i ett tusenårsperspektiv så var det en svagt avkylande trend (från år 1000 till ca 1850) . Om man bara extrapolerar den så borde temp alltså ha sjunkit istället för att ha stigit.
Men solfläckarna ökade något mellan 1880 och 1960, det borde ha bidragit till uppvärmning (och det skedde även en uppvärmning i början av 1900-talet).
Om man å andra sidan tittar på solfläckar efter 1960, så har de minskat i antal. Trots detta har medeltemperaturen stigit sedan dess.
Studerar man den mängden energi som kommer hit från solen (som man mätt med satellit sedan 1978) så finner man att solen har minskat sin utstrålning. Trots detta så stiger medeltemperaturen.
Innan industrialiseringen så var klimatet i stor utsträckning relaterad till solen och olika former av återkopplingar på Jorden. Efter industrialiseringen så dominerar människan när det gäller att förändra klimatet. Människan är en naturkraft som nu är jämförbar i storlek med andra naturkrafter som kan förändra klimatet. Vad vi gör, tillsammans med de återkopplingar i klimatsystemet som alltid har funnits, har en avgörande betydelse.
* Klimat- och miljöfrågor är i allra högsta grad kopplade till ekonomi och politik. När klimatet förändras så ökar kostnaderna för samhället, dvs, medborgare, försäkringsbolag, företag och stater. Netto är det en förlustaffär för samhället (med eller utan skatter). Politiker kommer att tvingas ta mer hänsyn till klimatrelaterade konsekvenser, tex rörande säkerhetspolitik.
Att politikerna beslutar om skatter på tex koldioxidutsläpp är för att förändra samhället så att vi inte åsamkar oss så mycket problem. (På liknande sätt har man tex skatt på tobak och alkohol.) Skatten är primärt ett styrmedel, men visst kan skatter även användas för att dra in pengar till statskassan (tex för att ha allmäna skolor, vägnät, försvarsmakt, sjukvård mm).
Obs problemen relaterade till koldioxidutsläpp brukar ibland viftas bort med argumentet att ”Sveriges andel är så liten”. Men det argumentet kan i stort sett varje individ på jorden använda (och då kommer vi ingenvart med något).
Dessutom så blir det betydligt lättare att ställa krav på andra, tex USA och Kina, om man själv gjort sin hemläxa, därtill medför minskade utsläpp indirekt att vi minskar vårt fossilberoende. Detta kan vara bra, dels eftersom vi inte äger så mycket egna fossila resurser, dels då tillgången till fossilt kol är begränsad.
Det är ett strategiskt stort risktagande att vara beroende av något man inte själv har kontroll över respektive är svårt att ersätta med något annat om behov skulle uppstå. Tips: Hur tror ni svenska samhället fungerar om vi inte kan, eller det blir dyrt att, importera olja? Hur fungerar Europa om man inte kan, eller det blir dyrt att, importera gas? Hur fungerar USA om man inte får in olja? Hur fungerar Sverige om det går knackigt i Europa eller USA?
”Människan har registrerat väder under lång tid.”
Frågan är vad du menar med lång tid
Jag vill ställa några frågor
1 Hur länge har människan funnits
2 Hur länge har jorden existerat
Martin:
Jag skrev i bloggen och svarade i kommentarer vilka tidsaspekter det handlar om.
1. Människan har utvecklats under lång tid. Jag förstår att du inte är intresserad av detaljerna, men man antar att våra förfäder började utveckla språk för storleksordningen ett par hundra tusen år sedan. Man kan spåra DNA flera miljoner år tillbaka. Frågan är väl snarast hur man definierar ”människa”. Men inte heller det är väl din kärnfråga antar jag.
2. ca 4,5 miljarder år. Hurså?
Jag antar att du är på väg att bygga upp ett påstående i stil med ”vi har funnits under en kort tid och mätt väder under en mikorskopisk tid”.
