Tag - storm

Tropisk, subtropisk eller extratropisk cyklon?

När man resonerar om orkaner så dyker det ibland upp lite olika sorters orkaner, eller cykloner som är ett mer generiskt korrekt namn. Klassificeringen är till för att förtydliga skillnader mellan olika stormar, men kan lika gärna skapa förvirring om man inte känner till dem. Här nedan reder vi ut begreppen.

En cyklon är luft som, på norra halvklotet, roterar moturs. I dess centrum finns ett lågtryck. Anticykloner är högtryck och kring dem roterar luften (ofta betydligt långsammare) medurs. (På södra halvklotet gäller motsatt rotation.)

Orkan” är egentligen vindstyrkor som överstiger 33 m/s, men ordet används även för att beskriva en cyklon eller ett oväder med kraftiga vindar.

Sedan var det de där extra begreppen för att definiera cyklonerna. Det finns fundamentala skillnader på det som drar in över Miami och det som drar in över Malmö. Men också likheter och transformationer från det ena till det andra.

Det finns tre varianter och på vissa platser och i vissa situationer kan de övergå från en variant till en annan:

 

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Klassisk kall och varmfront kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

Isobarer, kall och varmfront samt nederbörd kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

1. De cykloner vi har hos oss, så kallade mellanbreddscykloner (engelska: Extratropical cyclone) är kopplade till lågtryck som bildas längs en frontzon. Exempelvis Gudrun, eller andra mindre lågtryck som var och varannan dag drar in över Skandinavien. Som det engelska namnet antyder så bildas de utanför tropikerna.

Det som ger dem energi är temperaturkontraster mellan luftmassor, kallmassa och varmmassa samt jetvinden. Mellanbreddscykloner har en kallfront och en varmfront som roterar runt lågtrycket.

Energin som skapar cyklonen kommer främst av skillnader i densitet mellan den kalla luften med hög densitet och den varma, lättare, luften. Genom att den kalla luften glider in under den varma luften så omvandlas lägesenergi till rörelseenergi, dvs vindar. Luften i centrum av cyklonen är kall.

Mellanbreddscykloner kan bildas, och leva, både över land och över hav. Nederbörden är kopplad till varm- respektive kallfronten.

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

2. Mellanbreddscyklonen kan även tillföras energi från underliggande vatten som vattnet är varmt nog. Den kan därmed övergå till att bli subtropisk cyklon (lågtryck, storm eller orkan). Som en tumregel använder man att vattnet skall vara varmare än 21°C.

Energi tillförs i form av att vattenånga avdunstar från havet och kondenserar inne i cyklonen. Detta innebär att cyklonen får energi i form av ”latent värme” som övergår i rörelseenergi.

Cyklonens kärna övergår successivt från att vara kall till att vara varm, men högre upp i atmosfären kvarstår ett kallt lågtryck. Den kan ha ett öga som i så fall är stort och inte symmetriskt.

Nederbörden kommer från konvektiva band som ligger långt ifrån cyklonens centrum (storleksordning 100-200 km). Molnens struktur kring cyklonen är inte symmetrisk. Maximum av både nederbörd och vindar uppträder relativt långt från cyklonens centrum. De täcker ofta en yta som är större än den tropiska cyklonen.

hurricane_structure

Struktur på en tropisk cyklon (Wikipedia).

3. Om den subtropiska cyklonen under flera dagar färdas färdas över varmt vatten så kan den övergå till en tropisk cyklon.

Den har då utvecklat en tydlig sluten cirkulation kring centrum, ett ”öga, och de kraftigaste vindarna och nederbörden återfinns nära cyklonens centrum. Molnen bildar en tydlig ”disk” eller skiva.

Kärnan av cyklonen har nu blivit varm och den får all sin energi i form av latent värme från underliggande varma vatten (som tumregel >27°C).

Det finns inga fronter, dvs det är en enhetlig luftmassa avseende temperatur och fuktighet. Om/när den tropiska cyklonen rör sig in över land eller kallare vatten så upphör tillförseln av latent värme varvid cyklonen dör ut.

Här ovan har jag beskrivit hur en cyklon kan utvecklas från extratropisk cyklon till subtropisk och slutligen tropisk cyklon. Våra egna lågtryck, mellanbreddscykloner, är och blir sällan något annat än mellanbreddscykloner. De kan dock vara besvärliga nog, men oftast är de molnområden med regn, snö och måttliga vindar.

Hurricane Katrina 28 Augusti 2005.

