Tag - hurricane

Cyklonen efter Harvey heter Irma

Nästa cyklon som hotar Karibien och USA heter Irma och finns redan som en kategori-2 cyklon ute på Atlanten. Den intensifieras och har redan fått sitt klassiska ”öga”.

Kommande dagar, fortfarande på Atlanten där den rör sig över vatten som är 2-3° varmare än normalt, kommer den att utvecklas till en kategori-4 cyklon med vindar över 210 km/h. Typ dubbel motorvägsfart.

Banan som Irma tar är ännu ett oskrivet blad, men kring tisdag-onsdag så kommer cyklonen fram till de östra delarna av Karibien. Ensembler visar att Irma kan gå söder, rakt över eller norr om Puerto Rico och de andra öarna i Karibien.

Lagom till dess att Harvey klingat av och man påbörjat nästa fas i katastrofhanteringen så utvecklas dessutom ett lågtrycksområde i Mexikanska gulfen. NHC kan ännu inte säga att det kommer att bli en ny storm, men med tanke på hur genomblött allt är efter Harvey så behövs inte mycket för att förvärra situationen. Och det här är alltså innan Irma kommer in i bilden.

Därtill skall vi ägna Indien, Nepal, Bangladesh och Pakistan lite mer tankar. De har också gigantiska problem relaterat till nederbörd. Det är monsunregnen som är ovanligt kraftiga vilket har krävt minst 1200 dödsoffer och gjort uppskattningsvis 3 miljoner hemlösa.

Men/och som sagt var, nästa vecka är det Irma, den andra ”Major hurricane”, dvs kategori-3 eller kraftigare, som närmar sig öar och fastland.

/Martin

Orkanen Harvey och klimatet

Orkanen Harvey har nedgraderat från en orkan kategori 4 till en tropisk storm. Kraftigast vindar var det på kvällen den 25 augusti amerikansk tid (00:00-05:00 GMT 26 aug). Då uppmättes medelvindar på 49 m/s och byvindar på 59 m/s på mätstationer över land.

(Som jämförelse: Stormen Gudrun (Götaland januari, 2005) hade medelvindar på 25-30 m/s och de kraftigaste vindbyarna uppmättes till 42 m/s.)

När tropiska cykloner (orkaner, hurricanes, tyfoner…) kommer in över land så försvinner det som föder dem, nämligen avdunstningen av vattenånga från det varma havet. Det gör att de tappar kraft. Nu blåser det ”bara” 18 m/s.

Men det regnar. Och det har regnat. Det finns mätstationer som har fått 680 mm regn inom loppet av 48 timmar! När Harvey har kommit in över land har det också uppstått tornados, virvelvindar.

Och det har inte slutat regna. Harvey ligger i stort sett stilla och suger in fuktig luft från havet. Det skapar en situation som delvis påminner om våra ”snökanoner”, men med regn istället. Och ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla.

Prognoserna indikerar att det kan komma så mycket som 50 inches, ca 1250 mm regn fram till mitten av veckan när Harvey ger upp. Drygt en meter! Det är mer än hela årsnederbörden in om loppet av ett par dagar!

Nåväl, har det här något med klimatförändringar att göra?

Ja, det har det.

Varmare i havet. Klimatförändringar har gjort att vattnet i Mexikanska gulfen är ungefär 0,5 °C varmare än normalt, dvs som det var för ett par decennier sedan. Därtill är det just nu ytterligare lite varmare, ungefär 0,5-1°C. Sammantaget 1-1,5°C varmare.

Det gör att det finns mellan 5 och 10% mer vattenånga tillgängligt för kondensation. Denna kondensation frigör i sin tur energin som driver cyklonen. (Den som vill fördjupa sig i energiövergångar kan kolla upp Clausius–Clapeyron).

Källa: WeatherUnderground

Djupare. Dessutom är det varmt djupare ner i havet. Det gör att energin inte tar slut lika fort som om det bara är ett grunt lager med varm vatten.

Havsnivån, globalt sett, är ca 2 dm högre nu än för hundra år sedan. Det låter inte mycket, men det gör skillnad. Dessutom är höjningen olika stor på olika platser, och ja, den är kraftigare när ekvatorn, dvs mer än 2 dm.

