Tag - SMHI

Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

ab_vintern2015-15

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

"Winter highlights" från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

Löpsedlar… suck

Jag kommer i texten nedan att kritisera kvällstidningar och annan media, men/och det är lika bra att jag på en gång säger att det oftast inte är journalisten som gör fel. Nej felet, osakligheten, ligger oftast hos rubriksättarna. Och skall man rentvå dem, eller se det hela i ett lite större perspektiv, så ligger skulden på de incitament som har utvecklats.

Och tittar man på incitamenten så ligger skulden hos mediahusens ledning. De kommer i sin tur att rentvå sig med att de behöver generera vinst för att deras ägare kräver det och för att kunna fortsätta ha duktiga medarbetare.

Och vips så är skulden flyttad till… oss användare. Och då delas skulden/ansvaret mellan så många att ingen egentligen har eller känner någon skuld. Och samhället snuttifieras och fördummas ytterligare.

Hur hamnade jag i det här resonemanget och slutsatser?

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Jo så här gick det till. I lördags ringde en journalist från Aftonbladet och undrade om jag kunde kommentera Accuweathers prognos att det skulle bli en kall vinter. Jag kunde inte just då, men bad honom ringa en timma senare.

När vi talades vid igen så hade jag kollat Accuweahters prognos samt två andra säsongsprognoser, dels från IRI, dels från NOAA. Bägge dessa antydde att det skulle bli en mildare vinter än normalt.

Min kommentar till Aftonbladet var då att man inte vet eller skall dra för stora slutsatser om hur kommande vinter blir samt att det troligare blir milt än kallt.

Jag var även kritisk till detaljrikedomen i Accuweathers prognos. Den låter mer som en veckoprognos som beskriver hur lågtryck och högtryck, kalluft, nederbörd, värme och stormar berör olika delar av Europa. Gör man sådana uttalanden så har man antigen bara kollat en enda deterministisk modell, eller så har man gravt förenklat ensemblemodeller. (Ensembler är ett set av många prognoser där man ser hur olika initialiseringar, startvillkor, medför att prognoserna utvecklas.)

Jag ställde även den retoriska frågan om vad en ”kall vinter” är för något. Tänk om det är kallt i en månad och milt i tre. Vad upplever man? Är det en kall eller mild vinter? Det blev därefter ett citat.

Vi hade även ett resonemang om hur den kraftiga El Niño kan påverka vädret här i Skandinavien.

Om jag själv skulle satsa på något så skulle jag, givet att jag känner lika stort förtroende för alla tre väderinstituten, satsa på en mildare än normal vinter. Det var ändå två av tre som sade mildare än normalt. Men med all respekt för att jag inte känner till vilket material som meteorologen Eric Leister på Accuweather har använt så drar jag slutsatsen att det i dagsläget är svårt att säga något definitivt om vintern 2015/16.

Det behöver inte bara vara så att det kan vara svårt att räkna på det, dvs att bygga en tillförlitlig modell av naturen. Det kan även vara så att naturen är väldigt ”labil”. Det är nämligen inte så att naturen har ”bestämt sig”, eller har någon form av schema över hur den skall utvecklas. Det är inte kugghjul det handlar om. Naturen ÄR. Den utvecklas beroende på hur den utvecklas.

Nåväl. Vad blev då resultatet av vår lilla dialog mellan mig och journalisten? Jo en rätt så okay artikel i Aftonbladet söndagen den 18 oktober, men en helt förfärlig rubrik och löpsedel.

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015.

Vidare så kan man fråga sig vem som sagt vad. Enligt löpet så säger SMHI ”Det kan bli en kall period”. Enligt ingressen i artikeln är det jag som säger det. Visst, vi kan ha sagt det bägge två, men det ser inte bra ut och skapar inte förtroende att inte vara konsekvent eller tydlig.

Rubriksättarna lever rövare. De vet att väder säljer. Men det duger inte att säga ”två meteorologer är tveksamma och säger möjligen milt väder, en annan säger kallt”. Nej, här gäller det att vara tydlig, även om det uppenbarligen inte riktigt finns belägg för det. Jag tror att man resonerar: ”Vi tar ställning för ena sidan, den som säljer bäst, på löpet och så mildrar vi det hela i artikeln”.

Och så hänvisar till experterna. Och om experterna inte har uttryckt sig tydligt nog så kan man hjälpa dem på traven. Även om det blir fel.

