Tag - koldioxid

Därför blir det ingen ny istid

Solfläckar

De senaste dagarna har såväl internationell som svensk media publicerat flera artiklar som handlar om att vi skulle kunna få en ny ”lilla istid” inom något tiotal år. Det blir inte så, man har missförstått alternativt övertolkat vad man kan dra för slutsatser av en forskarrapport.

I det här fallet är det dessutom inte ens en vetenskapligt testad och publicerad rapport/artikel, det är en artikel som presenteras på en konferens! Det betyder inte att den är felaktig, men det betyder att man inte skall tillskriva den alltför mycket uppmärksamhet innan den blivit vetenskapligt granskad.

SolfläckarDet finns mycket att säga, men två saker slår mig tydligt:
1. Att en rapport/påstående som ”går emot strömmen” får så stor uppmärksamhet.
2. Att man inte anstränger sig mer för att beskriva vad forskarna egentligen säger.

Den första punkten är nog ett resultat av mänsklig empati i kombination med önsketänkande. Vi tycker spontant lite illa om ”etablissemanget” och vill gärna se den ensamme, listige riddaren välta detta.

Eftersom vi även blivit upp till öronen mättade med bevis om hur illa det är ställt med globala uppvärmningen och att vi människor bär skulden, så vore det även skönt om det visade sig att naturen/solen var god och räddade oss. Inte för att en istid skulle göra det, men om det ändå skulle bli istid så gjorde det ju inget om vi hade för-värmt lite så att den blev mildare.

Den andra punkten är ett resultat av dålig journalistik, ”kreativa” bild- och rubriksättare och en febril jakt på klick-vänliga artiklar.

Så det blir alltså ingen ny istid?

Nix. Det som Professor Valentina Zharkova presenterade är en modell som beskriver hur solfläckarna varierar. De skriver i ett pressmeddelande att:

”It is 172 years since a scientist first spotted that the Sun’s activity varies over a cycle lasting around 10 to 12 years. But every cycle is a little different and none of the models of causes to date have fully explained fluctuations.
A new model of the Sun’s solar cycle is producing unprecedentedly accurate predictions of irregularities within the Sun’s 11-year heartbeat.
The model draws on dynamo effects in two layers of the Sun, one close to the surface and one deep within its convection zone.
Predictions from the model suggest that solar activity will fall by 60 per cent during the 2030s to conditions last seen during the ‘mini ice age’ that began in 1645.”

Det man har gjort är att:

A: Man har skapat en ny, och som man hävdar bättre, modell av ”solar activity”, dvs antalet solfläckar.
B: Man använder denna för att göra en prognos på ”solar activity” och finner att den kommer ha ett nära minimum år 2022 och två ”full phase separation” mellan 2030 och -40. Då skulle antalet solfläckar falla med 60% och det har inte inträffat på 370 år.
C: När de två vågorna däremot är i fas med varandra får man en förstärkning av solfläckarna.

Jag kan börja med att förtydliga att ”solar activity” inte är solenergi. Solar activity är antalet solfläckar. Det är detta som beskriver solens 11-års cykel.

Modellen bygger på utsläckning eller förstärkning av två processer som har olika periodicitet. När de ligger i fas med varandra förstärker de varandra, när de ligger i motfas släcker de ut varandra.  56477main_destructive

Mängden solfläckar har i och för sig en koppling till mängden energi som når jorden genom kopplingen till ”solar flares”. Jag har skrivit om det tidigare, tex ”Håller solen på att somna?” och ”Stigande temperatur med eller utan solfläckar”.

Skillnaden i hur mycket energi solen strålar ut är mindre än 0,1% mellan låg och hög ”solar activity”.

SolenergiSolenergi (rött) och dess koppling till jordens medeltemperatur (blått). Från Wikipedia.

När det är låg ”solar activity” så strålar solen med 1366 W/m2 och när den är hög strålar solen med 1367 W/m2 utanför jordens atmosfär. Detta påverkar jordens klimat, men inte så mycket som man tidigare trodde. (Grafen ovan visar dessutom hur ”solar activity” påverkar jordens medeltemperatur. Det finns en viss påverkan, men den är liten jämfört med ökningen orsakad av växthusgaser och albedoförändringar.)