Jetvindarna. Nu börjar det bli riktigt intressant, vädret på en större skala. Till följd av att de arktiska områdena värms mer än områden närmare ekvatorn, så minskar temperaturkontrasterna över globen. Det gör i sin tur att jetvindarna, kraftiga vindar på 10 km höjd, drar sig norrut (norra halvklotet) samt blåser långsammare. Dessa jetvindar styr mycket av utvecklingen av låg- och högtryck.

Vädersystem. När jetvindarna avtar så blir vädersystemen mer stationära. De flyttas helt enkelt inte runt lika mycket som tidigare (och ”tidigare” är 10-15 år sedan). Så när det väl har uppstått ett högtryck så kan värmeböljan ligga kvar i veckor och månader (Europa 2003, Ryssland 2010) eller lågtryck och regnområden även de i veckor och månader (Pakistan 2010).

Det får också till följd att sannolikheten för att cykloner, som tex Harvey, inte driver vidare till andra områden. Cyklonen tar över som dominant kraft över den lokala väderutvecklingen.

Ibland får jag och klimatforskare frågor som ”Är cyklonen X orsakad av klimatförändringarna?” Frågan är formulerad som en Ja/Nej-fråga, men svaret är inte så enkelt. För säkerhets skull svarar därför de flesta ”nej”.

Det är som att fråga om det var dopning som gjorde att Justin Gatlin sprang så snabbt. Gatlin springer givetvis snabbare än de flesta även utan dopning. Men han kanske inte skulle ta världsrekord. Eller om baseball-spelaren Barry Bonds verkligen skulle ha slagit världsrekord i antal homerun om han inte varit dopad. Vilka av alla hans 762 homerun var orsakad av doping, och vilka han han gjort även om han inte varit dopad?

Sannolikheter. Det handlar om sannolikheter för att en händelse skall inträffa. I och med att vi förändrar klimatsystemet så kan vädermönster förändras. Alltifrån var och när lågtryck, monsuner, havsströmmar osv skall inträffa till hur detta interagerar med växtlighet och människans anpassning till systemen.

Tillgänglig energi. Men det handlar inte minst om hur mycket energi som finns tillgängligt. I synnerhet när vi talar om stormar, nederbörd och värmeböljor. Klimatförändringar, global uppvärmning, är ett resultat av att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi i rymden som vi tar emot från solen. Det finns mer energi i vädret idag är för ett år sedan, tio år sedan och tusen år sedan. Energi som omvandlas mellan värme-, läges-, latent- och rörelseenergi. Det är inte konstigt att det blir kraftigare oväder.

Ja, cyklonen/stormen Harvey har med klimatförändringar att göra. Det är människans påverkan på globala strålningsbalansen, dvs vädret/klimatet, som har bidragit till att skapa Harvey.

/Martin

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

Monstret Meranti, en supertyfon

Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.

Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.

Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.

Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.

Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.

jtwc_wp1616Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.

/Martin

Tropisk, subtropisk eller extratropisk cyklon?

När man resonerar om orkaner så dyker det ibland upp lite olika sorters orkaner, eller cykloner som är ett mer generiskt korrekt namn. Klassificeringen är till för att förtydliga skillnader mellan olika stormar, men kan lika gärna skapa förvirring om man inte känner till dem. Här nedan reder vi ut begreppen.

En cyklon är luft som, på norra halvklotet, roterar moturs. I dess centrum finns ett lågtryck. Anticykloner är högtryck och kring dem roterar luften (ofta betydligt långsammare) medurs. (På södra halvklotet gäller motsatt rotation.)

Orkan” är egentligen vindstyrkor som överstiger 33 m/s, men ordet används även för att beskriva en cyklon eller ett oväder med kraftiga vindar.

Sedan var det de där extra begreppen för att definiera cyklonerna. Det finns fundamentala skillnader på det som drar in över Miami och det som drar in över Malmö. Men också likheter och transformationer från det ena till det andra.

Det finns tre varianter och på vissa platser och i vissa situationer kan de övergå från en variant till en annan:

 

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Klassisk kall och varmfront kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

Isobarer, kall och varmfront samt nederbörd kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

1. De cykloner vi har hos oss, så kallade mellanbreddscykloner (engelska: Extratropical cyclone) är kopplade till lågtryck som bildas längs en frontzon. Exempelvis Gudrun, eller andra mindre lågtryck som var och varannan dag drar in över Skandinavien. Som det engelska namnet antyder så bildas de utanför tropikerna.

Det som ger dem energi är temperaturkontraster mellan luftmassor, kallmassa och varmmassa samt jetvinden. Mellanbreddscykloner har en kallfront och en varmfront som roterar runt lågtrycket.