Aftonbladet.se i lördags

Aftonbladet.se i lördags

Men nu säger någon att den här killen Eric på Accuweather faktiskt sade att det skulle bli kallt (”cold air building across Scandinavia”) i Europa och att det på deras bild står ”abnormally cold” över Skandinavien.

Jo, men om journalisten har talat med två andra meteorologer, Sandra Andersson på SMHI samt mig och ingen av oss bekräftar Accuweather (återigen två av tre). Varför skriver man då rubriken ”Meteorolog: ”Vintern blir svinkall i år””.

Jag vågar dessutom påstå att inte ens Eric på Accuerather har sagt något som kan översättas till ”svinkall”. Men förutom att välja en extremtolkning av informationen som finns tillhand så lägger man in ett citat som antyder en expert personliga känslor, ”svinkall”. Skulle alltså den icke namngivna meteorologen har tillräckligt torrt på fötterna för att ange att det kommer att vara så kallt att hen kommer att frysa?

Men kvällstidningarna har inte nödvändigtvis som mål att återge verkligheten som den är. Man måste ju tjäna pengar också. Och det är här som rubriksättarna kommer in i bilden. De ”hjälper” journalisten att få ut sin artikel. De läser den och letar efter saker som lockar oss läsare. Det får givetvis inte vara en lögn, men behöver inte vara exakt sant.

När jag har ifrågasatt andra rubriker tidigare så har jag fått motfrågan ”men man skulle kunna vara/bli så, eller hur?”. ”De som köper tidningen kan ju läsa allt som sagts och se alla vinklar.” Well, för det första är det inte alla som köper tidningen (gissa varför), för det andra är det inte alla som läser artikeln objektivt -man har ju redan fått inriktningen genom rubriken. För det tredje är det inte ens så att artikeln alltid återger hela sanningen.

När framgång mäts i pengar som skapas genom klick, så gynnas den sortens journalistik (survival of the fittest) som får människor att regera instinktivt bejakade. Det som gör att man väljer den ena blaskan framför den andra eller klickar på en rubrik eller bild. Reptilhjärnan. Bra om det brinner eller man skall undkomma fallande träd och liknande, men inte så bra i 99,99% av tiden i resten av livet.

Men vi går igång på one-liners om katastrofer, sex, pengar, väder”extremer” och skandaler.

Eftertänksamhet, resonemang och komplexa sammanhang drar inte lika stor publik. Folk klickar inte på det, tidningarna tjänar mindre pengar (eftersom man gör det på lösnummer och annonsvisningar) och man måste skära ner på personal. Eller ägarna kommer i alla fall att tjäna mindre pengar. Är många klick vår tids snabba klipp? Eller är det en väg utför på ett sluttande plan? Där i och för sig en del tjänar stora och snabba pengar, men där samhället på sätt och vis urholkas på kvalitet.

Med andra incitament, som gynnar eftertänksamhet, insikter, komplexa samband mm så skulle vi troligen få ett mer vaket och resilient (robust och inte så lättlurat) samhälle. Hur de incitamenten skulle se ut? Jag får göra en separat artikel om det.

Avslutningsvis skall jag ge lite positiv återkoppling. I söndags ringde nämligen en annan tidning och ställde i stort sett samma frågor. Det var Metro som även de hade snappat upp Accuweathers vinterprognos.

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Jag sade i stort sett samma saker som jag gjort till Aftonbladet, men det fick ett helt annat resultat. Förvisso hade de en riktig ”sträng-vinter” som bild, men rubriken var saklig (Därför kan vi inte veta om det blir en svinkall vinter).

Den här frågan, med ursprung i Aftonbladets löpsedel i lördags, har diskuterats internt mellan oss meteorologer på nätet. Många uttrycker irritation.

Där fick jag alldeles nyss även tips om att Yr.no skrivit om Accuweathers långtidsprognos. De genom journalisten Sigrid Skjerdal håller samma linje som jag gör ovan.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Även ECMWF talar om en mildare vinter än normalt.

Tipset är en mild vinter. Samt en prognos om att förtroendet för kvällstidningarna, genom deras rubriksättning och förkärlek för snabba slutsatser, sjunker.

Har det hänt förut? Japp, vilket jag också har belyst här på bloggen ett par gånger, tex.

/Martin

Ny asfalt skapar lokal värme på Arlanda?

Varmast, kallast och blåsigast 4 aug

Idag har det varit varmt i Västra Götaland. Men inte riktigt lika varmt som på Stockholm Arlanda igår (3 aug). Eller var det en felmätning? 29,8° sticker ut rätt mycket i relation till nr 2 på listan.