En artikel i vetenskapliga tidskriften Nature (Regional climate impacts of a possible future grand solar minimum) skrev om en eventuell effekt av minskad solaktivitet i fjol, 2014 (underligt att den inte fick så mycket uppmärksamhet?):

Any reduction in global mean near-surface temperature due to a future decline in solar activity is likely to be a small fraction of projected anthropogenic warming. However, variability in ultraviolet solar irradiance is linked to modulation of the Arctic and North Atlantic Oscillations, suggesting the potential for larger regional surface climate effects.

 

Solfläckar

Antalet solfläckar sedan 1600-talet. (Wikipedia)

”Lilla istiden” i slutet av 1600-talet (Maunder minimum) och början av 1800-talet (Dalton minimum) var dessutom relativt lokala. De påverkade klimatet i Europa och Nordamerika, men hade begränsad inverkan på hela jordens medeltemperatur.

Som synes av grafen nedan så a) syns knappt ”Lilla istiden” på global skala, och b) har vi redan nu höjt temperaturen med råge över de förändringar som förekommit de senaste tusen åren, alltså inkluderande Lilla istiden.

PAGES2k_MBH99

Jordens medeltemperatur rekonstruerad tusen år tillbaka i tiden. Gröna punkter är 30-års medelvärde av PAGES 2k rekonstruktion. Röd kurva visar global medeltemperatur enligt  HadCRUT4 data från 1850 fram till idag. Blå kurva och yta är orginalet till ”the hockey stick” av Mann, Bradley and Hughes (1999 ). Grafik av Klaus Bitterman. Källa: Thinkprogress.

Den effekt av minskad solaktivitet som Professor Valentina Zharkova föreslår skall inträffa 2022 samt 2030-40 skulle på sin höjd motsvara ett par år av uppvärmning. Och värmen skulle dessutom ”återtas” när de två dynamiska effekterna några år senare istället samverkar.

Att dra slutsatsen att det skulle bli kallt som under ”Lilla istiden” (som dessutom inte var kall globalt sett) bara för att solfläcksaktiviteten under ett par år liknar det som varade under många år då, är att dra för långtgående slutsatser.

Atmosfären är helt annorlunda nu, det krävs mycket större minskning av energin från solen för att det skall bli kallt igen.

Det blir ingen istid. Det kan bli ett hack i den i övrigt stadigt stigande temperaturen.

/Martin

Den som vill läsa mer kan göra det på tex Uppsalainitiativet, HotWhopper eller AndThenThereIsPhysics.

 

Påven en fighter i filmtrailer

popeforplanet

En filmtrailer med Påven i huvudrollen. Han är fightern som tar upp kampen mot BigOil och andra som cyniskt bedriver rovdrift på andras bekostnad.

Klimatfrågan har hamnat högt på den mediala agendan. Inte med anledning av kommande förhandlingar i Paris eller för att det skulle ha framkommit några uppseendeväckande nya vetenskapliga data.

Nej, anledningen är att den andligen ledaren för 1,2 miljarder katoliker har tagit bladet från munnen.

Förutom att media uppmärksammar det och klimatkunniga applåderar det så dyker det (givetvis ?) upp röster från ”den andra sidan” som kritiserar honom för att ta till orda i vetenskapliga frågor. Märkligt nog (eller inte) så är det samma belackare som annars så gärna tolkar och uttalar sig i klimatfrågor (Då med budskapet över att det inte finns något att oroa sig för).

Jag kan i många andra avseenden vara kritisk till kyrkan inflytande över människors världsbild. Men när man nu grundar uttalanden i vetenskap så uttrycker jag mig gillande.

Filmtrailern ovan får ses som ett tidstypiskt dokument över vad som fungerar i sociala media. Efter tips av UppsalaInitiativet. Den som vill ha hårda fakta kan som vanligt söka detta i PNAS, Science, Nature, hos IPCC eller i andra vetenskapliga källor.

#popeforplanet

/Martin

Når vi 400 denna vecka?

Av Martin Hedberg

Senast nästa år kommer planeten jorden troligen att, för första gången på flera miljoner år, ha en koncentration koldioxid som överstiger 400 ppm (miljontedelar). Men det kan ske redan i år. Om någon veckor får vi svaret.