Min fråga till dig blir: Hur lång tid behöver man mäta och undersöka något till dess man är beredd att ompröva tidigare idéer och världsbild? Måste det förflyta en speciell tid eller är det något annat som ligger till grund för en omprövning? Typ vetenskapliga framsteg.
” Merparten av temperaturökningen är orsakad av oss själva”
Lögn!
Martin: Bevisa det!
Tillägg: Jag kanske skall förtydliga mig lite: Jag vill att du bevisar att jag ljuger (det är väl det du påstår?).
Som grädde på moset så vore det bra om du även presenterade någon form av mätning, argument eller vetenskapligt bevis.
” jordens albedo (reflektionsförmåga) och halten växthusgaser i atmosfären. Dessutom är förändringen på grund av dessa två saker betydligt större än de andra faktorerna (som sol, vulkaner mm).”
Men snälla nu får du ge dig.
BEVIS!
Martin: Vad för slags bevis vill du ha? Retoriska eller Vetenskapliga? Vad kan övertyga dig?
Martin igen: Jonas, angående det du skickade efter denna kommentar: Vi publicerar inte kommentarer som i grunden är långa citat från en annan person eller blogg.
Jonas skriver tisdag den 18 januari 2011 klockan 13:09: ”Lögn!”
Snälla Jonas, det finns ett mycket stort vetenskapligt stöd för teorin om den antropogent orsakade uppvärmningen. Din inställning tyder mest på att du är oförmögen att ta till dig informationen. Är inte det sorgligt? Vore det inte bättre att diskutera i all vänskaplighet om vetenskapsläget?
Med vänlig hälsning,
PMA
Solinstrålningseffekten varierar knappt en promille över solfläckscykeln (se http://en.wikipedia.org/wiki/Sun). Däremot utökas solens magnetfält vid hög solaktivitet (=mycket solfläckar), så att kosmisk strålning stöts bort (=mindre antal når jorden). Den kosmiska strålningen skapar kondensationspunkter att bilda moln på. Moln som både hindrar solinstrålning att komma in, värmestrålning att komma ut, och avfuktar atmosfären. Så solfläckarna påverkar på många sätt.
Martin, finns det någon statistik över global molnighet? Skulle vara kul att se om den korrelerar mot solcyklerna.
Tack för ett uttömmande svar.
Följdfrågor.
Anta att vi stryper all mänsklig aktivitet som påverkar klimatet.Hur lång tid tar det att komma ner till noll från 0.8 grader?
Ekonomi. Skulle en annan ekonomisk världsordning vara positiv ur klimatsynpunkt. Dvs.åttio procent av jordens resurser ägs av 20 procent av befolkningen kunde styras om till femtio-femtio.
Mvh.
Martin: Vi kommer inte ner till noll. Det finns redan en massa växthusgaser som inte kommer att försvinna av sig självt och som vi inte kommer att kunna ta bort.
”Martin igen: Jonas, angående det du skickade efter denna kommentar: Vi publicerar inte kommentarer som i grunden är långa citat från en annan person eller blogg.”
Orsak : censur!
Martin svarar: Förvanska inte verkligheten, kalla saker vid dess rätta namn! Du har blivit refuserad, inte censurerad.
Att censurera är att förhindra någon att publicera eller kommunicera viss information. Tex brukar man tala om statlig censur som innebär att någon myndighet förhandsgranskar material i medier eller kommunikation och förbjuder visning av hela materialet eller delar av det. (källa Wikipedia).
Men vi är varken en myndighet eller har några som helst åsikter om vad du vill publicera. Vi granskar inte ditt material mot din vilja eller försöker förhindra dig att publicera det. Vi kan inte/får inte/vill inte ha något som helst inflytande över vad du skriver eller var du publicerar dig. Du kan starta en tidning, en TV- eller radiostation, dra igång en sajt eller dela ut flygblad. Vi har inte med det att göra och bryr oss inte ett smack.
Men det finns inget, vare sig lagligt eller moraliskt, som säger att det är din rättighet att bli publicerad på en sajt eller media som någon annan äger. Inte heller vår sajt. Du kan inte kräva att vi skall publicera det du har skickat in till oss.