 

Varmast, kallast och blåsigast 4 augSkärmdump från Vädercentralen som visar gårdagens, dagens och morgondagens högsta noteringar.  Stockholm Arlanda noterar onormalt hög maxtemperatur till följd av asfaltsarbetet. (Idag är det 4 aug 2015 och följaktligen är ”igår” 3 augusti.) Skärmdump från vadercentralen.se.

Enligt kollegan Bengt Lindström på SMHI så har mätstationen på Arlanda noterat för hög temperatur de senaste dagarna till följd av att man lägger ny asfalt på en del av landningsbanorna. Det är stora ytor och mycket energi. Och när vinden ligger på från ”rätt” håll så påverkar det den lokal mätutrustningen av väder på flygplatsen.

Det här är kontrollerade data från SMHI, dvs observationen har gjort en korrekt avläsning av de lokala förhållandena. Dvs data är inte fel tex till följd av att utrustningen varit trasig eller kommunikationen skapat felaktiga data. Det kan man väl hålla med om, men jag ställer mig frågande till om det verkligen skall noteras som en adekvat temperaturuppgift i de historiska arkiven.

/Martin

Vad är en värmebölja?

Högsommarvärme och värmebölja

När nu den hett (sic!) efterlängtade sommaren äntligen gjorde entré så gjorde den det med besked. ”Värmebölja råder”, men vad krävs för att det skall bli det? Och då menar jag inte hur låg- och högtryck skall röra sig utan rent krasst, vilken temperatur som definierar ”värmebölja”.

Det är klart att det måste vara varmt, men hur varmt? Och hur länge?

Låt oss börja med den beskedligaste formen av värmedefinition, ”Högsommar”. För att det skall vara högsommar så skall det vara varmare än 25° någon gång under ett dygn.

Högsommarvärme och värmeböljaFör att det skall vara en värmebölja så skall det vara varmare än 25°fem dygn i sträck.

Med det florerar flera definitioner av värmebölja, inte bara globalt eller ens i Sverige, utan även inom SMHI. För fjällen så räcker det tex med ”i närheten av 25°”.

Rätt intressant är att WMO (World Meteorological Organization) definierar värmebölja enligt att det skall vara fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5° över den för årstiden normala under perioden 1961–1990.

Enligt den definitionen så kan det förekomma en värmebölja när som helst på året, även mitt i vintern. Bara temperaturen överstiger genomsnittet med minst fem grader, fem dygn i sträck.

Sommarens högsta temperaturTill vänster: Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1961-2012. Till höger: Skillnad mellan årets högsta temperatur 1961-1990 fram till 1991-2012. Från SMHI.

Eftersom det kan vara besvärligt med värme, och sannolikheten för detta har ökat i takt med klimatförändringarna, så har SMHI infört kriterier för när det utfärdas varningar relaterade till värme.

Specifikt meddelande, eller varning, om värme utfärdas enligt:

  • Man utfärdar meddelande om höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på minst 26° tre dagar i följd.
  • Man utfärdar en klass 1-varning (den lägsta på den tre gradiga skalan) för mycket höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° tre dagar i följd.
  • Och man utfärdar en klass 2-varning för extremt höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° fem dagar i följd. alternativt 33° tre dagar i följd.

Mer information om värmeböljor finns på SMHI:s faktablad nr 49, 2011.

/Martin

Var hittar man det bästa vädret?

Vädercentralen demo

Så här i den första dagen på högsommarvärmen så njuter många av sol, bad och värme, medan andra söker svalka. Många frågar sig, av lite olika anledningar, hur länge vädret kommer att hålla i sig.

Vad kan väl då vara bättre än att presentera hur långt vi har kommit i utvecklingen av vår nya sajt? Målsättningen är att göra en riktigt bra vädersajt, en sådan som vi själva vill använda.

Nu ligger den ute. Den kommer att kompletteras med mer väderinformation och smarta tjänster, men vi vill gärna visa upp den som den ser ut idag.

Vädercentralen demoVi har en översikt som visar detaljerna just nu på den sökta orten. Vi har detaljer Timme-för-timme med en smart zoomfunktion. Du kan läsa av detaljer eller skapa översikt.

Som källa för prognoserna använder vi SMHI, Yr och Amerikanska OpenWeather. Den svarta linjen och punktprognoserna är medelvärdet av vädret för dessa tre institut.

