Archive - 2010

Decemberkyla

Av John Pohlman

Årets julmånad har inletts med vinterväder i hela landet och det kalla vädret ser också ut att fortsätta minst ett par veckor till. Kan det kanske bli rekord om det består månaden ut?Om man letar efter de kallaste decembermånaderna under de senaste 110 åren får man fram två årtal som utmärker sig särskilt. För Svealand och Norrland är det 1915 och för Götaland 1981.

År 1915 tog kalluften befälet redan i slutet av oktober med rekordlåga nattemperaturer i Svealand. I november sattes nya rekord i nattkyla på en del håll i Lappland. Det var sålunda väl förspänt för en kall fortsättning och det blev också den kallaste decembermånaden i praktiskt taget hela norra och mellersta Sverige. Flera platser har också sina kallaste decembernätter 1915. Den 22 hade man i Stensele -45,5 grader och i Sveg -41 och den 26 var de -42 i Karesuando. Särna var kallast i Svealand med -42,5 grader den 22. Stockholm hade -21. Det var den 22-23 även extremt kallt i norra Götaland med lokalt ner mot 35 minusgrader i Västergötland, Östergötland och Småland. Göteborg hade -20 grader.

År 1981 drabbades södra Sverige i slutet av november av två kraftiga stormar med bara några dagars mellanrum. Efter ovädren drog kalluft ner över hela landet och större delen av Götaland fick sin allra kallaste decembermånad. Många platser har också decemberrekord i nattkyla. Till exempel hade Falsterbo som lägst -12 grader, Kristianstad -23, Ronneby -22 och Kalmar -24. I Halland var det 29 minusgrader i Torup och i Halmstad -23.

Låt mig nu i dessa dagar påminna om det svenska köldrekordet på 53 minusgrader i Malgovik i  södra Lappland på självaste Luciamorgonen. Tilläggas skall dock att den avläsningen skedde privat men termometern kontrollerades i efterhand. Bland SMHI:s väderstationer har Hemavan köldrekordet för december med 48,9 minusgrader dagen före nyårsafton år 1978.

/John

Halo kring vintersolen

Av Martin Hedberg

Många Stockholmare har idag uppmärksammat det optiska fenomenet Halo. Det bildas en ljus ring kring solen och två intensivare ljuspunkter på var sida om solen.

Halo över Källtorpssjön i Nacka

Halon bildas genom att solens ljus bryts i små iskristaller i luften. Att det bildas två intensivare områden på var sida om solen beror på att iskristallerna till största delen är orienterade ”liggandes”. Det är som små tunna nålar som sakta faller genom luften. Aerodynamiken kring dem gör att de orienterar sig horisontellt.

Att det finns iskristaller i luften beror på att solen startat en smålskalig konvektion i lätta stratusmoln (låga tunna dismoln) eller att de bildatas direkt ur övermättad luft. Iskristallerna faller ut som mycket lätt snöfall. Att de är så tunna  gör att de rör sig mot marken mycket sakta och ”hänger kvar” i luften.

Det är givetvis rimligt att anta att det idag bildats halo även på andra platser i landet. Liksom det förekommit tidigare under vintern och kommer att hända många gånger igen i vinter. Det är lika vacker var det än förekommer. Kanske allra vackrast när det är hemma och man känner igen sig.

/Martin

Ett ”Herrans oväder”

Av John Pohlman

Nu i dessa dagar för ett par hundra år sedan skedde en väderhändelse som är värt att notera ur historiskt-musikaliskt perspektiv. Året är 1791, platsen är Wien och det handlar om den kanske mest musikaliskt begåvade av de stora klassiska kompositörerna, Wolfgang Amadeus Mozart.

Han var bara 35 år gammal när han efter flera år av sjukdom på hösten 1791 blev allvarligt sämre och avled natten till den 5 december. Mozart hade inte många vänner och det var bara ett fåtal som bevistade begravningsakten i kyrkan dagen därpå

Efter mässan begav sig det lilla sällskapet till fots bakom likvagnen med kistan mot kyrkogården. Men under färden bröt ett oväder ut. De beskrivningar som finns talar om så kraftig blåst att det var omöjligt att gå upprätt mot vinden samtidigt som det åskade och blixtrade och regnet vräkte ner. Det finns en annan uppgift om att de råkade ut för en snöstorm och en ogenomtränglig snöyra. Det var i alla fall ett ”Herrans oväder” så att de medföljande sörjande skingrades och likvagnen med kistan och dödgrävaren fortsatte ensam. Framme vid kyrkogården lade dödgrävaren kistan i en gemensamhetsgrav för Wiens allra fattigaste.

