Av Martin Hedberg
Så här gick det med prognosen jag gjorde förra söndagen. Vit linje är min prognos för temperaturen i Stockholm. Den bilden presenterade jag i en artikel den 6 januari.
Därefter har jag, allteftersom dagarna förflutit, fyllt på med uppgifter om vad temperaturen blev i verkligheten. Det är det svarta cirklarna vilka markerar temperaturen observerad på Bromma flygplats (en officiell väderstation som ingår i SMHI:s nät). Observationerna kommer i steg om tre timmar kl 01, 04, 07 osv (00, 03, 06… UTC). En observation, fredag 12 UTC, saknas.
Uppföljning av prognosen som gjordes för en vecka sedan. Vit linje är prognosen för temperaturen i Stockholm. Gråt fält en sannolikhetsuppskattning för 85%. Svarta cirklar är observerade temperaturer på Bromma flygplats.
Jag sade vidare att det i början av veckan skulle komma regn i södra Sverige samt mer snö i norra. Vidare sade jag att det skulle kunna komma in mildare luft över Norrland till nästa (dvs denna) helg.
Mildluften slog inte igenom hela inversionen över Norrland, men tex Katterjåkk hade i går (lördag 12 januari) -0,2 grader, vilket speglar mildluften givet att det är januari.
Det grå fältet i bilden markerar ett osäkerhetsintervall. Det går nämligen inte att göra en exakt prognos. Man får istället sträva efter att fånga in olika intervall där prognosen är sannolik. När jag gjorde prognosen satte jag kriteriet att 85% av observationerna skulle falla inom det grå fältet. (Så här i efterhand kan man konstatera att vid just denna prognos hade jag kunna “tajta till” fältet lite.)
Som ni ser i min prognos så var lade jag in lite större osäkerhet/svängrum för prognosen från tisdag kväll till torsdag lunch. Det hade med den vädersituationen under den passagen att göra. Det var också här som verkligheten avvek som mest från min prognos.
Att jag vidgade 85%-spannet mot slutet av prognosperioden hänger mer samman med att de punkterna låg långt fram i tiden än själva väderläget vid den tidpunkten.
Det var dock riktigt trevligt att se hur verkligheten “fångades upp” av prognosen på torsdag kväll och hur det höll i sig hela vägen fram till lördag 21 UTC.
Diskussion: Som vanlig konsument av väderprognoser så är man, precis som de flesta meteorologer, skolad i att få/ge en prognos. Det skall vara den bästa tänkbara som skall efterlikna verkligheten. Tanken är väl god, något i stil med: “Det finns bara en verklighet och därför levererar vi bara en prognos.”
Men innan verkligheten har inträffat så finns det en mängd situationer som kan uppstå. Framtiden är inte bestämd på förhand. Det är därför mer relevant att resonera i termer av sannolika händelser, eller sannolikheter för att det ena eller andra skall/inte skall inträffa.
“Prognosen” borde i det fallet vara det grå fältet i min graf ovan. Den vita linjen skulle då vara en koncentrerad variant av det grå fältet (och den behöver som synes inte ligga mitt i det grå fältet).
En annan sak som jag förstår at många uppskatta med mitt experiment är uppföljningen, dvs att validera prognosen mot verkligheten. “Hur blev det egentligen?”
Det går ju bra att göra det om man bara gör en prognos i veckan för en plats, men hur skall man göra det när vi uppdaterar prognoserna flera gånger per dygn? Och hur gör man det för yttäckande prognoser (kartor)? Väldigt många prognoser presenteras som “ikonväder”. Det blir mycket siffror att hålla rätt på om man skall följa upp dem. Och hur gör vi med alla andra väderparametrar som nederbörd, vindar (som dessutom är vektorer), molnighet osv?
Frågan vi landar i är hur man skall presentera och kommunicera väderprognoser när det finns så mycket invanda metoder som dock inte är lämpliga för att fånga/presentera den mer relevanta informationen som handlar om sannolikheter. Jag har givetvis en del tankar kring det, men/och är nyfiken på era reflektioner.
/Martin
