Archive - 2009

Klass 2-varning för kraftiga vindar i Skåne

Ett intensivt lågtryck rör sig från norra Danmark och österut över Sverige. Det medför kraftiga vindar framför allt söder om lågtrycket.

SMHI har utfärdat en klass 2-vaning för Skåne.

Klass 2 betyder ”…fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.

(klass 1 är mindre farlig och klass 3 extremt farlig väderutveckling).

Det ruggiga vädret väntar vi främst skall råda idag och fram till sena kvällen. Under den tidiga natten avtar vindarna relativt snabbt då lågtrycket förtsätter att röra sig österut med god fart.

Hallands län har en klass 1-vaning och för kustområdens så gäller klass 1 och 2 vaning från Skagerack, längs med södra kusten och upp till Mellersta ÖStersjön.

Vindarna kan i Skåne (över fastlandet) nå upp till 25 m/s i byarna.

Sol till helgen

”Hur länge skall det grå novembervädret hålla i sig?” är det många som frågar.

Prognoserna har i flera dagar visat på fortsatt gråmulet väder. Men till helgen ser det ut att spricka upp!

De syd och sydvästliga vindarna som matar upp mild och fuktig luft över oss ersätts av västliga som istället för med sig torrare luft.

Det är efterlängtat av många.

I början av nästa vecka, kring tisdag, ser det ut att därtill bli kallgrader. Det börjar äntligen likna riktig vinter.

Första vädertjänsten 1873

I en tidigare blogg nämnde jag några händelser i krigshistorien där vädret spelat en viktig roll. Just i dagarna för exakt 155 år sedan hände en sak som fick den allra största betydelsen för mitt yrke.

På 1850-talet pågick ett krig mellan Ryssland och Turkiet, det så kallade Krimkriget. Turkiet hade hjälp av bland annat England och Frankrike. Den 14 november 1854 seglade den allierade flottan i Svarta havet ut för att göra ett blixtangrepp mot den ryska halvön Krim. Men aktionen blev helt misslyckad eftersom en stor del av skeppen havererade när en kraftig storm drog fram över Svarta havet.

Efteråt fick man reda på att stormen de föregående dagarna dragit fram över Mellaneuropa. Den franska astronomen Urbain Le Verrier, tillika Parisobservatoriets direktör, fick i uppdrag att undersöka stormens framfart. Han kartlade dess bana och kom till slutsatsen att det varit möjligt att varna för ovädret något dygn i förväg och därmed undvika angreppsfiaskot.

Man inrättade nu en speciell meteorologisk avdelning under krigsministeriet i Paris och under de följande årtiondena uppstod liknande vädertjänster runt om i Europa. I Sverige bildades STATENS METEOROLOGISKA CENTRALANSTALT år 1873.

Den låg i dåvarande Vetenskapens hus på Drottninggatan 94 i Stockholm. Alltså vår första vädertjänst.

Regn, snö och mildluft

Det har en längre tid legat ett högtryck över Skandinavien. Hade det varit sommar så hade vi haft klart väder, men så här i höst/vintertider betyder högtryck oftast moln och kyla. Om det inte är instrålning (sommartid) så är det utstrålning av energi, dvs kallare väder och därmed gärna även moln som bildas när luften kyls av.

Nog med fysik, vad händer härnäst? Jo, de kommande dagarna sker ett omslag i samband med att högtrycket bryts ner och ersätts av lågtryck (var centrum blir utanför Norska kusten).

Mildare luft kommer att strömma upp med sydliga vindar. Med dem även nederbördsområden. I sydsverige kommer nederbörden som regn, men ju längre norrut nederbörden faller, desto  större blir sannolikheten för snöfall.

Detaljerna finner på sidorna härintill.

Mårten och julvädret

I den gamla ”Bondepraktikan” har dagarna kring Mårten den 11 november tilldelats betydelse för det kommande vädret. Man ville få en spådom om julhelgen men även om den kommande vintern och då kunde det vara rätt tid just vid Mårten.