När Mozarts hustru Konstanze någon dag senare besökte kyrkogården fick hon inte tag på dödgrävaren och ingen annan visste något om någon Mozart. Än idag verkar det som man trots undersökningar inte har kunnat fastställa just det ställe på kyrkogården där Österrikes store son ligger begraven.

/John

Vintern består

Av Martin Hedberg

Något mildare luft kommer i och för sig in över Götaland kommande dagar, men på det hela taget så består vintern även i sydligaste Sverige. I början av veckan ligger temperaturen omkring nollan i delar av Götaland, men till nästa helg har den fallit ner till ett par minusgrader igen.

Det är vinter.

Jag pratade just med en god vän som sitter fast i Paris och inte kommer hem med flyget. I veckan kunde vi läsa hur trafiken var i det närmaste lamslagen i Storbritannien. Vad är vinterdäck? I såna här lägen vet jag att många boende i Norden myser lite. Visserligen tycker man synd om de ovana som drabbas, men samtidigt känner man sig lätt lite mallig för att man vet att man själv skulle fixa det, och lite till, galant.

Eller skulle man det? Förvisso är jag säkerligen bättre utrustad vad gäller kläder, vintervana och att köra bil på vintervägar. Men skulle det verkligen vara till någon nytta i ett samälle som inte är rustat för vinterkyla och snö. Varför man inte är det? För att man inte har ansett sig behöva förbereda sig för något som förefaller osannolikt. Och det är väl rimligt? Varför lägga pengar och resurser på något som, statistiskt sett, inträffar sällan?

Men om/när det inträffar så blir det ramaskri för att ansvariga inte tagit sitt ansvar och gjort det som de borde (men som inte var sannolikt vid tidpunkten för eventuella beslut).

Hur som helst är det skönt att vara förberedd. Jag är innerligt tacksam för att vi har stabilitet och resurser. Samt lite lagom med extrema händelser. Vi får inte slappna av för mycket. Samhällen och naturen fortsätter att förändras och utvecklas. Vill man hänga med utan allt för stora överraskningar så behöver man vara flexibel och kunna anpassa sig.

Nu hoppas i alla fall jag att vintervädret består över Jul även i södra Sverige. Vidare att det kommer lite mer snö och att temperaturen stiger till omkring -10 i Norrland och NV Svealand. I söder kan det väl vara -5 och jag tror att snömängderna räcker som de är där.

Vad tycker ni?

/Martin

Värmeböljor i somras del 2

Av John Pohlman.

När nu vintern slagit till i hela landet kan vi fortsätta från förra bloggen med att värma oss med rapporter från norra halvklotet under den gångna sommaren. Om vi börjar med att gå österut till Ostasien så hade Japan sin allra varmaste sommar (juni-augusti) på över 100 år. Värmen fortsatte in i september och den 1 var det allmänt över 30 grader och på många håll över 35 bland annat i Tokyo med 35,9 grader. Kina berördes också av sommarhettan och under en intensiv värmebölja i den norra delen under första veckan i juli fick Peking ett nytt rekord den 5, då temperaturen kom upp till 40,6 grader.

Går vi västerut över Nordatlanten hade man samma vecka en kraftig värmebölja i de östra delarna av USA och Kanada med mängder av nya rekord. Den 6 juli uppmätte man 41 grader i Baltimore och 40 grader i Philadelphia. Dagen efter hade Durham i North Carolina 39 grader. En månad senare slog en värmebölja till i västra Kanada och den sträckte sig ända upp till USA:s Alaska. I Squamish norr om Vancouver slogs det förra rekordet med hela 5 grader till 36,7 och i Alaska hade Fairbanks rekordhöga 32,8 grader och slog därmed det gamla rekordet från 1926 med nära 3 grader.

Jag måste också nämna ett värmerekord som slogs på västra Grönland i Nuuk (Godthåb) som hade 24,9 grader den 2 september i samband med ostlig föhnvind. Låt mig avsluta med några verkliga toppnoteringar. I Kuwait hade man den 14 juli 52,8 grader, i Death Valleyöknen USA 51,7 den 15 och i norra Algeriet 49,2 grader den 24 juli.

/John

Tjäldjupsmätning -hur och varför?

Av Martin Hedberg

Inom Försvarsmakten så mätte man tidigare regelbundet tjäldjupet på ett flertal platser. Tjäldjupsmätningar samt mätning av isars tjocklek sammanställdes och betraktades som strategisk information. Den var viktig för att beräkna markens bärighet i händelse av invasion av främmande makt. Dels för att göra bedömningar över vilka områden som fienden kunde genomföra tunga transporter på, dels för att veta var vi själva genomföra transporter utan att fastna. Helt nya landskap för markbunden transport öppnar sig om man vet att man även kan köra tunga fordon på frusen mark. Det gäller inte bara stridsvagnar utan även tex transport till fots, med bandvagn eller start och landning av flygplan på sjöar och myrar.

