Tag - klimatförändringar

Boken extremt väder inom räckhåll

Ett av de första exemplaren av min bok Extremt väder

Tidigare i veckan besökte jag förlaget Max Ström och fick äntligen hålla i ännu ett exemplar av min alldeles nytryckta bok Extremt väder. Det allra första exemplaret av boken fick jag för drygt två veckor sedan. Men det exemplaret gav jag bort. Den boken är nu på väg över Atlanten.

Så boken ni ser på bilden ovan är egentligen bok nummer två av mitt första alster som författare. Det en väldigt speciell känsla. Jag är glad och oerhört tacksam dels över att ha fått den här möjligheten, dels över att ha fått arbeta med en fantastisk redaktion. (Läs mer i en tidigare bloggartikel).

Vandrande stenar. Från boken Extremt väder

Boken kretsar kring fyra teman, vindar, temperatur, nederbörd och fenomen. Den bygger fantastiska bilder med lite längre bildtexter. (Nej inget av det jag fotograferat dög, och förläggaren Jeppe Wikström (som är fotograf) fick bara med en av sina egna bilder.)

Jag förklarar hur olika fenomen uppstår och beskriver hur människa och natur samverkar med väder och naturkatastrofer. Det är faktiskt lite mer än ”bara” väder. Boken behandlar även jordskred, jättevågor, slukhål, norrsken, permafrost mm samt medicinska och ekosystemrelaterade aspekter av dessa. Där jag har lämnat min confort-zone har jag tagit hjälp av sakkunniga inom dessa (och mina egna) områden för att landa rätt.

Nedisning. Från boken Extremt väder

Med min profil kanske många tänker att boken mest handlar om hur klimatförändringar skapar extremt väder, men så är inte fallet. Förvisso sätter jag, där det behövs, in extremt väder och naturkatastrofer i perspektiv av att klimatet förändras. Det går inte att komma ifrån att vi människor är en del av vad vi kallar ”Earth system”. Vad vi gjort märks i naturen.

Fenomen. Från boken Extremt väder.

En orkan är fortfarande en orkan. Och vi har påverkat sannolikheterna för att den ska uppstå och hur mycket vindar och regn den kommer att ge. Och framför allt har vi förändrat förutsättningarna för allt övrigt liv på planeten, växter och djur. Det förändrar i sin tur förutsättningarna för oss. Förändringar av monsunregn till exempel. Eller havsnivåerna, permafrost som tinar, hav som försuras och skogar som skövlas. Allt är återkopplat, det är vansinnigt intressant och skrämmande.

Vi har också med ett uppslag av väderrekord. Kallast, varmast, torrast, högs/lägst lågtryck, tromber, blixtar, dödligaste naturkatastrofer, hagel, tropiska cykloner, isberg och annat för kalenderbitaren. Såväl globalt som, där det är relevant, i Sverige.

De avslutande två kapitlen, Framtidens väder och Epilog, är inte bildsatta. Efter man har läst de texterna får man sluta ögonen och skapa sig sina egna bilder. Där handlar det om sånt som ännu inte har skett. Men jag beskriver det i ord. Den stora frågan är hur människan och våra samhällen kommer att reagera. Lulla på som vanligt är inte en option. Naturen förändras och vi med den.

Jag har fått löfte om att boken skall att finnas i bokhandeln i slutet av nästa vecka (vecka 34).

/Martin

PS. Greta fick mitt första exemplar av boken. Boken kommer, när hon kommer fram till USA, att tillsammans med hennes övriga bibliotek hon har ombord på segelbåten Malizia II, doneras till Svenska ambassaden i USA. DS.

Sluta förvånas över värmen

Juli månad är på väg att bli den varmaste månad som någonsin uppmätts på jorden. Detta efter att juni satte rekord som den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts.

Och på det en pågående värmebölja i Europa. En värmebölja som kommer att krossa många lokala värmerekord. För att inte tala om allt lidande som den skapar.

Avvikelse av temperatur ca 1500 meter upp i luften. Prognos från ECMWF för torsdag 00 utc.

En del media illustrerar sommarvärme med ”Äntligen sommar”, smältande glassar, barn som hoppar från bryggor i vattnet och solar med solglasögon. Jag tycker att det vore fint om man var mer neutral och saklig. Man kunde också ta med lite av den andra sidan, uttorkning, badsårsfeber, algblomning, skogsbränder, sinande brunnar, ökad energiförbrukning osv.

Och när man ska illustrera det katastrofala med värmeböljor så blir det alltsom oftast folk som svalkar sig i fontäner. De beter sig annorlunda än vad de gör en onsdag i november, men de är inte representantiva för lidandet av värmeböljan. Folk avlider av värmen! Det sker främst för att kroppen inte kan återhämta sig under de varma natterna. Det är barn, gamla och redan svaga som drabbas, inte ungdomar som badar fontän.

Jag menar nu inte att man ska göra bildkollage från bårhusen, men att man skulle kunna välja illustrationer som bättre berättar om umbäranden som folk upplever i samband med värme och uttorkning.

