I lördags cyklade jag in till radiohuset i Stockholm för att vara med i ett inslag i P5 Stockholm om klimat. Vi pratar ganska brett om klimatet, vad som de största problemen är, vad man kan göra, hur man undviker dystopi osv. Vi börjar med glaciärer och sedan havsnivån. Därefter tar vi den obligatoriska ”Vad är det värsta…?” och vad kan man göra själv. Jag trycker på att vi har olika mycket ansvar: De som har mycket makt har mer ansvar.
Och när det gäller själva utsläppen av växthusgaser så har man alltför lång tid lastat skuld och ansvar på individer. Det vilar oändligt mycket mer ansvar på fossilbolagen: Om de inte borrar/gräver upp olja, gas och kol så blir det inga utsläpp. Och de hade kunnat börja utfasningen för 30-40 år sedan. De visste, men ignorerade kunskapen. Det var väl lite för frestande att fortsätta tjäna pengar på sin skitiga och destruktiva verksamhet.
I inslaget berörde vi en rapport av Alma Strandmark från Stockholms Universitet som tidigare i somras beskrev ekologiska konsekvenser av en måttlig havsnivåhöjning på 0,5 meter fram till år 2100. Hur det påverkar alltifrån insekter och sjöfåglar till hela ekosystem och samhället i närheten av kusterna.
Vi rullar sedan vidare till geopolitiska konsekvenser, missväxt, värmeböljor, havsnivåhöjningar, migration, personliga tragedier, stängda gränser, behoven av preventiv diplomati och juridik mm.
När man resonerar kring klimat så finns det mycket att prata om. Jag noterar hur vissa frågor får mer fäste än andra. Som extremer som tex ”Vad är det värsta…?”, men också konkreta frågor. Googla på ”3000 öar hotar att försvinna” och se hur många träffar ni får på Alma Strandmark. Kruxet är att det hon forskar om, dvs ekosystem, drunknar (sic!) i antalet öar som försvinner.
Det visuella, nära och personliga vinner över abstrakta och komplexa frågor. Det är bland annat därför som det går lite långsamt i omställningen till ett mindre destruktivt samhälle.
Värd var Demir Lilja.
Om inte länken ovan fungerar så sök efter P5 Sthlm med Demir Lilja, 12 aug 2017 och scrolla fram till 2:07:29 i programmet.
/Martin
Du skriver att det för bolagen var lite för frestande att tjäna pengar på sin skitiga verksamhet. Då vill jag påminna om att ett bolags primära uppgift är att leverera det marknaden efterfrågar och tjäna pengar till sina ägare. Det är inte bolagen som själva sätter lagarna som styr efterfrågan på deras produkter eller de regleringar som styr prospektering och utvinning. Det är förstås vi själva, via våra folkvalda politiker.
Så enkelt kommer de inte undan sitt ansvar. De kände till att deras verksamhet skulle medföra klimatförändringar.
Dessutom har de aktivt motarbetat forskare, politiker och allmänhet som har begärt just det du påtalar.
Ewing och Donn letade efter en mekanism som kunde skapa en abrupt klimatförändring 1956.
https://history.aip.org/climate/simple.htm#S2ED
Nu vet vi hur man gör.
Hur ändrar du på dem som har stort ansvar men helt frankt skiter i AGW?
https://amp.theguardian.com/us-news/2017/aug/10/alaska-coastal-towns-sea-level-rise-climate-change
https://thinkprogress.org/penalties-against-polluters-down-60-percent-under-trump-ea0bd62b4435/amp/
http://www.newyorker.com/news/daily-comment/the-trump-administration-rolls-back-anti-corruption-efforts-in-the-oil-industry
https://www.theguardian.com/environment/2017/aug/07/usda-climate-change-language-censorship-emails
Kevin Anderson kanske har några svar den 21:a September:
https://www.eventbrite.com/e/the-gordon-goodman-memorial-lecture-2017-kevin-anderson-registration-34788714983
Föreläsningen är öppen för allmänheten och hålls kl. 13.30 den 21 september på Kungliga Vetenskapsakademien. Frågan är om jag orkar cykla 80 mil eller ska hoppas på att få föreläsningen till livs efteråt?
Mitigation on Methadone: the trouble with negative emissions
With sixteen of the seventeen warmest years on record having occurred since 2000; with oceans both warming and acidifying; and with unequivocal scientific evidence that burning fossil fuels is the principal cause; – what can we do to rapidly reduce emissions?
This presentation will revisit the scale of the climate challenge, arguing that whilst the science of climate change has progressed, we obstinately refuse to acknowledge the rate at which our emissions from energy need to be reduced. The Paris Agreement exemplifies this duality – relying as it does on highly speculative negative emission technologies to balance incremental tweaks to a ‘business-as-usual’ model with rapidly dwindling carbon budgets for 2°C. Similarly, the eloquent rhetoric of green growth continues to eclipse analysis demonstrating the need for radical social as well as technical change.
Taking these issues head on, this seminar will outline a quantitative framing of mitigation, based on IPCC carbon budgets, before finishing with more qualitative examples of what a genuine low-carbon future may contain.
Ursäkta citatet. Min fetstil.
Jag kommer att vara närvarande vid föreläsningen.
KVA brukar vara bra på att banda sina föreläsningar så om den inte sänds direkt så kommer den säkert att gå att ta del av i efterhand.
/Martin
Tack. Kanon, det sparar benen lite. 🙂