Sajten är responsiv och fungerar både på vanliga datorer, på surfplattor och i mobiler.

Vi redovisar det spannet för temperaturerna med temperaturfältet som begränsas av röda och blå linjen. Det är alltså max- och minvärdet från dessa tre källor. Det mest sannolika är medelvärdet, men man kan inte utesluta att det blir varmare eller kallare. Är det ett stort eller litet spann? Det förväntade vädret kommer med största sannolikhet att hålla sig inom linjerna och dessa visar på variationer i lokala avvikelser och prognosernas säkerhet.

Vi gör det som de flesta andra gör, kollar flera källor, men vi samlar det på ett ställe och gör det mer tillgängligt.

Gå in på vadercentralen.se och kolla vädret på din ort. Ge oss gärna feedback.

/Martin

PS. Sajten är inte ”färdig”. Dels kommer vi att stuva om såväl detaljer som stora saker. Vi har hittills kommit till punkt 6 på vår To-do-lista, som totalt har drygt 40 punkter. Sajten kommer att utvecklas och förändras ordentligt. Men/och och vi tar feedback löpande. DS

 

Hur blir resten av sommaren 2015?

Från regn till sol?

Hittills har sommaren slagit rekord på kalla sidan, hur länge skall det hålla i sig? Hur blir resten av sommaren 2015? Finns det något hopp om sol och värme?

Frågorna är många och hittills har svaren varit en extrapolering av det vi redan har haft. Men nu kan vi skönja en omläggning. Sommaren kommer troligen att avslutas betydligt varmare än den inleddes.

Jo, det stämmer. Bara dagarna efter att SMHI, TT och i stort sett hela övriga svenska media rapporterat att det kylslagna maj- och junivädret skall fortsätta även i juli så tyder mycket på en omläggning i vädret.

Media om lågtryckFrån och med helgen så blir det varmare även i Sverige!

Det blir gradvis varmare redan under torsdagen, men det är under söndagen som ett lite större skifte sker. Hela landet får det varmare (inte varmt, men varmare).

Nu är det inte så att det slutar regna bara för att det blir varmare. Men det blir lite glesare mellan molnen och skurarna. Och mer sol.

Det finns tecken i horisonten, olika vädermodeller ger olika svar, på att det blir ytterligare några grader varmare i och med inledningen av juli. Högtryck istället för lågtryck.

Detaljerna i var det kommer att regna, hur mycket, vem som får mest sol och om det blir 22 eller 25 grader, det kommer jag att återkomma till. Men jag vill redan nu slå fast att vi går från en kall, till en mer normal, svensk sommar.

Lagom, tack för det.

Resten av sommaren?

IRI säsongsprognosJo, det ser ut att bli varmare. Bilden ovan visar förra månadens, och den senaste, prognosen från IRI. Den första visar temperaturen juni-juli-aug, den andra juli-aug-sept. Det finns ett någorlunda markant skifte i sannolikheterna för värme i den senare som alltså inkluderar september istället för juni.

/Martin

När blir det bra väder?

Temperaturavvikelse, grafik från SMHI

Måste man åka utomlands för att få sommar?

Jag menar att jovisst är det sommar, men det är inte den sortens sommar som de flesta drömmer om. Hur länge skall det ”ostadiga vädret” hålla i sig? Varför är det så regnigt och kallt? När blir det sommar på riktigt och hur var det nu med den där ”globala uppvärmningen”?

Jorå, global uppvärmning har vi så det räcker. Men det märks inte här i Skandinavien just nu. Tiden räcker inte till för att skriva alla artiklar som skulle behövas för att bevaka de extremhändelser som är relaterade till värme, kraftig avdunstning och kraftig nederbörd.

Men just nu och här, och i maj, så har det varit kallare än normalt.

Temperaturavvikelse, grafik från SMHITemperaturavvikelse för olika perioder i år. Från SMHI.

Fast å andra sidan så har det hittills i år varit varmare än normalt. Det är helt enkelt så att det var mycket varmare de första månaderna än det är kallare nu. Så på det hela taget ligger vi på plus. Även om det inte känns så just nu.

På samma sätt är det med övriga världen: Stora delar av resten av världen har det mycket varmare än vi (och några platser till) har det kallare. Så på det hela taget så är det plus. Global uppvärmning, still going strong.

Men så var det då frågan om när värmen kommer hit. Till Sverige, nu när folk har semester. Måste man dra söderut för att få värme?