Och så ska vi sluta vara förvånade över att det slås värmerekord. Forskare har i decennier både beräknat och kommunicerat att det som nu sker kommer att ske.

Vi ska vara förvånade om temperaturen/energin i haven/glaciärerna/luften INTE stiger.

Bara för att tydliggöra vad vi behöver förbereda oss på (Hallå politiker, näringsliv, strateger och beslutsfattare)…

Normalt nu, och under överskådlig tid (kommande decennier), är ACCELERANDE stigande temperaturer, havsnivåhöjning, tinande glaciärer, jorderosion, försurning av hav, förlust av ekosystem, växt- och djurarter.

Halten koldioxid i luften sedan år 1700, Keeling-kurvan. Förra gången koncentrationen var så här hög var för 3-5 miljoner år sedan. Det var innan det blivit svalt nog för istider att bildas som kommit och gått.

Vi ska inte heller vara förvånade över att halten koldioxid, det sätt varmed människan primärt driver på dessa förändringar av klimat och ekosystem, stiger accelererande. Hur kan det bli på annat sätt när vi utvinner och förbränner allt mer fossilt kol, skövlar skogar och dessutom naturens förmåga att buffra, absorbera våra utsläpp, minskar?

Det förefaller inte finnas någon som helst vettig eller realistisk plan för att hantera detta. Vare sig på global, nationell eller regional nivå.

De fattiga, utan rösträtt, utsatta och maktlösa har inget att säga till om. Hit räknar jag inte bara människor utan också övrigt liv på jorden. De flesta fattar inte vad som håller på att hända, varför eller vad man kan göra åt det. De försöker bara klara av dagen på den systemnivå de befinner sig.

De som är rika, har makt, inflytande, resurser, kontakter och överblick tror jag lever i illusionen av att de kommer att klara sig med begränsade umbäranden eftersom de har just resurser och redundans på många olika plan. Man förväntar sig kunna omallokera sina tillgångar (som i pengar räknat är många gånger större än vad man med värdighet kan omsätta under en livstid) och i värsta fall helt enkelt flytta till platser som inte drabbas av extremt väder och betala för tjänster, tex livsmedel, energi, säkerhet om det skulle bli en bristvara.

Sedan har vi den stora medelklassen. Människor som lever hyfsat, men inte har jättestor frihet, eller insikter om hur man ska ändra sina liv. Jag tror att många här är medvetna om att vi behöver ändra kurs, men samtidigt känner sig maktlösa över sin kapacitet och förmåga att göra det. Man hoppas att de med mer makt, resurser och inflytande (givetvis) ska göra vad som krävs för att behålla stabiliteten i samhället utan att erodera naturen som vi (ju) är helt beroende av.

Jag ser inte någon hållbar plan eller strategi som ser till allmänhetens eller helheten bästa. (Men jag välkomnar alla initiativ som visar att jag har fel.) De planer som finns i subkulturer eller små samhällen kan möjligtvis vara hållbara för dessa, till och med utan att vara eroderande för andra, men de förhindrar inte den storskaliga skövlingen av naturen på en högre systemnivå.

Och de företag och maktcentra, tex de hundra bolag som står för 71% av utsläppen av växthusgaser, har inte någon plan för sin egen överlevnad utan de fossila resurser de lever av. De kommer att köra sina race in i kaklet. Vi andra följer med av bara farten. Som att sitta med en trerättersmeny i restaurangvagnen på ett skenande tåg.

Vad ska vi då göra? Att klimatkompensera sin semesterresa, byta elavtal, cykla till jobbet, återvinna plastpåsar eller tom ”stora uppoffringar” som att sluta flyga och bara äta växtbaserade livsmedel (något som allt fler klimatmedvetna gör) är inte tillräckligt.

Vi behöver ställa om hela samhället så att vi i princip inte alls använder fossilt kol, vi behöver hjälpa naturen att bli regenerativ, dvs skapa mer mångfald, bördiga jordar, skogar, habitat för växter och djur istället för monokulturer och skövling som är netto är resultatet igår och idag.

Och vi behöver (förmodligen) ändra på vår syn på och relation till övrigt liv på planeten. Vare sig planeten, dess naturtillgångar (resurser), växter eller djur finns till för vår skull.

Bara för att vi kan skövla, döda och dominera andra individer och alla arter betyder inte det att vi har rätten att göra det. Inte ens om det skapar nytta för oss. Vi och övrigt liv, såväl just nu som i framtiden, skulle må bättre om vi visade just övrigt liv betydligt mer respekt än vad vi gjort och gör.

Att göra de här omställningarna på individnivå, i lokalsamhället och tom på nationell nivå är bra. Men inte tillräckligt. Ska det fungera så måste alla ställa om. Människan kan inte använda fossilt kol, inte heller skövla naturen och samtidigt förvänta sig business as usual från ekosystem eller för den delen samhällen. Allt förändras, ingen har kontroll.

Prepare for impact. Vi har redan drivit systemen långt utanför deras mode of operation. Att naturen ska vara typ snäll mot oss för att vi behöver det är en otroligt naiv strategi. Ändå förefaller det vara vår plan.