En av de mer namnkunniga tropiska cyklonerna, Hurricane Katrina 28 Augusti 2005. NASA och Wikipedia.

Vill man veta mer om detaljerna i beskrivningen av olika cykloner och deras eventuella fasövergångar så kan jag rekommendera sidan Cyclone Phase Analysis. En hjälpsida till den sidan finns här.

De två ytterligheterna är:

Mellanbreddscykloner som förutsätter skillnader i luftmassors temperatur och fuktighet. De bildas längs med frontzonen som skiljer kall luft i norr från varmare luft i söder. De gynnas av en specifik vindskjuvning. Jetvinden på höjder kring 10 km skapar förutsättningar för lågtryck att fördjupas.

Tropiska cykloner gynnas av en enhetlig luftmassa över ett varmt hav. De drivs genom att omvandla latent värme då vattenånga från havet kondenserar högre upp i luften. Det får inte vara för kraftig vindskjuvning, dvs att skillnader i vindhastighet och/eller vindriktning när den bildas då dessa sliter sönder cyklonen.

I vissa fall så kan en tropisk cyklon transformeras till en extratropical cyklon. Det är inte det vanliga sättet som de avslutar sin struktur på, men det händer ett par gånger varje år. Mer om detta finns på UCAR:s hemsida där man även tar upp ”Superstorm Sandy” som i oktober 2012 ödelade stora delar Haiti innan den drog norrut, smälte samman med en vinterstorm och orsakade stora skador på New York.

En översiktlig definition av olika termer finns på National Hurricane Centers hemsida.

/Martin

Helga blir ett riktigt oväder

Det var mindre än en vecka sedan stormen Gorm passerade och redan laddar nästa namngivna oväder upp på Nordsjön.

Strax, under fredag förmiddag, drar stormen/orkanen ”Helga” in över södra Sverige. Det är den danska vädertjänsten som givit orkanen sitt namn. Vi anammar samman namn här i Sverige.

Som det ser ut just nu så kommer det att bli ett oväder att minnas i klass med ”Septemberorkanen” 1969 (22 sept -69) samt orkanen Gudrun (8-9 januari 2005) som de flesta fortfarande har i färskt minne.

Septermberorkanen 1969 fälldes 25 miljoner kubikmeter skog. Gudrun tog 75 miljoner. Gorm 2,5. Däremellan har vi haft ett antal stormar/orkanen som även de skördat sina liv, sitt timmer, hus och en mängd försäkringsutbetalningar och arbete för återuppbyggnad.

Vad skall vi tippa att Helga fäller? 5-10 miljoner kubikmeter? Hur många strömlösa? 50-100 tusen hushåll?

Var blir det värst? Jag skulle säga vid 11-tiden utmed kusten från Göteborg till Fjällbacka.

Helga kommer att beröra mer än halva Sveriges befolkning. Det blir Västra Götaland som får de kraftigaste vindarna och därmed troligen även de största konsekvenserna. SMHI har gått ut med en klass-2 varning för vindar på 25-30 m/s, men jag tror inte att det kommer att stanna där. Vare sig med vindstyrkorna eller gradering av varning.

Även denna storm kommer att ha ett relativt snabbt förlopp. Det handlar om tiden från fredag morgon, med ett maxima på förmiddagen, till fredag eftermiddag som det värsta vindarna kommer att härja. Lågtrycket som genererar vindarna rör sig på en bana Strömsund-Karlstad-Gävle. Det är söder om lågtrycket som det kommer att blåsa som mest.

Gorm passerade under natten, men Helga härjar dagtid när folk vanligen är ute och rör sig. Det ställer därmed till med mer skada och problem.

Jag vill därför uppmana folk i Västra Götaland att stanna inne under fredagen. Gå inte till jobbet eller skolan om du har möjligheten. Det kommer rimligen att vara stora störningar i trafiken, strömavbrott och svårt att göra så mycket mer än att vänta på att det skall sluta blåsa i alla fall. Det är nog roligare och säkrare att göra det hemma än i bil/buss/tåg/till fots mellan två destinationer.

/Martin

En orkan för första gången på tio år?

Det var tio år sedan sist som en tropisk orkan, Katrina och Wilma år 2005, drog in över Florida. Myndigheter är oroliga att ett förrädiskt lugn av ”det händer inte här” delvis har fått fäste.

Men nu kan det vara slut på lugnet för den tropiska stormen ”Erika” håller på att röra sig mot först Bermuda, sedan Florida.