Jag kollar tio dygn framöver. Lågtrycken fortsätter att dominera väderkartorna över Sverige. Det innebär moln-sol-regn… och temperaturer som möjligen orkar upp till ca 20 grader på en del platser på eftermiddagarna, men oftast håller sig kring 15.

Det blir en hel del regn nu på tisdag onsdag och sedan lite varmare. Ingen värmebölja, men några grader i alla fall. Den 1:a juli blir det troligen omkring 20 grader som ”normal” eftermiddagstemperatur i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten.

Med tanke på det skrala utfallet av vädret hittills så vill jag inte göra för stort nummer av vädret i juli. Men det skulle kunna bli varmt. Trots den kyliga inledningen av sommaren så är det faktiskt mer troligt att det blir varmt i juli än att dagens vädertema fortsätter.

/Martin

Vasaloppet i vårvärme?

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Jag har varit med och gjort prognoser för Vasaloppet när det var kallare än -20 grader vid starten. Det var under några av de tre tillfällen jag gjorde Vasaloppsvädret under den tiden då jag fortfarande arbetade för SVT (1999-2004). Natten hade varit klar och utstrålningen av värme stor. Det var kallt.

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Starten av Vasaloppet år 2003. Hur blir det i år?

I år, söndagen den 8 mars 2015, kommer det att vara ett helt annat väder. Tidigt på morgonen kommer det förvisso att vara omkring noll grader, eller kanske tom någon minusgrad, vid startfållan i Berga By. Men mitt på dagen så ser det ut att bli någonstans mellan +3 och +7 grader, men man kan inte utesluta temperaturer uppåt +10!

Det bådar inte gott för alla tusentals skidlöpare som skall ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora.

Nu i dagarna innan kommer det att hinna vara såväl solsken som snöfall, kalla nätter och lite tö. Men det är under lördagen som omslaget sker. Det är en rejäl attack av våren gör sig gällande. Mildluftsattacken kulminerar på söndagen, just som den stora klassiska starten av Vasaloppet går av stapeln. (Man kanske borde ha kört Vasaloppet som vanligt första söndagen i mars, trots att skid-VM i Falun fortfarande pågick då).

Även om det är ganska lugna vindar i starten så kommer det att blåsa upp när den svaga inversionen bryts upp. Efterhand blir det måttliga, möjligen friska, sydvästliga vindar. Därtill stor sannolikhet för relativt klart väder. Och som sagt var för årstiden mycket milt med fler plusgrader.

Allt detta kan vara trevligt om man vill ta en promenad i tidig vårvärme, men inte om man skall åka skidor.

När jag skulle skriva den här artikeln så funderade jag på en rubrik i stil med ”Vasaloppet vartannat år”. Det behöver inte vara töväder varje år, men sannolikheten ökar för vart år som går i takt med att klimatet förändras. För ett par år sedan var jag delaktig i en manifestation som kallades ”Koalition vinter”. Den samlade en bred uppslutning av vintersporter vars verksamhet uppenbarligen är hotade i ett varmare klimat. Vi resonerade då om att man borde tidigarelägga Vasaloppet för att minska risken för töväder. Det gäller att anpassa sig, eller inse at man får ge upp. Det måste inte bli så varje år, men sannolikheten för att det skall gå att genomföra loppet förändras. Nu kan vara brytpunkten där ”tillräckligt bra före vartannat år” blir en realitet.

Nåväl. Nu är det bara att hoppas att alla insatser att trygga snötillgången räcker samt att nätterna är tillräckligt kalla för att konservera kylan i snön till på söndag då såväl solsken som vindar och tögrader kommer att tära på de många, men små, sköra och temperaturkänsliga snökristallerna.

Är det en unik situation?

Nej, det har varit milt tidigare också. Sverker Hellström på SMHI skrev även han en artikel om årets Vasaloppsväder idag. Han konstaterar att det varit tögrader i Mora i drygt hälften av alla lopp (52 av 90 st sedan 1922). De fem varmaste åren (Mora) har varit:

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det kommer definitivt inte att bli ett kallt Vasalopp i år. Det blir varmt, men troligen inte rekordvarmt. För att det skall bli detta så krävs temperaturer över +12 grader.

Men i alla händelser så kommer det att vara milda sydvästliga vindar som sveper in över de dryga 15.000 skidåkarna.

/Martin

Hoppsan det blev vår, en månad för tidigt.