Det skrämmande är att vi vetat om allt detta i decennier. Vi har känt till att vi måste upphöra med fossilt kol. Vi har känt till att problemen och konsekvenserna blir större ju längre vi väntar. Vi har känt till att det blir allt svårare att ställa om samhället. Och vi har sett att forskarsamhället levererat tillförlitliga scenarier. -De bekräftas av observationer som visar hur verkligheten förändras.

Så ska vi tänka något om framtiden så behöver det vara i linje med vad relevanta klimat- och ekosystemscenarier beskriver. Även om det är jobbiga slutsatser.

Och ändå ställer vi inte om. Om vi inte gjorde det igår när det var hanterbart, varför skulle vi, med samma tänk som igår, göra det idag eller i morgon?

Vi är i akut behov av ett nytt narrativ, en ny berättelse om varför vi är här. Det behöver prägla alla beslut vi tar, i synnerhet strategiska, alla relationer och allt vi gör.

Fram till dess kommer det att bli värre, accelererande. Jag är mycken ledsen att behöva säga det, men det är så mätdata, dynamik, vetenskap och logik ser ut.

Det är jobbigt och just därför jobbar stora delar av samhället med olika former av förnekelse. Alltifrån rena lögner som att påstå att nuvaramde klimatförändringar beror på solfläckar, naturliga variationer eller är forskarlögner till att vi undgår problemen genom att tanka biobränsle eller köpa utsläppsrätter.

Bli inte förvånad om nästa skogsbrand blir värre, nästa orkan orsakar större översvämning, nästa isberg som bryts loss är större, nästa utbrott av vektorburna sjukdomar blir värre eller om nästa värmebölja blir värre än den vi upplever just nu.

Det nu normala är ett skenande klimat och en massutrotning av liv. Detta eftersom vi saknar verlighetsförankrad strategi för att ställa om samhället. Har någon något bättre för sig än att göra allt vi kan för att förändra den situationen?

/Martin

Vad betyder väl nån grad hit eller dit

För 20.000 år sedan rådde det istid. Klimatet var totalt annorlunda, bland annat var norra Europa täckt av en kilometertjock glaciär och havsnivån hundra meter lägre. Jordens medeltemperatur var ca 4 grader lägre än förindustriell nivå. Det är i dessa perspektiv global medeltemperatur skall ses, som ett mått på klimatologiska förändringar.

Övergången från istid till det som kallas Holocene tog ca 6000 år. Det var under Holocene, från yngre stenåldern fram till alldeles nyss, en period på 11.700 år med förhållandevis stabilt klimat, som människan utvecklade  jordbruk, samhälle, industrier… allt som ingår i vår historiebeskrivning av civilisationen.

Men nu befinner vi oss  i Antropocen, den tidsperiod där människan blivit en geologisk kraft, kapabel att omgestalta hela planeten. Vi har värmt planeten med 1 grad och är på väg att lägga till ytterligare 1-3 grader inom loppet av hundra år. En del förändringar tar år, andra tusen år på sig att komma i ny balans. Det enda vi kan säga med säkerhet är att klimat och väder inte kommer att vara som det varit de senaste 11.700 åren.

Nån grad hit eller dit när det gäller väder gör ingen större skillnad. Men i klimatsammanhang så är temperaturen en KPI, Key Perfomance Indicator, över vad vi har för klimat.

Inte nog med att ett par grader gör väldigt stor skillnad, det händer NU, det går väldigt FORT och det är helt och hållet människans förehavanden som är orsaken.

Jag skriver på en bok, jag har just skrivit ett utkast till en debattartikel och jag förbereder ett par seminarier och möte jag ska ha i veckan. Det är tur att det känns meningsfullt att arbeta. Men jag misströstar också. Det är så mycket kunskap, insikter och tid som har förspillts. Inte bara i onödan, utan med berått mod, planerat. Mänskligheten är sannerligen en konstig filur.

/Martin

Vad har hänt med Lagom?

Den euforiska glädjen över det ”fantastiska” maj-vädret är på väg att förbytas i allt fler grubblerier. Ska det verkligen vara så här? Okay för högsommarväder någon eller ett par dagar i maj. Men i princip hela maj?

Varför är det så här och har det något med klimatet att göra?

Svar:
– Högtryck
– Ja

Att det är så varmt hänger samman med ett långvarigt högtryck som lägrat sig över Skandinavien. Det är väl inget konstigt? Jo, lite. Och att det ligger kvar så länge. (Återkommer till det längre ner i artikeln.) Det har i och för sig regnat på ett par platser, men överlag har det varit torrt. Och mycket varmt.

Hittills denna månad har det varit mellan drygt 3 och 6 grader varmare än normalt. Enskilda dagar, tex igår, har det varit 10 grader varmare än normalt.

Januari 2018 (och december 2017) var mild och nederbördsrik.
Februari och mars tvärkalla.
April någorlunda normal.
Maj torr och mycket varm.

I genomsnitt har det kommit ganska normalt med nederbörd, men eftersom snön smälte så fort så har det mesta runnit ut i sjöar och hav. Och temperaturen, trots att det var några kalla dygn i februari-mars, blev över de normala.

