Ett högtryck ger klart väder och svaga vindar i hela landet både idag lördag och i morgon söndag. Vasaloppet pågår, men/och under söndagen är det den stora Vasaloppsdagen.
Starten av Vasaloppet i Berga by på söndag kommer som så många gånger tidigare att präglas av låga temperaturer. I den klara natten kyls luften av, den blir då tyngre än omgivande luft och rinner ner i låglänt terräng, det bildas en så kallad ”inversion” där luften är som kallast närmast marken.
Vid starten kommer det att vara mellan 12 och 18 minusgrader och svaga vindar. Men jag vill flagga för en liten brasklapp. Det är utifall de svaga syd till sydostliga vindarna förmår riva upp inversionen i startområdet. Jag ger det en 30% chans. I så fall kommer det istället att vara 8-10 grader vid starten.
Hur som helst, när man kommer upp i skogarna och ut på myrarna så är det inte lika kallt. Därtill kommer solen att värma luften under dagen. Överlag kommer temperaturen att vara mellan 5 och 10 minusgrader fram till Evertsberg. Vindarna blir 1-4 m/s från sydost, dvs svag motvind.
Efter Evertsberg stiger temperaturen ytterligare. Eliten får mellan två och fem minusgrader, motionärerna ytterligare någon grad varmare. Tidig eftermiddag kan det säkert vara dagsmeja, dvs någon plusgrad.
Vid målgången kommer temperaturen att vara omkring noll grader och solen lysa från en blå himmel med några enstaka moln.
/Martin
Jag har aldrig hört talas om att det skulle varit snöyra och storm vid Vasaloppet. Vet du någonting om detta, Martin?
Martin: Du menar om det någonsin varit det? De senaste tolv åren då jag jobbat med Vasaloppsvädret så har det oftast varit kylan som varit på tapeten. Men inte snöyra och inte storm.
Någon gång har det snöat och förutom att det påverkar de första skidlöparna så påverkar det framför allt TV:s möjligheter att sända från skotrarna. Videosignalen länkas från skotern till en helikopter och sedan vidare till TV-bussen där det redigeras för att länkas ut till sändning.
Om det är för mycket låga moln så kan inte helikoptern flyga med visuell sikt till skotrarna. Är det för täta moln som man tvingas flyga i och eventuellt med nederbörd så riskerar helikoptern att drabbas av isbildning.
Nu går det givetvis att genomföra tävlingen utan att vi TV-tittare kan följa eliten. Men det är ett integrerat system där SVT, Vasaloppsarrangörerna och mängder av frivilliga ser till att tävlingen flyter så smidigt som den gör. Bland annat med hjälp av TV:s bevakning så kan de andra göra sitt jobb mycket mer effektivt än om man inte hade information om alla skidlöpare. Alla behövs.
Jag har åkt 17 ggr mellan 1963 – 83 och aldrig upplevt vare sig snöyra el storm.
Har någon upplevt extrem mildluft under Vasaloppet, t.ex regn, dimma och plusgrader? Jag har sett en TV-sändning om Vasaloppet hos SVT där det enbart fanns snö i spåren. Vilket år var det?
Varken regn el dimma har jag upplevt men däremot ganska ofta plusgrader, t ex mina första två år
-63, -64, vilken pärs! Även -66 var det plusgrader.
Var det plusgrader den extremt kalla vintern 1966?
Åkte på rött klister -66. Men visst var det svinkallt tidigare under vintern då jag jobbade tillfälligt i Gbg hamn och frös (men fick på köpet bra armstyrka som hjälpte mig till min bästa Vasaloppsplacering).
När vi ändå är inne på ämnet, skulle du med ord kunna beskriva vintern 1965/66, från november till april, alltså ungefär göra en kortare krönika?
Martin: Nej, det kan jag tyvärr inte göra just nu 🙂 Var det något speciellt du tänkte på som hände då?
Jag menade om någon kunde berätta hur väderläget såg ut vintern 1965/66, d.v.s vilka vindar som blåste, vilken temperatur det var och hur lågtrycken kom in samt hur ofta och mycket nederbörd som föll?
Har det någonsin förekommit att meteorologisk vinter direkt övergått i meteorologisk sommar, så att våren uteblivit meteorologiskt?
Martin: Jag tror inte det: Det kräver att medeltemperaturen går från att vara under noll ena dagen till att vara över +10 nästa dag, samt att det stannar över +10 i en hel vecka. Dvs att första dygnet för våren sammanföll med fösta dygnet för sommaren. Det förefaller mycket osannolikt.
En liten kuriosa situation skulle faktiskt kunna ske (men är osannolik): Eftersom det krävs sju dagar över noll för att det skall vara vår, men bara fem dagar över +10 för att det skall vara vinter så skulle man i exemplet ovan få sommar före man visste säkert om det blev vår. Och om det blev kallt igen på dygn sex så skulle man, om man följer definitionen strikt, ha fått sommar utan att det först blivit vår 🙂 Men som sagt var; extremt osannolikt att det skulle ske. Och om vi var i närheten av det så skulle man säkert snabbt fixa definitionen så att det inte kan bli sommar förrän det blivit vår.
Däremot är det inte ovanligt att våren är kort, bara ett par veckor.
Detta hände nästan i Fjällnäs i Härjedalen den 24-25 mars 2007. Den 24 var maxtemperaturen 14 grader och mintemperaturen -21 grader. Medeltempen var väl nära fryspunkten. Den 25 var temperaturen 15 grader och mintemperaturen 5 grader. Alltså var det nära!
Martin: Det skall dessutom hålla i fem dagar i rad!
”Tidig eftermiddag kan det säkert vara dagsmeja, dvs någon plusgrad.”
Hej Martin. Vet inte om du har någon annan definition av ordet ”dagsmeja” men jag har alltid föreställt mig att det innebär MINUSgrader och används i huvudsak under den s.k. ”vårvintern”, när solen börjar värma fastän det fortfarande är kallt i luften!
Kollade in SMHI, de definierar också dagsmeja som ett tillstånd när temperaturen ligger under nollan.
Martin: OK, jag slarvade lite med beskrivningen. Det var dagsmeja, (redan innan det blivit någon plusgrad).
Jag har alltid kopplat ihop dagsmeja med smältande snö. Men så behöver det tydligen inte vara (?) Kan det vara dagsmeja utan snö(fläckar) på marken?
Jag har nu googlat på ”dagsmeja” och har nu helt klart för mig vad begreppet innebär. Kraftig solinstrålning mot snö som får den att smälta, även om lufttemperaturen är under noll.