Det är inte vår skyldighet att publicera någon bara för att denne vill det. Men/och jag har rättighet att besluta om vad som skall publiceras på den här sajten.
Förstår du skillnaden?
Det är viktigt att använda korrekta ord för att beskriva händelser. Det som har hänt är att du har blivit refuserad. Det är inte så allvarligt. Läs tex vad Wikipedia har att säga om vad refusering innebär.
Vi har lite regler här på Klart.se. Först och främst gäller svensk lag, därtill lite vett och netikett. Vi accepterar inte personliga påhopp, svordomar, långa utläggningar eller länkar som leder till sånt som bryter mot ovan beskrivna regler. Vi uppskattar inte heller inlägg som i grunden är långa citat eller kopiering av text. Vi publicerar inte heller spam, obegripliga texter eller texter som kan vara hur litterärt vackra som helst, men inte har någon anknytning till det sajten handlar om. Vi har vår fulla rätt att göra det urvalet.
Kommenteringen i anslutning till bloggen är till för att sakligt kommentera och diskutera allehanda ämnen som berör väder och klimat. Ibland dröjer det innan vi publicerar en kommentar. Det kan bero på att jag eller någon annan av oss inte har möjlighet att godkänna kommentaren just då, alternativt att vi vill hinna svara på kommentaren innan den publiceras.
Ordet är fritt i Sverige. Vi har, såvitt jag vet, inte censur. Men man kan bli refuserad och det är en helt annan sak. Då får man omformulera sig och försöka igen om man känner för det.
Det är viktigt att kalla saker vid dess rätta namn och inte förvanska ordens innebörd eller det man beskriver. Det gäller inte minst i klimatdebatten.
/Martin
”Förstår du skillnaden?”
Verkar nedvärderande !
Vad anser du om att klimatmodellerna inte är så bra på att modellera havets cirkulation
Martin svarar: Förlåt. Jag borde skrivit ”inser du skillnaden”.
Insåg du skillnaden mellan de olika uttrycken innan du skrev ”Orsak : censur!”? I så fall varför anklagade du mig för att censurera dig? (Var det för att du uppriktigt trodde du hade blivit censurerad, var det för att smutskasta eller var det någon annan orsak?)
Angående modeller: Jag har inga specifika åsikter om modellernas förmåga att avbilda djuphaven. Men bara för att en modell (om den nu är det) inte är fulländade på att beskriva alla skeenden på vår planet så betyder inte det att den är värdelösa.
Det är samma sak när man tex konstruerar flygplan, bygger hus eller krocktestar bilar i datormodeller. De modellerna har säkerligen sina brister. Tex när det gäller att beskriva hur människokroppen reagerar i en bil vid en krock. Men det betyder inte att man inte kan dra slutsatser vare sig om hur bilen i sig kommer att deformeras eller vad som kan hända med en människa som färdas i bilen vid en krock.
För övrigt så går det att dra många viktiga slutsatser om både förändringar av klimatet i sig samt orsaker till klimatförändringar utan att räkna på framtiden (i datormodeller). Man kommer långt med att studera förhållanden och händelser som redan har skett. Förhållanden och händelser som man observerat med klassiska fysikaliska och kemiska mätinstrument.
Den stora bristen som klimatmodeller har uppvisat under de senaste åren är att flera haft en tendens att underskatta hastigheten i klimatförändringarna. Klimatet förändras allstå snabbare i verkligheten (dvs just nu) än vad modellerna beräknat. Det gäller tex avsmältningen av havsis kring Nordpolen.
Oavsett namn på händelsen eller laglig rättighet så känner sig en censurerad person normalt sett kränkt på samma sätt som om en fysisk munkavel satts på honom/henne.