Energin som skapar cyklonen kommer främst av skillnader i densitet mellan den kalla luften med hög densitet och den varma, lättare, luften. Genom att den kalla luften glider in under den varma luften så omvandlas lägesenergi till rörelseenergi, dvs vindar. Luften i centrum av cyklonen är kall.

Mellanbreddscykloner kan bildas, och leva, både över land och över hav. Nederbörden är kopplad till varm- respektive kallfronten.

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

2. Mellanbreddscyklonen kan även tillföras energi från underliggande vatten som vattnet är varmt nog. Den kan därmed övergå till att bli subtropisk cyklon (lågtryck, storm eller orkan). Som en tumregel använder man att vattnet skall vara varmare än 21°C.

Energi tillförs i form av att vattenånga avdunstar från havet och kondenserar inne i cyklonen. Detta innebär att cyklonen får energi i form av ”latent värme” som övergår i rörelseenergi.

Cyklonens kärna övergår successivt från att vara kall till att vara varm, men högre upp i atmosfären kvarstår ett kallt lågtryck. Den kan ha ett öga som i så fall är stort och inte symmetriskt.

Nederbörden kommer från konvektiva band som ligger långt ifrån cyklonens centrum (storleksordning 100-200 km). Molnens struktur kring cyklonen är inte symmetrisk. Maximum av både nederbörd och vindar uppträder relativt långt från cyklonens centrum. De täcker ofta en yta som är större än den tropiska cyklonen.

hurricane_structure

Struktur på en tropisk cyklon (Wikipedia).

3. Om den subtropiska cyklonen under flera dagar färdas färdas över varmt vatten så kan den övergå till en tropisk cyklon.

Den har då utvecklat en tydlig sluten cirkulation kring centrum, ett ”öga, och de kraftigaste vindarna och nederbörden återfinns nära cyklonens centrum. Molnen bildar en tydlig ”disk” eller skiva.

Kärnan av cyklonen har nu blivit varm och den får all sin energi i form av latent värme från underliggande varma vatten (som tumregel >27°C).

Det finns inga fronter, dvs det är en enhetlig luftmassa avseende temperatur och fuktighet. Om/när den tropiska cyklonen rör sig in över land eller kallare vatten så upphör tillförseln av latent värme varvid cyklonen dör ut.

Här ovan har jag beskrivit hur en cyklon kan utvecklas från extratropisk cyklon till subtropisk och slutligen tropisk cyklon. Våra egna lågtryck, mellanbreddscykloner, är och blir sällan något annat än mellanbreddscykloner. De kan dock vara besvärliga nog, men oftast är de molnområden med regn, snö och måttliga vindar.

Hurricane Katrina 28 Augusti 2005.

En av de mer namnkunniga tropiska cyklonerna, Hurricane Katrina 28 Augusti 2005. NASA och Wikipedia.

Vill man veta mer om detaljerna i beskrivningen av olika cykloner och deras eventuella fasövergångar så kan jag rekommendera sidan Cyclone Phase Analysis. En hjälpsida till den sidan finns här.

De två ytterligheterna är:

Mellanbreddscykloner som förutsätter skillnader i luftmassors temperatur och fuktighet. De bildas längs med frontzonen som skiljer kall luft i norr från varmare luft i söder. De gynnas av en specifik vindskjuvning. Jetvinden på höjder kring 10 km skapar förutsättningar för lågtryck att fördjupas.

Tropiska cykloner gynnas av en enhetlig luftmassa över ett varmt hav. De drivs genom att omvandla latent värme då vattenånga från havet kondenserar högre upp i luften. Det får inte vara för kraftig vindskjuvning, dvs att skillnader i vindhastighet och/eller vindriktning när den bildas då dessa sliter sönder cyklonen.

I vissa fall så kan en tropisk cyklon transformeras till en extratropical cyklon. Det är inte det vanliga sättet som de avslutar sin struktur på, men det händer ett par gånger varje år. Mer om detta finns på UCAR:s hemsida där man även tar upp ”Superstorm Sandy” som i oktober 2012 ödelade stora delar Haiti innan den drog norrut, smälte samman med en vinterstorm och orsakade stora skador på New York.

En översiktlig definition av olika termer finns på National Hurricane Centers hemsida.