Tjäldjupsmätnignarna skedde tidigare genom att man hade ett rör med färgat vatten som var nedsänkt i ett annat rör i marken. Detta för att man skulle kunna lyfta upp röret och studera vilka lager som frusit. Vattnet var färgat med metylenblått. När vattnet frös till is så ändrade vätskan färg, från blått till vitt. Detta genom att iskristallerna separerade ut det metylenblåa när vattnet frös.

Man kunde då tydligt se vilka skikt som frusit, det var de som var vita. Man mätte då avståndet från marken och ner till respektive skikt. Det fanns givetvis en del problem, tex så är det ju vanligast att marken både fryser och töar uppifrån. Men vid frysning så har ju det metylenblåa pressats nedåt i röret. När det då töar uppifrån så finns det inget metylenblått som kan indikera det. Man fick då försöka hitta gränsytan i alla fall, tex genom att rotera röret och se om man kunde finna några luftbubblor som rörde sig. Man kunde även vända röret och stoppa tillbaka det i marken (då kom ju det metylenblå överst) för att läsa av det ett par timmar senare när omgivande mark hade påverkat frysningen i mätröret. Det är inte heller ovanligt att marken fryser och töar i omgångar så att det blir olika skikt som vandrar. Med det finns fler felkällor, tex hur mycket värme som transporterades av själva mätröret eller om vattnets vattnets frysning verkligen var representativ för frysningen av marken.

På varje mätstation fanns det två mätplatser, en skottad (barmark) och en med det naturliga snötäcket. Det var uppenbart att snö isolerar värmetransporter: Frysningen (tjälen) skedde långsammare när det fanns snö på marken och detsamma gällde för töandet.

Tjäle är en intressant och ofta förbisedd aspekt av vintern. Det är/var dock alldeles uppenbart mängder av felkällor som påverkade det sättet som tjäldjup mättes på tidigare. Förutom de som nämnts ovan kan man fråga sig hur representativ markförhållandena vid den aktuella mätplatsen var för omgivningen. Man slog ner det yttre mätröret (omkring 1,5 meter ner i marken). Men det var svårt att veta markens beskaffenhet under ytan utan att gräva upp marken! Temperaturen fortplantas olika fort beroende på vad marken består av (jord, lera, stenar, sand…), hur fuktig och hur porös den är. När man monterade röret (som slogs ner med stödpistong och slägga) så tog det ibland stop för att man slog i en stor sten. Då fick man måtta en ny plats vid sidan om och göra ett nytt försök.

Vill man mäta tjäle så behöver man många mätplatser och man skall givetvis mäta temperatur, inte bara om det är kallare eller varmare än noll grader. Om man vet hur kallt det är på olika nivåer samt vad marken består av på olika nivåer så kan man beräkna såväl flöden av energi/värme som fysisk bärighet. Om man därtill har koll på snötäcke samt väder så kan man därtill uppskatta tjäldjup och bärighet på andra platser än där man har mätstationer.

Även idag är tjäldjupet viktigt, tex vid bygge av vägar samt för skogsindustrin för att ha koll på bärighet när man transporterar timmer. Alla som har byggt hus har funderat på hur djupt man måste gräva ner vattenledningar och avlopp för att slippa frysning av dessa. Markens temperatur är också mycket viktig för att beräkna behovet av halkbekämpning till följd av frysning av våta vägbanor. Fortfarande är informationen av strategisk betydelse i händelse av att lede Fi skulle anfalla. Det som ser ut som några oskyldiga cm-avläsningar i en tabell kan vara hemligstämplad strategisk information viktig för rikets säkerhet såväl som praktisk information för byggmästaren eller skogsägaren.

/Martin

Först kallt, sedan okallt redan i nästa vecka

Av Martin Hedberg

Det har varit kallt ett tag nu. Redan i november. Kommer det att stå sig hela vintern? Hur blir Julen? Hur länge håller den ordentliga kylan i sig?

Först, i morgon söndag och måndag, blir det lite kallare. Det kryper nedåt -20, lokalt -30 i stora delar av Norrland och nordvästra Svealand. Övriga Svealand och Götaland får mellan -5 och -15.

Sedan ser jag två-tre skiften i till ett mildare, nåja i alla fall inte lika kallt, väder i nästa vecka.

Det första inträffar i månadsskiftet. Mildare luft (allt är relativt, jag kanske borde skriva ”okall luft” istället) kommer då in över Norrland. I delar av Lappland och Norrbotten sker skiftet redan under tisdagen då temperaturen stiger till mellan -5 och -10. Under onsdagen (1 dec) tar temperaturerna i södra Norrland ett kliv upp till -15.

I Svealand märks skiftet under torsdagen (2 dec) då det stiger till omkring -5.