Angånde modeller tror jag det är för stor osäkerhet i dessa idag. Bilar kompletterar simuleringar med riktiga krockprover för att få riktiga data. Sedan kan man gå tillbaks till ritbordet och hitta på en förändring och göra ett nytt krockprov för att få svaret. Även modellen kan man uppdatera utav resultatet. Flygplan har vindtunnlar, hus har materialprov.
Klimatmodellerna kan inte pröva verkligheten. Det får framtiden utvisa om de har rätt eller inte. Dessutom är det små skillnader vi pratar om här. Temperaturen har stigit några promille. Tänk dig att göra en bilkrockmodell som kan beräkna kraften på några promille när. För att göra klimatmodellerna ännu svårare vet vi inte heller allt som påverkar, för det är så mycket som påverkar.
Martin svarar: Det tror jag också. Det måste vara vidrigt att bo i länder som Burma, Libyen, Nordkorea mfl och inte vara fri att uttrycka sina åsikter.
Håller med om att modeller måste kompletteras med verkliga tester och att verkliga tester inte kan ersättas av modeller. Kruxet med klimatet är att det bara går att genomföra repeterbara tester i begränsad skala. Fullskaleprov kan bara göras en gång, de går inte att repetera (vi pratar om att laborera med hela planeten). Det enda man kan göra är att observera verkligheten, dvs planetens utveckling fram till dags datum. Men det är inte så illa heller. Klimatmodeller testas visst mot verkligheten. Det finns massor av data att studera och det gör forskarna. Och dessa data tyder bland annat på att klimatet kan förändras och att vi människor påverkat klimatet fram till nu. Det är väl högst rimligt att i alla fall inte utesluta att vi därmed kan ha viss inverkan på kliamtet även i framtiden.
Men till skillnad från tex konstruktion av en bil eller ett flygplan, där man kan bygga en version 2.0 när/om version 1.0 visade sig inte vara så bra, så kan vi inte bygga en ny variant av planeten om det visade sig att vi klantat till det vid det första experimentet.
Du skriver att temperaturen bara förändrats några promille. Det låter pyttelite. Räknar man från absoluta nollpunkten (-273 grader) så är förändringen av Jordens medeltemperatur sedan industrialiseringens början ungefär +3 promille. Det låter inte så mycket.
Men betänk att skillnaden mellan dagens klimat och en istid är mellan -10 och -17 promille i temperatur. (283 till 285 Kelvin istället för 288 Kelvin eller +15 Celsius som vi har just nu). Så ett par promille hit eller dit kan trots allt göra rätt stor skillnad.
Sett i det perspektivet så kanske våra +3 promille inte är så betydelselösa. Klimatmodeller (energibalansmodeller såväl som nummeriska modeller) beräknar att vi kommande hundra år kan ha ökat temperaturen med ytterligare +4 till +18 promille (+1 till +5 grader). Typ en halv till en istid, men åt andra hållet.
Visst, det är mycket som påverkar klimatet, precis som det är rätt mycket som påverkar en bil vid en krasch (även i verkligheten är varje krasch unik). Betyder det att vi inte kan eller bör dra några slutsatser av vare sig verkligheten eller modellerna?
Men som du säger: Framtiden kommer att utvisa om klimatmodellerna hade rätt eller inte. Hittills har modellerna varit hyfsat bra. Det har blivit varmare som man förutspådde redan på 60-talet. Vi kan faktiskt gå ännu längre tillbaka i tiden än så: Arrhenius sade redan år 1896 att medeltemperaturen skulle stiga om vi fortsatte att förbränna fossilt kol. Hans modell är nu 114 år gammal och verkligheten utvecklas fortfarande i samma riktning som han sade.
[…] År 1978 fick man upp de första satelliterna som på ett tillförlitligt sätt kunde mäta solstrålning (energi), därför börjar ovanstående diagram 1978. När det gäller solfläckar så finns det data som sträcker sig tillbaka till 1700-talets mitt. (Det finns en koppling mellan solfläckar, solfacklor och energi. Jag skrev om det i en tidigare blogg.) […]
[…] text här på bloggen om […]