Innan Erika kommer fram till Bermuda så försvagas den till följd av vindskjuvning. Men därefter samlar orkanen ny kraft över det varma vattnet.

På söndag-måndag beräknas Erika komma in över Florida. Frågan är om det då är ett lågtryck, en storm eller en orkan samt vilken bana den kommer at ta.

/Martin

Vinter 2.0 tack

Halka i trafiken i Stockholm

Nu regnar det. Och blåser. Det har varit tögrader och stormvindar. Inte bara en gång, eller tögrader bara i södra Sverige. Nej det har varit, och kommer att bli, tögrader i Norrbotten också. I mitten av januari!

Jovisst har det varit svinkallt också. I alla fall i Norrbotten. I södra Sverige har det bara varit kallt. Men inte som förr, nej nu är det normala att det är lite varmare än det brukade vara.

Halka i trafiken i StockholmRödljuskörning i Stockholm. Det är oklart om personerna på bilden verkligen har något med incidenten att göra.

Och inte nog med det, det växlar också. Milt – kallt – blåsigt – kallt… Vad får vi av det här? Jo en situation som vi ser just nu tex: Is på gatorna efter att det töat efter att det varit kallt och snöat. Stormfällda träd, strömavbrott och benbrott. Och som sagt var, nu regnar det.

Det man kan hoppas på just nu är att vintern tar ett omtag. Att isen regnar bort och att vi får en omstart på vintern. Först kallt så att det blir tjäle i marken, därefter fortsatt minusgrader och snöfall i omgångar. Det behöver inte komma ett par decimeter på en gång, utan räcker med en. Därefter fortsatt kallt, men inte svinkallt. Sedan lite mer snö. Och så fortsatt minusgrader fram till det är dags för våren at göra entré.

Regn i januari, vad skall det vara bra för? Nä, visst, det är inte vi som väljer hur vädret skall vara. Det är väl i och för sig tur det, hur skulle det se ut. Men i sånt fall skulle åtminstone någon eller några vara nöjda. Vem är nöjd med vädret som vi har idag?

Nej, jag skall inte veckla ut det här i någon berättelse om klimatförändringar. Jag vill bara påpeka att jag inte uppskattar vintern som den ser ut just nu.

Jag hoppas att vi kan få till en förändring till det bättre. I början på nästa vecka blir det sakta lite kallare.

/Martin

Stormen Egon ställer till med problem

Det har väl inte undgått någon att stormen ”Egon” härjar i södra Sverige.
2010-01-10_vader_Egon.001SMHI har utfärdat varningar i mer än halva Sverige och en stor andel av dem är klass-2 varningar, den näst kraftigaste klassen.
I Götaland är det stormvindar och i Gävleborg och Dalarna är det kraftigt snöfall i kombination med kraftiga ostliga vindar som ställer till med problem.

Vindarna kommer att kulminera nu under kvällen, mellan 20 och 23. Men det fortsätter att vara blåsigt även under natten. Snöfallet över Gävleborg och Dalarna i kombination med vindarna skapar såväl dåliga siktförhållanden som drivbildning av snö.

/Martin

Stormen Svea under fredagen

Stormen Svea fredag 2 januari, 2015

Året har precis börjat och vi inleder med en storm. Det är ”Svea” som drar in under fredagsdygnet.

Lågtrycket som föranleder stormen kommer att passera över norra Svealand/södra Norrland under fredagen. Men här blir det inte så blåsigt. Nej, det är ett par mil söder om  själva lågtrycket som de kraftiga vindarna tar i.

Stormen Svea fredag 2 januari, 2015Det blir blåsigt från Vänern/Örebro län/Svealand och söderut. Vindhastigheterna kommer i allmänhet att hamna på 15-20 m/s, men vindstötar/vindbyar kan nå upp till omkring 25 m/s.

SMHI har gått ut med en klass-2 varning för byvindar över 25 m/s i Västra Götaland, Halland, Jönköping, Östergötland, Öland och Gotland. Övriga Götaland och södra Svealand har klass-1 varning (för vindbyar öve 21 m/s).

De kraftiga vindarna kommer att ställa till med problem, störningar och avbrott i samhällsfunktioner. Tex kommer en del trafik att ställas in till följd av risker för att stormfällda träd skall blockera vägar och järnvägar.

Vi kan inte heller utesluta skador till följd av att lösa föremål blåser omkring. I och för sig så hade vi ju en (nåväl försvagad) storm för en månad sedan som fungerade lite som ett vaccin eller påminnelse om vad som behöver ses över när det blåser kraftigt. Den kan ha gjort att många redan har vidtagit relevanta åtgärder för att förebygga skador.