/Martin

Ovanligt tidig orkan vid namn Alex

Normalt sett så pågår orkansäsongen på Atlanten mellan 1 juni och 30 november. Men redan nu i januari har den första orkanen bildats. Eller är det en eftersläntrare från förra säsongen? (Normalt sett så har Atlanten sin lägsta temperatur i mars.)

Orkanen Alex rörde drog in över Azorerna som en kategori 1-orkan med vindstyrkor på 35-40 m/s. I skrivande stund är de ihållande vindarna drygt 30 m/s.

Ensembler över Alex rörelse kommande dagar. Källa Wunderground

Ensembler över Alex rörelse kommande dagar. Källa Wunderground

Alex är ovanlig. Tidigare januari-orkaner har bara noterats 1938 (Hurricane One) och 1954-55 (Alice). Nuvarande orkan Alex är den kraftigaste januariorkanen som observerats.

Alex är en tydlig indikator för allmänhet och professionella, tex försäkringsindustrin, att naturen ibland gör avsteg från de tumregler vi människor sätter upp. Eller rättare sagt: Våra tumregler för hur naturen brukar och bör utvecklas är just bara tumregler, inget annat. Det brukar inte förekomma orkaner i januari, men det kan göra det.

Alex har bildats över havsvatten som håller temperaturen 20-22°C. Det är i och för sig någon grad varmare än det brukar vara, men en bra bit från de 27° som vi annars brukar ha som tumregel för att orkaner skall kunna bildas. Orkaner brukar inte bildas när det är kallare än 27 grader i havet. Men det kan göra det.

Jag såg spekulationer i svensk media om att årets El Niño, ett havs-atmosfärsfenomen på Still havet som påverkar vädret över hela jorden, skulle kunna ligga bakom Alex uppkomst. Men El Niño brukar generellt sett dämpa frekvensen av orkaner på Atlanten (däremot blir det fler på Stilla havet) genom att den ökar vindskjuvningen på Atlanten.

En lite mer rakt-på-sak-förklaring till att Alex kunde bildas är att det är ovanligt kallt högre upp i atmosfären ovanför Alex. Det som driver orkanerna är nämligen kontrasten mellan varm och fuktig luft närmast marken/havet och torr kall luft på högre höjd. Ovanligt kall luft, på ”rätt” ställe kan uppenbarligen också generera orkaner.

Men kallt och torrt på höjd över Atlanten har det rimligtvis varit förut. Skillnaden ligger i havstemperaturen. Och slumpen. För orkaner kan bildas över Atlanten i januari. Men vi förändrar sannolikheten för att det skall ske.

Alex kommer att röra sig norrut och transportera förhållandevis varm luft till nordligare breddgrader. Grönland kommer kommande dagar att få temperaturer som är ca 20 grader högre än normalt till följd av detta.

/Martin

 

En orkan för första gången på tio år?

Det var tio år sedan sist som en tropisk orkan, Katrina och Wilma år 2005, drog in över Florida. Myndigheter är oroliga att ett förrädiskt lugn av ”det händer inte här” delvis har fått fäste.

Men nu kan det vara slut på lugnet för den tropiska stormen ”Erika” håller på att röra sig mot först Bermuda, sedan Florida.

Innan Erika kommer fram till Bermuda så försvagas den till följd av vindskjuvning. Men därefter samlar orkanen ny kraft över det varma vattnet.

På söndag-måndag beräknas Erika komma in över Florida. Frågan är om det då är ett lågtryck, en storm eller en orkan samt vilken bana den kommer at ta.

/Martin

Färre orkaner, men fortfarande risk

Flera institut har nu släppt sina prognoser för hur orkansäsongen på Atlanten ser ut att bli i år. Och det ser ut att bli färre orkaner än genomsnittet. Anledningen är bland annat en kraftigare El Niño. Det är förvisso ett fenomen på Still havet, men det påverkar vädersystemen över hela jorden, så även frekvensen av orkaner på Atlanten.

Säsongen för orkaner på Atlanten sträcker sig från 1 juni till 30 november. Inför varje år frågar sig många givetvis om risken för att drabbas av tropiska orkaner. En del år är de många en del är det färre. Men det som verkligen spelar roll är huruvida de gör ”landfall”, dvs drar in över land.

Hurricane Katrina August 28 2005 NASATvå kraftiga orkaner som satt sina spår på många sätt är Katrina och Sandy. Katrina ödelade i augusti 2005 bland annat New Orleans (2500 omkomna eller saknade samt skador för över 100 miljarder dollar). Sandy skapade stor förödelse under oktober-november 2012 i bland annat i New York (233 omkomna samt skador för över 68 miljarder dollar).