Vårens ankomst 2015

För en vecka sedan diskuterade vi om huruvida våren skulle ankomma till Skåne och Halland redan den 15 februari. Man kan ju inte veta säkert förrän de sju dagarna har passerat. Men det visade sig stämma. Det var någon vecka tidigare än normalt.

Nu står det även klart att våren gjorde entré betydligt längre norrut än så någon dag senare.

Grafiken visar hur långt våren hade kommit den 23 februari. Då hade det varit över noll grader, sju dygns i streck, inte bara i större delen av Götaland utan även i södra Svealand!

Vårens ankomst 2015Bearbetad grafik från SMHI.

I Värmland, Bergslagen, Uppland mm har det alltså varit vår sedan vecka tillbaka, dvs sedan den 17 februari (man räknar även den dag man börjar på). Gränslinjen mot ”vårtemperaturer” respektive ”vinter” motsvarar ungefär den linje som är vårens normala ankomst om en dryg månad, den 25 mars.

Våren gjorde med andra ord entré fem veckor tidigare än normalt. ”Normalt” är i det här sammanhanget den genomsnittliga tidpunkten under perioden 1961-1990.

Nå, att det skall vara exakt samma tidpunkt som medelvärdet, det vore osannolikt, variationer är normala. Men amplituden, 5 veckor tidigare än genomsnittet, är så stor att man får kalla den ovanlig.

Nu blir det ju väldigt ”digitalt” när man har en skarp linje som markerar ”vår” eller ”inte vår”. Men samma tendenser går igenom man tittar på absoluta värdet av temperaturerna. Det har varit en vecka med ovanligt höga temperaturer inte bara i södra Sverige utan även i norr. Och inte bara denna vecka.

Det ovanliga och osannolika är på väg att det bli det nya normala.

Som om inte det var skrämmande nog så kan man lägga till att forskare har gjort scenarier och påpekat detta sedan decennier tillbaka. Men det har inte riktigt tagits på fullt allvar. Beslutsfattare har resonerat i stil med att ”men tänk om de har fel. Vi avvaktar tills vi vet säkert. Vi lyssnar istället på de som säger att läget är lugnt.”

Kruxet är att när vi vet säkert, när vi är på plats på ett isflak som inte finns längre, då har vi förlorat mycket, om inte allt, handlingsutrymme. Det senare eftersom en stor del av klimatförändringarna är latenta, effekten av vad vi gjort manifesteras inte förrän långt senare. Vi har byggt in mängder av problem som ännu inte syns.

Är det rationellt att förneka och ignorera kunskap och obekväma fakta? Är det nödvändigt för att upprätthålla dagens samhälle? i så fall har vi inte kommit särskilt långt i byggandet av vår civilisation.

/Martin

Det är varmt nu

Land and Ocean Temperature june 2014

Nu när regnet hänger i luften och temperaturerna här hemma blivit så normala att kvällstidningarna frågar sig om det är höst, då är det dags att ta en blick ut i världen.

Land and Ocean Temperature june 2014Det visar sig att klimatet fortfarande håller på att förändras, att permafrosten töar, att havsnivån stiger, det hydrologiska kretsloppet intensifieras, medeltemperaturen stiger och… Ja, på så sätt är förändringarna precis som vanligt. De fortsätter.

Men det är ju kallt ute?

Nej, inte riktigt. Här hemma i Sverige är det förhållandevis normala temperaturer, i alla fall jämfört med medelvärdet under 1961-90. Globalt sett är det varmare.

Tidigare i somras kom NOAA med en sammanställning som visade att juni 2014 var den varmaste junimånaden man noterat. Den var 0,72 grader över det 1900-talets medelvärde.

SMHI juni och Juli 2014Tittar man på detaljerna i SMHI:s sammanställning över Sverige i juni så finner man att juni var kallare än normalt (1961-90). De flesta minns väl vilken stil det var på vädret på midsommar och veckan därefter…

Desto varmare var det i juli och hittills i augusti.

(Obs, tycker ni att det är underligt att Sverige är rosa på NOAA:s karta och ljusblå på SMHI:s så är det till följd av att man använder olika referensperioder. Jämfört med snittet för hela 1900-talet var juni varm. Jämfört med 1961-90 så var juni kall)

Selected Climate Anomalies and Events Map NOAA:s sammanställning över klimatologiska avvikelser under juni är ju inte heller någon upplyftande läsning.

Sammantaget: Även om det regnar och är genomsnittliga temperaturer här hemma idag så betyder inte det att vädret är normal.

/Martin