I Götaland sker skiftet om en vecka, söndag (5 dec) då det blir någon plusgrad på många platser. Stora delar av Norrland få då omkring -5.

Under perioden 1-4 december kommer det att vara lägre temperaturer i Götaland och Svealand än i Norrland, men till andra advent (den 5 december) återställs ordningen med lägre temperaturer i norr än i söder. Men så kallt som det varit och är just nu, det blir det inte förrän möjligen senare.

Summa: Fortsatt kallt i Norrland till tisdag-onsdag. I Svealand tom torsdag. I Götaland en hel vecka till. (OBS: begreppet ”kallt” är subjektivt och lite olika i Lappland respektive Skåne 😉

Hur Julen blir? Fortfarande ett oskrivet kort. Jag känner mig trygg i att det skall vara vinterväder från Värmland-Dalarna-Gästrikland och norrut. Men i söder… 50-50? Äsch, men en sån här inledning av vintern och negativt NAO så blir det såklart en vit Jul även i Skåne. Eller?

Vad tror ni?

Värmeböljor i somras

Av John Pohlman

När jag nu går igenom det hittills gångna väderåret för att efter hand skriva min sedvanliga årskrönika för ett uppslagsverk påminns jag om den unika värmeböljan under första hälften av juli. Värmen kulminerade den 11 då flera platser satte nya rekord eller tangerade tidigare noteringar. Varmast i landet hade då Målilla i Småland med 35,0 grader. Den högsta julitemperaturen som uppmätts i Sverige är 38,0 grader. Danmark hade sin fjärde varmaste julimånad någonsin. Varmaste dagen var den 25 med 34,1 grader söder om Hanstholm på Jylland. Det fattades bara drygt en grad till det danska julirekordet på 35.3 grader.

Hela Europa hade för övrigt en varm julimånad och då speciellt i den östra delen. Allra varmast hade Jaskul i sydostligaste Ryssland med 44,0 grader just den 11. I Östeuropa fortsatte den extrema värmen under hela månaden och den 29 noterade Moskva ett nytt rekord med 38,2 grader. Samma dag fick också Finland ett nytt värmerekord med 37,2 grader i Joensuu i Karelen. I Ryssland varade hettan också en bra bit in i augusti. Den avslutades inte förrän den 19 i månaden. Då satte en kallfront punkt för den nära två månader långa värmeböljan som saknar motstycke. Mätningar från en flygplats några mil från Moskva visar att dagstemperaturerna där var över 30 grader från den andra veckan i juli till mitten av augusti – alltså mer än fem veckor i sträck.

Extrema värmeböljor under den gångna sommaren rapporteras också från andra håll på norra halvklotet. Mer om detta i nästa blogg.

/John

NAO, North Atlantic Oscillation

Av Martin Hedberg

Det har förekommit en del frågor kring ”NAO”, North Atlantic Oscillation idag. Vi skrev om det förra vintern (7 januari, 2010). Här nedan är en kopia av den texten:

En del frågar sig varför det är så kallt just nu (och många tycks nöja sig med att konstatera att det är kallt eftersom det är vinter).

Att vi har så kallt över oss just nu hänger, på en regional skala, ihop med att vi har ett långvarigt högtryck över oss. I högtryck sjunker luften sakta vilket gör att den torkar ut och luften blir fri från moln. Vintertid skapar klart väder kyla pga att energi strålar ut i rymden utan att kompenseras av inkommande solenergi.

På en större skala kan kylan beskrivas med att vi nu har en kraftigt negativ fas av ”North Atlantic Oscillation”, NAO (kallas ibland även ”Arctic Oscillation”, AO). 
NAO är ett index som beskriver skillnader i lufttryck mellan polarregionen och mellanbreddgraderna (ungefär 45 grader nord).

När NAO nu är negativ så innebär det att lufttrycket är högre än normalt över polarregionen och lägre än normalt på mellanbreddgraderna. Det här påverkar i sin tur vindar, nederbörd och temperaturfördelningen på norra halvklotet.

Det är kallare än normal över Europa/Ryssland och stora delar av USA. 
Samtidigt så är det varmare än normalt över nordligaste Amerika, Grönland, Nordpolen och östra Sibirien.

En mer utförlig beskrivning finner ni på National Snow and Ice Data Center: http://nsidc.org/arcticseaicenews/2010/010510.html
Scrolla ner till figur 4 för att se grafik/karta på hur mycket varmare/kallare det var på olika platser under december 2009. Grafiken visar skillnaden mellan dec-09 och decembergenomsnittet 1968-1996. Kartan kanske förbryllar: I mitten ligger Nordpolen, Sverige ligger uppe till vänster, ”halvvägs till kl 11″.

/Martin