Dessa två orkaner var ”bara” 3:or på den 5-gradiga orkanskalan Saffir–Simpson hurricane wind scale. (Katrina var uppe i klass 5 till havs, men var en kategori 3 när den drog in över New Orleans).

2015 års orkansäsong ser ut att bli mindre intensiv än genomsnittet under tidigare år.

Genomsnittet under åren 1981-2010 är 12,1 namngivna stormar, 6,4 orkaner och 2,7 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare, dvs med över 50 m/s vindar).

– WSI har utfärdat en prognos om 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

– Colorado State University gör prognosen 7 namngivna stormar, 3 orkaner och 1 stor orkan.

– The Weather Channel gör prognosen 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

Nu räcker inte det för att man skall kunna pusta ut. Allt hänger på om någon av orkanerna drar in över land eller inte. Men sannolikheten är mindre om antalet till havs, där de bildas, är få.

Lite statistik som dock visar att man inte kan dra för stora växlar på korrelationen mellan antalet orkaner till havs och skador på land:

– År 1983 var det bara fyra namngivna stormar. Men en av dem, dvs 25%, drog in över Huston.

2010 var det 19 namngivna stormar varav 12 var orkaner. Men endast en storm, dvs 5%, gjorde landfall.

2014 var det återigen förhållandevis få namngivna stormar på Atlanten, åtta stycken. Men sex av dem var orkaner och tre av dessa, 37%, gjorde landfall.

Så även om man prognostiserar färre namngivna stormar och orkaner på Atlanten så betyder det inte att det inte kommer att bli några skador till följd av dessa stormar och orkaner.

Därtill finns det andra effekter av El Niño än påverkan på orkanfrekvensen på Atlanten. Detta återkommer jag till i kommande artiklar.

/Martin

Kuriosa: Det senaste decenniet har ett par av orkanerna varit så kraftfull att man diskuterar behovet av att införa ytterligare en kategori, nr 6, på Saffir-Simpson skalan. Behovet finns eftersom det uppstår orkaner som är så pass kraftiga att stegen mellan övriga kategorier motiverar en sjätte klass. Men det tillbakavisas också eftersom vindskalan är utformad för att beskriva ”förstörande kraft” på byggnader och kategori fem redan uppfyller alla kriterier för att totalförstöra i princip vilken byggnad som helst.

Superstorm Sandy, del 2 klimatförändringar

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012

Finns det några kopplingar till klimatförändringar och global uppvärmning?

Ja allt väder är påverkat av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till klimatförändringar, inte bara det extrema. Men för att vara lite mer specifik så var det bland annat extra varmt i havet utanför amerikanska ostkusten, ca 3 grader över normalt.

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012Därtill så låg ett högtryck och blockerade norra Atlanten, detta i samverkan med att jetvinden gjorde en lite annorlunda knix och därmed bidrog till att orkanen svängde åt nordväst, in över New York, istället för österut. Två forskare, Mark Fischetti och Kevin E. Trenberth menar att avsmältningen av isen i Arktis bidrog till den ovanliga situationen med högtryck och jetvind.

Vidare så var/är havsnivån förhöjd till följd av uppvärmningen av havet och avsmältning av glaciärer.

Snow after Hurricane SandyNär väl Sandy hade dragit in över land smälte den samman med kalluft varvid det bildades ett ”vanligt” kraftigt lågtryck med fortsatt kraftiga vindar regn och snö.

Bara kostnaderna för översvämningen av delar av tunnelbanan uppgick till ca 5 miljarder dollar, ungefär lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.

Framtiden?

Blir det fler orkaner i stil med Sandy eller har sannolikheten minskat nu när den ovanliga händelsen väl har ägt rum?

Jo om inte annat så har såväl Sandy som Katrina visat att vi inte kan utesluta omfattande förödelse till följd av kraftfullt väder. Människans enorma resurser till trots så står vi oss rätt så maktlösa när naturen visar upp sin destruktiva sida.

Men förutom att vi människor är med och skapar dessa destruktiva krafter så kan vi genom förberedelser minska konsekvenserna av extremerna.

Global uppvärmning är som att dopa idrottsatleter. Vi skapar potential och förutsättningar för förändringar av såväl medelvärden som extrempunkter.