Koldioxid frigörs och tas upp av naturen, tex av växter och vatten. Det gör att koncentrationen varierar med årstiderna. I mitten av september har koncentrationen sitt lägsta värde. I början av maj når den sin peak, dvs är som högst.

Koncentrationen mäts på många platser. Den första plats man började mäta på var Mauna Loa på Hawaii. Mätningarna där startade i mars 1958 av forskaren C. David Keeling från Scripps Institution of Oceanography. Då var koncentrationen 316 ppm.

Men koncentrationen förändras även till följd av att vi människor förbränner fossilt kol samt netto avverkar skogar. Detta gör att halten successivt stiger från ett år till ett annat. Den årliga ökningen har ökat de senaste decennierna och är nu ca 2 ppm.

Nyligen, den 25 april var 2013, var koncentrationen 399,72 ppm på Mauna Loa. I går, 2 maj, var den 399,29 ppm. Vi är så pass nära 400 ppm att vi skulle kunna passera den historiska gränsen i år. Det sker i så fall inom ett par dagar, max två veckor. Sker det inte nu så sker det med säkerhet nästa år.

Vad betyder då en allt högre koncentration koldioxid? Jo, tillsammans med andra växthusgaser så har de förmågan att konservera värme på planeten. Mer växthusgaser gör att planeten Jorden strålar ut mindre värme i rymden. Det gör i sin tur bland annat att temperaturen stiger.

Ser man till förändringen av energi (istället för temperatur) så återfinns de största skillnaderna i haven, de ackumulerar ca 90% av energidifferensen. Luften ca 3%. Men eftersom haven massa är så mycket större än luftens så blir skillnaden i temperaturen trots detta större i luften än i haven. (Landmassa ackumulerar ca 5% och glaciärer ca 2%).

Men även andra förändringar står för dörren. I samband med halten koldioxid stiger i luften så kommer allt mer koldioxid att lösa sig i hav och sjöar. Det gör vattnet allt surare. Det påverkar i sin tur djur som använder kalk för att bygga skal eller skelett. Resultatet blir att de blir klenare och mer sårbara.

Det händer inget magiskt när gränsen 400 ppm passeras, det är inte som att spränga ljudvallen. Men det har givetvis ett visst symbolvärde. Vi har för övrigt slagit koldioxidrekord för varje år som gått sedan mätningarna började.

Förra gången vi hade nivåer kring 400 ppm var under Pliocene, för 3,2 till 5 miljoner år sedan. Det var då 2 till 3 grader varmare och havsnivån var mellan 5 och 40 meter över det vi har idag. Ge det lite tid, ett par decennier eller mer, med dessa nivåer av växthusgaser och vi kommer att närma oss de situationerna. Temperaturen förändras snabbt, men havsnivån tar längre tid på sig.

Vi får också en stor utslagning av växt- och djurarter. Förutom alla samhällen som inte pallar med förändringar av storleksordning en istid, men åt andra hållet, inom loppet av tiotals till några hundra år.

Det var dagens muntra artikel om klimatet. Forskarsamhället har flaggat för dessa problem i flera decennier och vi har haft gott om tid, och rätt så bra incitament, att undvika problemen. Men vi har tillsammans låtit bli att göra tillräckligt.

Jo visst har vi gjort bra saker och det hade kunnat vara värre. Men vi har trots det inte gjort vad som krävs för att undvika problem. Det får inte bara kommande generationer leva med utan även vi. Det händer nu.

/Martin

PS. Läs även den artikel jag skrev i fjol om att detta skulle kunna ske just nu just. DS.

Andra matnyttiga länkar:

Scripps: http://scrippsnews.ucsd.edu/Releases/?releaseID=1347

Mer om Keelinkurvan: http://keelingcurve.ucsd.edu/

Keelingkurvan på Twitter: https://twitter.com/Keeling_curve

NOAA: http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

 

Växthuseffekten, del 2

Av John Pohlman

De vetenskapliga framgångarna inom olika områden från 1500-talet och de följande århundradena medförde ett stigande intresse för vädret.

Under denna tid övergick vädret från en kunskapsgren till den naturvetenskapliga meteorologin. Bland alla forskningsprojekt började man nu också bli medveten om att det var egenskaperna i det luftskikt som omger jorden som är orsaken till vår existens.