I samband med att lågtrycket under natten mot lördagen drar vindare in över Finland så öppnas porten för nordliga vindar att svepa ner över Sverige. Det är både torrare och kallare luft som drar in och temperaturen sjunker.Under söndagen har det hunnit bli minusgrader eller i alla fall nollgradigt i hela landet.

Men först alltså riktigt blåsigt väder i Götaland och Svealand under fredagen.

/Martin

Storm på fredag-lördag

Storm på fredag-lördag

De senaste dagarnas prognoser har relativt konsekvent pekat på att det blir oväder i Götaland och Svealand under fredag och lördag.

Ett lågtryck håller i skrivande stund på att bildas  långt ute på Atlanten. Med hög hastighet närmar det sig oss som en liten krusning. Men när det kommer in över Danmark sker en snabb fördjupning av lågtrycket och vindarna ökar. I dagsläger ser det ut att kunna bli storm, eller möjligen orkan, i byvinden i samband med att lågtrycket drar in över västra Götaland.

Storm på fredag-lördagLågtrycket och de kraftiga vindarna kommer att röra sig österut över landet. Det gör att Västra Götaland får det som mest blåsigt under avslutningen av fredagen, medan man i östra Götaland och östra Svealand får de kraftigaste vindarna under tidiga lördagen och fram till lördag mitt på dagen. Själva riktningen på vindarna kommer även att variera då lågtrycket passerar.

Om, för det finns fortfarande ett om, vindarna blir så kraftiga som prognoserna visar så gäller det att redan idag och i morgon förmiddag plocka undan saker som kan förstöras eller flyga iväg. Skog och annat kommer möjligen att ta stryk, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. Men däremot tex trampoliner, presenningar, byggmaterial mm får lätt lyftkraft och drar iväg i kraftig vind.

Även om det blåste en hel del, såväl storm som orkan i byarna, tidigare i veckan så ser det här ut att bli kraftigare. Återstår att se var och vilken nivå vi hamnar på.

/Martin

Rikligt med regn och kraftiga vindar!

Regntunga moln

Så där, nu är vi en dag närmare hösten och det som många i östra Svealand kommer att uppleva som en storm. Nu blir det nog bara ute på Bottenhavet som det verkligen når upp till storm i byarna, men blåsigt blir det även in över land.

Det blir kallare i hela landet under söndag och måndag, det tror jag ni har greppat vid det här laget.

Regntunga molnDet blir också riktigt blåsigt och kan komma rikligt med regn. Detta gäller i synnerhet i östra Svealand. De kraftiga vindarna kommer i och för sig att drabba såväl södra Norrlandskusten, som Roslagen, Stockholms skärgård och Gotland med början natten till måndagen. Även inne över land kommer det att blåsa ordentligt, i synnerhet i relation till hur stilla det varit de senaste dagarna. Sydligaste Norrland och Östra Svealand är främst drabbade. Typ från Gävleborg över Stockholm och ner till Östergötland.

Stockholm ja, där, och i hela Mälardalen för den delen, ser det ut att kunna falla omkring 20-35 mm regn från söndag kväll och fram till måndag kväll. Det i kombination med vindar på omkring 10 m/s, ge och ta några meter, så kan det bli riktigt besvärligt. (Det skall bli skönt att få kämpa lite på cykeln, de senaste dagarna har det varit lite för enkelt 🙂 ) Framför allt så kommer det att kännas väldigt annorlunda mot hur det har varit de senaste dagarna.

Hösten har hittills varit två till tre veckor sen. Det är inget ovanligt eller överraskande i sig, i synnerhet inte i takt med klimatförändringarna. Men det är som om hösten försöker ta igen förlorad tid. Med ett raseri som en fördämning som brister kommer hösten att göra sig påmind i Östersjölandskapen under måndagen. Det är i alla fall det som prognoserna vittnat om de senaste dagarna.

/Martin Hedberg

Därför är orkanen Sandy så speciell

Superstorm Sandy

Av Martin Hedberg

Orkanen Sandy kommer att orsaka skador för miljarder då den nu drar in över amerikanska östkusten. Stort fokus riktas mot de höga vindhastigheter som orkanen för med sig. Det är inte konstigt eftersom vindarna är själva definitionen på en orkan samt vilken klassning den har. Och nog blåser det alltid. Både kraftigt och över en mycket stor yta. Det gör den här orkanen lite speciell. Men det är inte bara det.