After Hurricane SandyFörekomsten av orkaner i framtiden har diskuterats flitigt. De drivs av varmt havsvatten så det är ingen vild gissning att de skulle kunna bli såväl kraftigare som vanligare i framtiden. Men det krävs mer än så: De skall vara en bit ifrån ekvatorn, det får inte vara för stor vindskjuvning (blåsa i olika riktningar på olika höjd) och det som verkligen spelar roll är hur ofta de drar in över land. En resonabel gissning är att det i framtiden blir ungefär lika frekventa, men att de blir kraftigare.

Men med en stigande havsnivå och varmare hav så utsätter vi oss för allt större risker. Dels för att orkanerna överlever allt längre norr och söderut, dels för att själva översvämningarna blir fler och mer omfattande.

Vi behöver prata mer om andra saker än temperatur när det gäller klimatförändringar. Såväl när det gäller konsekvenser, hur vi skall minska påverkan som vad vi skall förbereda oss för.

/Martin Hedberg

(grafi: Wikipedia)

Triggar tropiska orkanen Odile en Cat bond?

Hurricane Odile

Den tropiska orkanen Odile drar in över land, så kallad ”landfall”, över Mexico’s Baja Peninsula, Kaliforniahalvön. Odile, en kategori 3-orkan, blir den kraftigaste eller näst kraftigaste orkanen som dragit in över området i modern tid. Orkanen Kiko som drog in 1989 är den hittills kraftigaste orkanen som drabbat halvön.

Hurricane OdileOdile har ett tydligt öga, kraftiga vindar, intensivt regn och ett lufttryck som i dess centrum är under 930 hPa. Detta låga lufttryck sätter Odile i en speciell kategori då det är få orkaner som når så lågt lågtryck.

Vindarna är drygt 50 m/s, omkring 190 km/h.

Odile har utvecklats mycket snabbt, från att ha varit en kategori 1-orkan i lördags till en kategori 3 sent på söndagen.

Att lufttrycket är lågt kommer möjligen att få ekonomiska konsekvenser som gagnar de drabbade. Det finns nämligen en så kallad ”Cat Bond” utfärdad för området (MultiCat Mexico 2012). Det är en katastrofobligation som utfärdades 2012 och som faller ut till betalning i händelse av katastrofalt väder. En Cat bond är som en försäkring: I händelse av ett i förväg definierat event så betalas en förutbestämd summa pengar ut.

Det som triggar utbetalning av obligationen är dels jordbävning, dels lågt lufttryck. Eftersom det är en så kallad ”parametrisk trigger” så skiljer den sig från många andra Cat bonds som är relaterade till faktiska skador (indemnity). Utredningen om huruvida villkoren för trigger är uppfyllda är betydligt enklare vid parametriska Cat bonds.

MultiCat MexicoOm lufttrycket i centrum över ett visst område (se grafik från Artemis) är under 932 hPa så faller 50% av obligationen ut. Om det är under 920 så faller 100% ut. Den totala obligationen är på 315 miljoner dollar, ca 2,2 miljarder kronor, men den delen som berörs av orkaner, typ Odile, är på 100 miljoner dollar, drygt 700 miljoner kronor. Enligt NOAA så var lufttrycket 925 hPa vid en tidpunkt som motsvarar kl 02 svensk tid tidigt idag den 15 september. Då var dock orkanen fortfarande till havs, 145 km från kusten.

Organisationen som har skydd genom obligationen är ”The Fund for Natural Disasters of Mexico”. För att åtnjuta detta skydd har de betalat ut en årlig ränta, kupong, på omkring 8% till de som investerat i obligationen. Ett lågt pris i relation till det ekonomiska skydd man nu ser ut att erhålla när orkanen är ett faktum.

Anledningen till att man utfäster en Cat bond är att man man vill skydda sig mot katastrofer. Eller snarare ha möjlighet att bära kostnaderna för katastrofens effekter.

Anledningen till att man investerar i Cat bonds är att man får en bra riskjusterad avkastning. Men säger någon, i detta fall försvinner ju en del av kapitalet! Det ser i dagsläget ut att bli 50 miljoner av de 315 som omfattas. Jo, men dels används pengarna till något vettigt: Återuppbyggnad efter orkanen. Dels investerar man inte i bara en Cat bond: Man investerar i ett större antal, eller i en fond som investerar i ett större antal, cat bonds. På så sätt minimerar man kostnaden av att någon av dem triggar, samtidigt som man får avkastning från genomsnittet av kupongerna, räntan, som betalas ut.

/Martin