Jag tänkte jag skulle dela med mig av något annat än klimat, politik, resiliens, väder, energi, ekosystem osv. Idag var det dags att ta upp båten. Jo de flesta har redan gjort det och det är bara en vecka kvar, missar man den så får man ligga kvar i spat’.
Förra veckan när det toksnöade och dagarna efteråt så tänkte jag på de stackare som var tvungna att göra saker. Vare sig det var att ta upp sin båt, lösa saker på byggen, transportera sig eller andra, eller bara fatta beslut med bristfällig information som underlag. Saker ställs ju på sin spets när samhället inte fungerar som vanligt. Och ärligt talat så är vi inte så bra på att hantera det. Detta just för att vårt samhälle alltsom oftast fungerar så himla smidigt och bra.
”Optimering sker på bekostnad av flexibilitet” var en sammanfattning som jag lärde mig på en universitetskurs i komplexa adaptiva system (Complex Adaptive Systems) för ett par år sedan. Med det i bakhuvudet så blir det lättare att förstå varför saker som oftast fungerar bra, plötsligt inte fungerar alls.
Hmm, men nu var det inte det jag skulle skriva om, utan hur smidigt och trevligt båtupptagningen var idag. Solen sken och jag hade förberett mig och båten så pass att det bara var att åka ner och genomföra. Vädret var ett trevligt avbrott i det ostadiga väderläget vi har både bakom och framför oss.
Smidig, lätt, tyst och alldeles lagom motor drivs med el.
Jag har sålt bensinmotorn och istället skaffat en liten elektrisk snurra. Den väger 10 kilo (istället för 35), luktar inte, är lätt att sätta på plats och ta bort, startar omedelbart, är tyst och alldeles tillräcklig. Just nu kör jag på ett löst 30 Ah batteri, men till våren kopplar jag in den på 105 Ah batteriet som jag laddar med solceller på båten. Motorn drar 50 Ampére på fullgas och eftersom det är en kraftig ström vill jag placera batteriet närmare motorn och dra lite grövre kablar.
Nåväl, killarna på marinan backade ner trailern längs med rampen, båten knuffades på plats, fyra elefantfötter på trailern fixerade den och så var det bara att rulla upp och iväg. Först spolar vi av lite växtlighet, eller vad det nu är, och sedan till båtplatsen.
Alla andra båtar förefaller ha inverterade skrovfärger. Eller så är det jag.
Brädor under kölen och bakre stöttor först. Därefter sänks elefantfötterna och trailern rullar ut. Främre stöttor fixeras och så är det klart. Nåja, sånär som på täckning och lite fix med utrustningen i båten. Dynor, segel och annat hade jag redan tagit hem. Jag tycker tom de är dekorativa där de ligger utspridda i vardagsrummet.
Reptvätt
Och så var det tvätt. Alla möjliga saker som legat en säsong i en båt blir lite fuktiga. En del tampar behövde sig en omgång och doftar nu i alla fall inte likadant som de gjorde tidigare.
Nu är det bara att vänta på våren. Vid ett par tillfällen idag kändes det redan vårlikt. Solen sken, det var fem plusgrader, snön var blöt och hade samma kristallstruktur som krossat bilglas har, fast mjukare. Det porlade och rann smältvatten. Men det var mitten av november istället för april.
Fem månader kvar.