Syrenen håller redan på att blomma ut i Östra Svealand. En månad tidigare än den brukar. Både för att det är varmt och för att det är torrt.

Klimatet då? Jo det som har hänt är att vi, till följd av den förhöjda halten växthusgaser (främst koldioxid och metan) har värmt planeten med i snitt drygt en grad. Den graden fördelar sig inte jämt över alla platser eller tidpunkter utan det svänger. Men i genomsnitt är det 1°C varmare nu än på 1970-talet. Globalt.

Det kanske inte låter mycket, men sätt det i relation till att det under en istid (då det ligger två km fruset vatten över Sverige) är typ 4°C kallare. Globalt. Vi har alltså hittills gjort en kvarts istid, men åt andra hållet.

Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till max 2°C, är ingen söndagspromenad. Det är en halv istid, men åt andra hållet. Fast det vi håller på med landar inte i Paris. -Business as Usual innebär typ 4°C högre medeltemperatur. Har man riktigt bra fantasi kanske man kan föreställa sig vad det innebär.

Nåväl, vad har det svenska majvädret med detta att göra?

-Allt! Och just nu skall vi vara tacksamma att det bara är maj. Om detta fortsätter in i juni och juli, dvs att temperaturerna ligger i snitt fem grader över det normala, så är det kris. Jordbruket går på knäna, dricksvattnet ransoneras och vi tampas med omfattande skogsbränder.

Det här är en försmak av vad hur klimatet förändras och vad som kommer att ske.

2003 var det en enorm värmebölja i södra Europa. 30.000 människor omkom, främst i Frankrike. Det var missväxt och omfattande skogsbränder. Alla tillgängliga luftkonditioneringar man hade kördes på högvarv, men man blev tvungna att stänga ner kärnkraftverk. Kylvattnet var inte kallt nog. Förutom de uppenbara problemen så fick man alltså också brist på energi.

2010 var det en värmebölja till. Då var det Ryssland som drabbades och man gick från att vara spannmålsexportör till att importera livsmedel. Man hade omfattande skogsbränder och många tusen människor omkom till följd av extremvärmen. Hälsoläget förvärrades av röken från de omfattande skogsbränderna.

Det var det som fem grader varmare än normalt ställde till med när det inträffade under juni, juli och augusti i Frankrike respektive Ryssland. Nu är det ännu bara maj och vi upplever juli-väder. I Sverige. Samma situation i juli och vi får hitta på en ny definition av högsommarvärme.

I och med att det i medeltal blivit varmare så har vi ändrat på sannolikheterna för att det skall bli värmeböljor. Eller rättare sagt: Eftersom vi har ändrat på sannolikheterna för att det skall vara varmt så har det även i medeltal blivit varmare.

Sannolikheten att det skall vara extremt varmt är idag ungefär 100 gånger så vanligt som på 60-talet.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Värmen har också fått isarna i Arktis att smälta. Det påverkar i sin tur jetvindarna eftersom temperaturkontrasten mellan polarområdet och mellanbreddgraderna (typ södra Europa). Och mycket tyder på att det i sin tur leder till låsningar, blockeringar, av lågtryck och högtryck.

Högtryck, och lågtryck för den delen också, ligger kvar längre nuförtiden än för bara några decennier sedan. ”High-amplitude quasi-stationary atmospheric Rossby waves”. Samtidigt som Ryssland hade sin långvariga värmebölja så regnade det oavbrutet i Pakistan och 14 miljoner människor blev hemlösa.

Så njut av värmen, men fundera också på hur vi skall anpassa oss till klimatet som blir allt varmare. För med värmen kommer också kraftigare orkaner, intensivare nederbörd och risker för storskaliga förändringar, typ förändringar av monsunregn, havsnivåhöjningar, förändringar av havsströmmar, växtzoner och kraftiga hagelskurar mm.

Och med detta kommer anpassning, dvs att vi fogar oss. Naturen kommer alltid att ha sista ordet. Som om inte det räcker, de riktigt stora riskerna kommer inte från väderextremer. De kommer från hur vi människor beter oss när vi anpassar oss. Risker för konflikter som uppstår i kölvattnet av missväxt, bränder, översvämningar, jordskred, brist på vatten, livsmedel och naturtillgångar mm. Folkförflyttningar, protektionism, geopolitiska förändringar. Kort och gott krig och konflikter. Vi har byggt verktyg för sånt också.

Men ibland är vädret bara bra. Och allt väder är påverkat av klimatförändringarna, inte bara översvämningar och värmeböljor. Man får ta det onda med det goda. Och det goda med det onda. Välkommen till den nya världen. Sommarvädret kanske kommer att präglas av regn? Låt oss i alla fall hoppas att högtrycket som skapar majvädret inte håller i sig.

Det svenska Lagom, ett offer för klimatförändringar.

/Martin

PS. Mycket tyder på att Golfströmmen faktiskt håller på att stanna av. DS.