Här är en del gamla regler och tips från förr:

* Grön Mårten, vit julafton och tvärtom (skånskt uttryck).
* När Mårten åker på släde, så rider Anders (30 november) och tvärtom (från Dalarna).
* Om Mårtengås går på isen trampar julbocken i skiten (Västergötland) eller
* Om gåsen får traska på isen vid Mårten får tuppen dansa i skiten vid jul (Skåne).

Det är härliga och uttrycksfulla talesätt. Personligen väntar jag dock med prognoserna för julen till någon vecka före.

Till sist även en gammal regel vid Mårten för hela vintern: Faller dagg, är det blåst eller mulet på mårtensmässodag så följer gärna en obeständig vinter men är den dagen klart väder blir det stor köld.

Orkanen Ida rör sig norrut

Orkanens centrum var klockan 07 svensk tid N24.4 W87.5 eller ca 545 SSE om Mississippis mynning.

Ida är fortfarande en kategori-2 orkan på den femgradiga  Saffir-Simpson-skalan. Ida har medelvindar över 160 km/h, byvindarna kraftigare. Vindstyrkorna beräknas avta något under dagen, men Ida kommer fortfarande att vara en tropisk orkan då den (hon?) når fastlandet.

Ida rör sig NNV med ca 25 km/h, hastigheten kommer att öka något under dagen och Ida når Amerikanska fastlandet natten till tisdag lokal tid.

Orkanvarning är utfärdad från Mississippi (inklusive New Orelans som ej var med i gårdagens varning) till norra Florida.

Orkanen Ida

Orkanen Ida har skördar människoliv.

Orkanen befinner sig just nu (söndag kl 9:00 AM CST, 16.00 Svensk tid) vid: 21.2°N 86.0°W, dvs i sundet mellan Mexikanska Yucatan-halvön och Cuba.

Amerikanska National Hurricane Center har utfärdat varning för orkanen i Mexikanska golfen. Ida rör sig i nordvästlig riktning och kommer att svänga något norr/österut kommande dygn. Stormen beräknas ha nått amerikanska kustbandet på tisdag.

Stormen är en kategori 1 storm med medelvindar på 150 km/h (80 knop). Den beräknas vinna mer kraft kommande dygn, men försvagas då den når fastlandet på tisdag.

Förutom kraftiga vindar och intensivt regn medför även stormen en höjning av medelvattenståndet med omkring en meter samt kraftiga vågor utöver det.

Det finns rapporter om såväl jordskred som översvämningar och stormskador med dödfall som följd.

Krigsväder

Nu i dagarna inträffade för flera hundra år sedan en händelse i vår svenska historia där vädret alltid nämns och spelade en stor roll.

Den 6 november låg dimman tät över trakterna kring den tyska staden Lützen. Just den dagen utkämpade den svenska hären under ledning av konung Gustav II Adolf ett fältslag mot den tyska kejserliga armén. Under drabbningen kom kungen i dimman bort från sin trupp och hamnade bland fienden och blev skjuten och dog. Sverige vann visserligen slaget men förlusten var oersättlig.

Andra svenska kungar hade dock tur med vädret vid sina aktioner. Mest känd är ”tåget över Bält” i januari 1658 när Karl X Gustav fick hjälp av den stränga kylan och kunde med hären tåga över de islagda Bälten.

Knappt femtio år senare hade Karl XII vädret på sin sida i slaget vid Narva den 20 november 1700. När den svenska hären ryckte fram mot den till antalet överlägsna ryska armén blåste det plötsligt upp en snöstorm som ryssarna fick rakt i ansiktet och fick skjuta i blindo.

I världshistorien finns många fler exempel på hur vädret har inverkat på ett avgörande sätt.

Låt mig slutligen kort nämna två viktiga händelser som märkbart ändrat historiens gång. Båda gångerna var den ryska vintern avgörande. Den besegrade Napoleon och hans fälttåg mot Ryssland 1812 med otroliga förluster i människoliv vid återtåget i 40 graders kyla. Samma öde drabbade Hitler i december 1941 när de tyska stridsvagnarna blev obrukbara och folk frös ihjäl i ner mot 45 minusgrader.