De största problemen torde komma från vatten. Orkaner är nämligen rätt så blöta historier. Dels regnar det kopiöst, dels för orkanen med sig en stormflod. På kuststräckan mellan Virginia och New York är havsnivån redan omkring en meter över det normala och vindstyrkorna 40-50 knop.

Satellitbild från NASA Earth Observatory. Bilden är tagen 06.42 UTC vilket motsvarar 02.42 Eastern Daylight Time, dvs mitt i natten lokal tid. Det som lyser som stjärnor i bilden är ljus från städer som i vissa fall tom strålar igenom molntäcket.

Men det kommer inte att stanna där. Havsnivån i The Battery i New York City väntas stiga till 11,7 fot (3,57 meter) över det normala när stormfloden kombineras med tidvattnet. Det kommer i så fall att slå det senaste rekordet på 10,5 fot (3,2 meter) från 15 september 1960 i samband med orkanen ”Donna”.

Till att råga på allt så drar orkanen in över väldigt tätbefolkade områden. Det medför inte bara att många människor drabbas av den. Till det kommer problem med sekundära effekter tex att många människor skall evakueras.

I ett känsloladdat officiellt meddelande från National Weather Service, den statliga amerikanska vädertjänsten, sade man att: ”If you are reluctant [to evacuate], think about your loved ones, think about the emergency responders who will be unable to reach you when you make the panicked phone call to be rescued, think about the rescue/recovery teams who will rescue you if you are injured or recover your remains if you do not survive.”

 Förutom de personliga lidanden som kommer att uppstå så finns det många anledningar till att vara bekymrad över materiella skador. Man kommer att stänga kollektivtrafik, skolor osv. Människor skall inte behöva ha en anledning att vistas ute.

Minnet av förra stormen som hotade New York gör dock att vissa tar varningarna med ro. Det var orkanen ”Irene” som hotade New York i slutet av augusti 2011. Då visade det sig att varningarna inte besannandes av verkligheten.

Men Sandy är av en annan kaliber och hotet mot tex New Yorks tunnebanesystem är påtagligt. Om peaken i stormfloden kommer i samband med tidvattnet (som är extra högt just nu på grund av astronomiska orsaker) så kommer troligen en del av tunnelbanan att ta in havsvatten. Det blir i så fall både svårt, tidsödande och dyrt att åtgärda.

Sandy får sin energi från det varma havsvattnet och i takt med att Sandy rör sig norrut och framför allt in över land så borde intensiteten avta.

Men Sandy är inte den enda störningen på väderkartorna. Ungefär samtidigt som energiflödet från underlaget minskar så inträffar det som brukar skapa lågtryck över såväl New York som på våra breddgrader: En ”baroklin instabilitet”.

Baroklin instabilitet uppstår när varm och kall luft möts. Den kalla, med högre densitet, glider då in under den varma. Den varma luften glider i sin tur upp över de kalla luften. Detta gör att läges/potentiell energi frigörs och omvandlas till rörelseenergi. Eller uttryckt i andra termer: Det blåser, regnar och snöar.

Rent tekniskt kommer amerikanska nationella vädertjänsten att ”konvertera” Sandy från en tropisk orkan till ett lågtryck med beteckningen “Posttropical cyclone Sandy”. Detta kommer att ske när det inte längre är det varma havsvattnet som är den primära källan som matar Sandy med energi. Utvecklingen kommer då istället att likna vanliga lågtryck vilka är mer osymetriska med fronter som ringlar sig runt dem.

Man väntar sig alltså att det skall fortsätta blåsa kraftigt även efter det att Sandy dragit in över kallare vatten och land. Det blir lite som ett mycket omfattande lågtryck med flygande start. Det är möjligt att Sandy i samband med detta slår ett rekord i form av att prestera det lägsta lågtrycket i Nordamerika. Tidigare rekord är från 1938 och lyder på 946 hPa.

Men som jag sade inledningsvis: De största hoten relaterade till Sandy kommer från stormfloden. Den har högre destruktiv potential än tex orkanerna Katrina, Rita Wilma och Andrew. Alla dessa var kategori-5 orkaner relaterade till vindstyrkorna. Sandy är ”bara” en kategori-1 orkan. Men har trots detta en mycket större destruktiv kraft i sin stormflod. Det är den enorma yta som omfattas i kombination med lågt lufttryck och extra kraftigt tidvatten gör att Sandy extra destruktiv. Samt att baroklin instabilitet tar över när det varma havsvattnet inte längre matar på med energi.

/Martin