Återkopplingar i klimatsystemet

Håller vi på att förlora kontrollen över vår påverkan på klimatet? Frågan är inte tagen helt ur luften (sic!) Nej, frågan ställs dels med anledning av att vi slår värmerekord på värmerekord, dels för att många inte inser vilka krafter vi har att göra med.

Krafterna jag tänker på skulle kunna vara de särintressen vars tillgångar går förlorade om vi gör det som är nödvändigt för att förhindra kraftiga klimatförändringar. Men de krafter jag tänker på just nu är de återkopplingar som finns och verkar i naturen.

Återkopplingar ”feedbacks” som gör att en liten förändring förstärks, ”amplifieras”. Precis på samma sätt som en transistor eller förstärkare fungerar när man sätter mikrofonen framför högtalaren: En liten signal blir kraftigare och som i sin tur matas in i mikrofonen och strax har man rundgång.

Det finns också negativa återkopplingar. Dessa bromsar förändringar. Exempel på detta kan tex vara tillgången på föda: Rävar som äter sorkar. När det finns gott om sork finns det mycket föda och rävarna föder stora kullar. Men stora kullar rävskapar ett stort tryck på sorkarna och till slut minskar tillgången så mycket att rävarna svälter och minskar i antal. Ett högst idealiserat case, men jag tror att ni förstår konceptet.

I klimatsystemet finns en mängd återkopplingar. Såväl positiva (förstärkande) som negativa (bromsande). Så länge som klimatet inte förändras alltför mycket så balanseras dessa och klimatet förblir någorlunda stabilt över tusentals år. Temperaturen, globalt sett, har tex hållit sig någorlunda stabilt i ca 11500 år och havsnivån i ca 7000 år.

Men nu förändras allt. För att skapa lite översikt gav jag mig i uppgift att skapa en översikt på kopplingarna inom och mellan naturen och människan.

Observera att grafiken är ett utkast. Jag har utelämnat en del saker, tex befolkningstillväxt, kärnkraft, metanhydrater, avtal, ekonomi, makt och en del annat. Detta dels för att de delvis ingår i befintliga boxar, dels för att det inte alltid fanns en tillräckligt tydlig koppling. Det är rörigt som det är. Jag har inte heller angivit hur starka återkopplingarna är eller på vilka tidshorisonter de verkar. Men det är också bara en översikt.

Återkopplingar i klimatsystemet.

Återkopplingar i klimatsystemet.

Gröna boxar representerar naturen.
De tre blå boxarna är tre mycket väsentliga konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten.
Bruna boxar är i gränslandet mellan natur och människa.
Röda står närmast människan.

Var skall man börja läsa grafiken? Var som helst, men en bra start kan tex vara nere i vänstra hörnet: Det började med skövling av skogar och sedan brytning av fossilt kol…

Jag vill trycka på ett par saker:

  • Försurningen av haven. En väsentlig del av koldioxiden vi släpper ut binds i haven vars pH-värde därmed sjunker. Det påverkar alla organismer som använder kalk för att bygga skal eller skelett (typ de flesta).
  • När haven blir varmare så frigörs istället gaser som tex koldioxid. Ok, vi slipper en del av försurningen, men återfår istället koldioxiden till atmosfären med kraftigt förstärkt växthuseffekt som följd.
  • Skogsbränder representerar, förutom stora kostnader och mänskliga tragedier, stora utsläpp av koldioxid. De sprider även sot som, när det lägger sig på snö och glaciärer, gör att dessa smälter snabbare.
  • Det finns en direkt återkoppling mellan smältande glaciärer och att det blir varmare via ”albedot”, dvs när glaciärer smälter så blottläggs mer markyta/hav som i sin tur absorberar mer värme…
  • Vi har all anledning att känna inspiration och framåtanda av Klimatavtal, SDG, Miljömål, solceller, elbilar, ekologisk mat och annat bra. Men vi får inte släppa blicken från det som är den faktiska orsaken till problemen. Merparten av det fossila kolet måste stanna i marken och skogen på marken.

Grafiken representerar en överblick som jag kommunicerat när jag håller utbildningar och gör konsultuppdrag. Men jag har hittills inte haft den samlad på en överskådligt (well?) bild.

Med viss modifikation så kan man få en överblick av naturliga (dvs förhistoriska) klimatförändringar genom att bara titta på gröna, blå och bruna boxar (Förnybar energi skall vara röd). De startade till följd av förändring av inkommande solenergi (Milankovitch-cykler) till följd av variationer av jordens omloppsbana kring solen (skala 10.000 till 400.000 år).

Vad vi människor nu har gjort är att vi har ökat på komplexiteten. Alla naturliga (förhistoriska) kopplingar finns kvar, undantaget förändring av solenergin (helt enkelt för att den inte ändras signifikant på så korta tidsperioder som decennier). Men vi har lagt lagt till ett par lager till av processer och återkopplingar. Det skulle vara mycket underligt om det inte fick några konsekvenser.

Som sagt var, grafiken är en skiss. Jag tar gärna feedback (!) på den för ytterligare utveckling och komplettering.

/Martin

Jag ska försöka vara glad åt det fina vädret

Högtrycket lägrar sig över Skandinavien och det blir strålande vackert väder, dessutom lagom till stundande långhelg. Det är som om våren tar sats och går över gränsen till att bli sommar. Och varför skulle den inte göra det?

Vintern hade sina glansdagar, men var i stort som en kylig höst och våren kom tidigare och runt omkring oss är det rekordvarmt. Så varför skulle inte sommaren komma tidigt?

Sommaren, denna härliga årstid när man kan slänga av sig det mesta av sina kläder, bada, njuta av värmen, få en frisk solbränna, ta en fika på en uteservering, träna, vattna, fixa torra brunnar, plocka fästingar, förfasa sig över algblomning, bekämpa gräs- och skogsbränder… Och kanske lyfta blicken?

För visst är det härligt när det äntligen blir lite värme. Men varför är det så varmt nu igen? Jo det är en konsekvens av den globala uppvärmningen. Jorden samlar på sig energi och det manifesteras i huvudsak genom att det blir varmare (energi kan som bekant även ta sig uttryck i form av rörelseenergi, tex vindar, lägesenergi eller kemiskt bunden energi).

Anledningen till att det, globalt sett, blir varmare är att växthuseffekten har förstärkts. Det gör att atmosfären inte blir lika transparent, genomskinlig, för värmeenergi som den var tidigare (med en lägre andel växthusgaser).

Energi kommer i huvudsak till jorden i form av synligt ljus (här är atmosfären hyfsat genomskinlig). Men strålar ut från jorden i form av värmeenergi (och den absorberas alltså av växthusgaserna i atmosfären).

2016-04-14.001

Uppvärmningen är en konsekvens av att mindre energi lämnar planeten än vi tar emot. (grafik från en av mina föreläsningar).

Den ökade optiska tätheten i luften gör att energin strålar ut från en högre höjd än tidigare. Och högre upp i atmosfären är det kallare. Det gör att en mindre mängd energi per tidsenhet (effekt) än tidigare lämnar planeten. Skillnaden blir kvar och värmer hav, luft, mark och isar.

Hepp, där har ni anledningen till klimatförändringarna i ett nötskal.

Och varmare blir det. Nu kanske någon vill hävda att vädret till helgen bara är väder och inte alls något bevis för att vi har en global uppvärmning. Detta på samma sätt som snöbollar i amerikanska senaten inte är ett bevis på att det inte blivit varmare. (Se tidigare artikel här på bloggen om Senator Ihofes snöboll).

Men sannolikheten för att det skall vara varmt har ökat markant! (Sannolikheten för att hitta snö har minskat, men den är inte noll. En medelmåttig senator kan uppenbarligen fortfarande hitta snö.) Det är idag ca 100 gånger så stor sannolikhet att uppleva extrem värme (definierat som mer än tre standardavvikelser från medelvärdet) som det var på 60-talet. (Se tidigare blogginlägg).

Att Svealand och södra Norrland skulle få sommar (minst fem dygn i sträck med en dygnsmedeltemperatur över 10°C) redan i början av maj var på 60-talet mycket osannolikt. Men i år är det så sannolikt att det sannolikt händer.

Vårens normala ankomst 1961-1990. Källa SMHI.

Vårens normala ankomst 1961-1990. Källa SMHI.

Som synes av grafiken från SMHI så är det normala att våren kommer i slutet av maj till Götaland, Svealand och Norrlandskusten.

Men med högtrycket denna vecka så kommer sommaren att göra entré ungefär fyra veckor tidigare än normalt.

Det är på väg att bli det nya normala.

2015 blev rekordvarm och 2016 kommer med stor sannolikhet (över99%) att bli ännu varmare.

2015 blev rekordvarm och 2016 kommer med stor sannolikhet (över 99%) att bli ännu varmare.

Det fina vädret har en besk bismak av katastrof. Det gäller att ta med sig insikten om att vi förvisso har kanonväder just nu, men att det samtidigt, av samma anledning, är en värmebölja någon annanstans på planeten, eller torka och skogsbrand här hemma i sommar, eller en Gudrun2 i höst. och kanske framför allt: fortsatt smältande glaciärer, stigande havsnivåer, töande permafrost och stigande halter växthusgaser. Det senare trots att våra utsläpp har planat ut.

Så passa på att njut, men glöm inte bort att det är viktigare än någonsin att såväl minska klimatpåverkan som att anpassa sig -och förbereda sig på riktigt stora anpassningar- till ett klimat som förändras i lika stor omfattning, men betydligt snabbare, som när vi gick ur förra istiden.

Solen skiner och man vill ha en kall öl, inte fundera på global uppvärmning, havsnivåer och metan från tundran. Ge oss lite goda nyheter eller förströelse istället!

Som sagt var, jag skall försöka vara glad åt det fina vädret.

/Martin

Insiktsfullt av Adam

Adam, 10 år, såg inledningen av ett videoklipp med mig som handlade om varför vi människor har så svårt att ta till oss fakta om att klimatet förändras och att vi människor är orsaken. Men till skillnad från vuxna så har uppenbarligen inte barn så svårt att ta till sig vetenskapliga slutsatser.

Nej, Adam har inte exakt koll på strålningsdynamiken, källor och sänkor, alla konsekvenser, förhandlingar eller åtgärder.

Men han har greppat den stora bilden. Det är mer än man kan säga om många vuxna, bland dem ledande politiker och företagsledare som inte bara har bristfälliga kunskaper utan även har det dåliga omdömet att debattera ”sin” sak.

Lyssna en halv minut på en svensk 10 åring.

/Martin

PS. Filmen som föranledde Adam att förklara växthuseffekten var nedanstående. DS.

Episk regnprognos stoppade mig från att besöka NHC

Samlad nederbörd 2-6 oktober 2015.

Jag har som bekant varit i Miami på konferens och certifiering av Climate Reality Leadership Corps. Det har varit en mycket intressant utbildning med många givande personliga möten.

Konferensen är avslutad och torsdags skulle jag ha besökt Amerikanska nationella vädertjänsten som specifikt arbetar med orkaner, National Hurricane Center NHC, i Miami.

Jag har verkligen sett fram emot detta besök. Men som ni förstår av mina ordval så blir det inte av. NHC kan inte ta emot mig. Orsak? En ovanligt svårbedömd orkan, Joaquin, som alla måste fokusera på samt ett unikt kraftigt nederbördsområde som också det berör amerikanska ostkusten.

Orkanen Joaquin

Tropiska orkanen Joaquin över Bahamas fotograferad av astronauten Scott Kelly från rymdstationen ISS. Uppe i vänster hörna syns det Florida upplyst av nattens alla lampor.

Orkanen Joaquin har dragit in över Bahamas som en kategori-4 orkan. Den svänger sedan norrut, men det är därefter som läget blir svårbedömt. Man använder olika vädermodeller för att beräkna dess bana och de ger alla olika svar, såväl för olika som samma initialiseringstidpunkter (tidpunkten för när man börjar modellberäkningen).

Det är det ovanligt varma vattnet, och att det är varmt på stora djup, utmed Golfströmmen som gör att den förstärks till en kategori-4 orkan. När den drar vidare norrut längs med amerikanska ostkusten så hotar den stora områden och värden. Den kommer förvisso att försvagas när den rör sig över kallare vatten, men den potentiellt finns i höjd med New York i början av nästa vecka så tyder mycket på att det fortfarande handlar om en kategori-1 orkan.

Men nu kommer twisten: Trots att Joaquin med stor sannolikhet inte drar in över östkusten kommer man att ha svåra problem med översvämningar kommande dagar. Detta till följd av en nära stationär kallfront som formligen dumpar regn över ostkusten. ”Precipitation off the charts” som NOAA’s Weather Prediction Center, motsvarigheten till SMHI, sade i en telefonkonferens i torsdags morse.

Samlad nederbörd 2-6 oktober 2015.

Samlad nederbörd 3-6 oktober. 1 inch motsvarar 25 mm. 16 inches är 400 mm. Credit: NWS.

Nu i helgen väntar episka nederbördsmängder. Stora delar av östra USA kommer att få 50-100 mm mellan 2:a och 7:e oktober. Vissa områden, tex delar av South Carolina, kommer att få omkring 400 mm under kommande fem dygn! Föreställ dig att det på tre dagar faller en halv (svensk) årsnederbörd.

Det definieras som 1000-års regn, dvs så kraftigt att sannolikheten för att det inträffar är så liten så att den bara inträffar vart tusende år. Detta är alltså nederbörd utan att ligga direkt under orkanen Joaquin.

Det handlar om så kallade Predecessor rain events, PRE. (Länk till vetenskaplig artikel: ”Predecessor Rain Events ahead of Tropical Cyclones”.) Ett tropisk oväder, tex en orkan, pressar varm och fuktig luft framför sig. Den varma luften samverkar med en markfront och ett höjdtråg. Tillsammans skapas förutsättningarna för mycket kraftig nederbörd.

Den tropiska orkanen Joaquin rör sig långsamt över ett ovanligt varmt hav. Det skapar ett stort flöde av fuktig luft som strömmar in över land. Flödet varar ovanligt länge, är ovanligt varmt och ovanligt fuktigt. Men uppenbarligen inte så osannolikt.

När den fuktiga luften kommer in över land sugs den in i lågtrycket längs med fronten som redan råkar ligga där. Luften stiger, kyls av och kondenserar till vattendroppar. Kondensationen frigör värme så att luften fortsätter vara varmare än omgivande luft. Det gör att den fuktiga luften stiger ytterligare, får mer fart, suger in mer av den luft som kommer från det varma havet…. Resultatet: Östra USA får stora mängder nederbörd kommande dagar. Utöver detta så pressas luften upp över bergskedjan Appalacherna i östra USA. Det förstärker effekten och ännu mer regn kramas ur fronten.

Hur kunde det bli så att ett 1000-års event inträffade just nu? Jo, nu har vi ju laddat atmosfären med signifikanta mängder växthusgaser vilket har resulterat i ett förändrat klimat. Det pratas mest om förändrade medeltemperaturer, men ett annat signifikant resultat av klimatförändringar är ett förändrat hydrologiskt kretslopp. Nederbördsmängder som var extremt ovanliga för några tiotals år sedan är numera inte så osannolika. Det som på tex 70-talet var ett extremt 1000-års event är nu inte alls så osannolikt. (PS. Och värre blir det. DS)

Det är skönt att vara hemma i Sverige, men jag hade hellre stannat kvar och hängt med kollegorna på NHC för att se dem arbeta när det drar ihop sig till oväder. Det här är en unikt intressant och besvärlig situation. Men jag har full förståelse över att de inte har tid för besök.

/Martin

Tropisk natt

Tropisk natt

Så här i högsommarvärmen så använder vi speciella begrepp för att beskriva hur varmt det är. Ord på temat ”tropik” och ”värme” är ganska gångbara. Men vad krävs för att vi skall kunna kalla det för tex ”tropisk natt”?

Tropisk natt råder när temperaturen inte någon gång under natten understiger +20°.

Tropisk nattDetta är vanligare i slutet än i början av sommaren. Samt vanligare i städer och i närheten av stora vattendrag än i inlandet. Anledningen till detta är att både vatten och sten, asfalt samt byggnader är bra på att magasinerar värme som under natten kan avges till luften.

Tropiska nätterAntal tropiska nätter per år fram till 2014. Grafik från SMHI.

Hur vanligt är det med tropiska nätter? I genomsnitt förekommer det ca 5 nätter per år när en eller flera väderstationer noterar en tropisk natt. Men variationerna är stora, vissa år förekommer inga tropiska nätter och en del år är det över 20. Rekordåret 1997 var det 30 tropiska nätter. (Notera att det inte behöver betyda att det varit varmt i hela Sverige, det räcker att en väderstation noterat tropisk natt).

Tropiska nätter förekommer vanligen från mitten av juni till början av september. Sannolikheten att de skall inträffa är som störst i månadsskiftet  mellan juli och augusti.

Antalet tropiska nätter, antalet platser som berörs samt storleken av dem kommer att öka i takt med klimatet som förändras.

Tropiska nätter framtidGrafik från Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) och SMHI som visar det genomsnittliga antalet tropiska nätter per år för utsläppsscenario A2.

Kravet för att det skall vara en tropiska natt är alltså att nattens lägsta temperatur (i praktiken dygnets lägsta temperatur) inte understiger +20°C.

Den varmaste tropiska natten vi noterat i Sverige var 23,7° vilket Kullen hade den 10 augusti 1975. Den näst varmaste var inte långt efter, Gotska sandön hade 23,6° den 4 augusti 2014. (Källa SMHI)

/Martin

Stora skogsbränder i Alaska

Skogsbrand

Just nu rasar omfattande skogsbränder i Alaska. Totalt är det ca 400.000 hektar skog som brinner fördelade på ca 600 olika bränder. Hälften av dem är orsakade av mänsklig aktivitet, hälften till följd av blixtnedslag.

Och det sprider sig. Bara idag lördag så beräknar Alaska Departement of Natural Resources att ytterligare 120.000 hektar skog kommer att antändas.

För att sätta det lite i perspektiv till något vi själva haft runt knuten: Branden sommaren 2014 i Västmanland omfattade totalt 138.000 hektar skog. Nästan lika mycket ökade alltså bränderna i Alaska med bara på ett dygn.

Skogsbrand

Skogsbrand. Källa: Stefan Hinman/Mat-Su Borough

Stefan Hinman/Mat-Su Borough.

Skogsbränder är en naturlig del av skogens liv. Kruxet blir när de blir omfattande. Och det blir de bland annat eftersom vi håller tillbaka dem. Till slut har det byggts upp enorma resurser brännbart material och när det då väl brinner så blir det mycket omfattande.

Antalet stora skogsbränder i Alaska har ökat de senaste decennierna. Från 20 stora bränder per år på fram till 1990 till ca 40 från 1990-talet och framåt. (Större skogsbrand omfattar en yta överstigande mer än 400 hektar). Källa Washington Post.

Nu brinner det också till följd av att skogen slagits ut och dött. Detta till följd av klimatförändringar, så väl förändringar av temperaturer som vattentillgång. Klimatförändringar har även lett till ökad utsatthet av skadeinsekter vilket i sin tur skapat stora arealer med död, torr skog som lätt antänds.

Förutom att skogsbränder är förödande för skogsnäringen så har de en besvärlig återkoppling på klimatet. Vid bränderna frigörs koldioxid vilket ytterligare spär på halten i atmosfären. Vidare så bildas som bekant sot och andra partiklar. Dessa sprids över stora ytor och faller de ner på glaciärer och snö så förändrar de jordens albedo. Marken blir mörkare och mer solljus absorberas. Isarna smälter snabbare både till följd av sotet och ökningen av temperatur. Detta frigör i sin tur mer bar mark och ännu mer solljus absorberas.

Det vi bevittnar i Alaska är stort och mycket allvarligt.

/Martin