På 1800-talet kom de första vetenskapliga teorierna om atmosfärens värmeabsorberande egenhet. Den franske matematikern och fysikern Joseph Fourier framhöll 1824 att det är gasernas i atmosfären olika förhållande till det inkommande solljuset och den utgående värmestrålningen som gör att jordytan är varmare än den skulle varit utan atmosfär.

Detta utvecklades vidare av den brittiske fysikern och kemisten John Tyndall som genom mätningar av olika gasers absorptionsförmåga drog slutsatsen 1859 att det var framför allt vattenångan och koldioxiden som hindrade värmeutstrålningen till rymden. Tyndall forskade också i ljusets spridning i mikroskopiska partiklar och gav därmed förklaring till himlens blåa färg och rödfärgningen vid soluppgång och solnedgång.

I slutet av århundradet påvisade den svenske geologen Arvid Högbom att människans förbränning av stenkol kunde öka koldioxidinnehållet i atmosfären. Detta spörsmål togs också upp av vår store vetenskapsman i kemi och fysik Svante Arrhenius. Han gjorde också beräkningar om hur ökningen av atmosfärens koldioxidinnehåll genom drivbänkseffekten påverkade jordens temperatur.

I detta avseende var han en pionjär även om hans beräkningar inte var korrekta och fick skarp kritik. Men han var inne på rätt spår. Arrhenius var en mångsysslare. Hans ämnesområde omfattade bland annat geofysik, kosmisk fysik och meteorologi, där han tillsammans med meteorologen Nils Ekholm forskade i en periodicitet för åskväder och norrsken. Han erhåll som förste svensk nobelpriset i kemi 1903 för sin elektrolytiska dissociationsteori.

Fortsättning följer.

/John

Oljeprisets inverkan på utsläppen?

Sommaren 2008 var oljepriset uppe i 147 dollar per fat och man utvann ca 85 miljoner fat olja om dagen. Nu är vi som bekant inne i en kärvare tid, hittills under 2009 har priset pendlat mellan 35 och 50 dollar per fat. Utvinningen beräknas bli i genomsnitt… 83 miljoner fat olja per dag.

De globala utsläppen av koldioxid relaterade till olja, har ingen tydligt relation till priset på oljan. De är däremot kraftigt relaterade till utvinningen av olja (typ 1:1).

Om oljepriset är högt så får vi incitament att energieffektivisera samt utveckla alternativa energikällor mm. Samtidigt får oljeproducenterna ekonomiskt incitament att utvinna olja som tidigare var för dyr eller komplicerad att utvinna. De konsumenter som har svårt att minska sitt beroende får ökade kostnader.

Om oljepriset är lågt så minskar våra incitament att hushålla med energin samt att utveckla alternativa energikällor. Samtidigt får allt fler råd att använda oljan. Oljebolagen håller igen på exploatering av dyra oljekällor.

Energieffektiviseringar, lågenergilampor, vindkraftverk mm är alla bra åtgärder -för att bibehålla bibehålla välfärd i en tid när de fossila resurserna blir dyrare. Men de är inte så effektiva medel mot antropogen klimatpåverkan. Mot antropogen klimatpåverkan duger bara att låta fossilt kol vara kvar i marken och skogarna på marken.

Hur många är det som tror att fossilenergibolagen slutar att gräva upp olja/kol och naturgas bara för att andra bolag tillför energi från andra källor? Jo, det är klart att om man tillför massor av förnybar energi så… men kommer det att ske? Och om det skulle ske, hur skulle vi då hantera de ekonomier (företag, nationer…) vars verksamheter baseras på fossil energi?

Om världsledarna skulle ge sig på utvinningen av det fossila kolet så gör man sig skyldiga till både inskränkningar i företags frihet samt nationella angelägenheter. Hur skulle tex Ryssland hantera en sådan sak? Om världsledarna fortsätter att begränsa sina insatser till effektiviseringar och produktion av förnybar energi så kommer energibolagen att fortsätta att utvinna fossilt kol varmed klimatförändringarna drivs ännu längre.

Att tänka sig att fossilenergiproducenterna själva skulle ta ansvar och låta bli att utvinna fossilt kol som är fysiskt och ekonomiskt tillgängligt är väl en utopi?

Är det inte märkligt att våra politiker och industriledare å ena sidan vill minska utsläppen, å andra sidan inte ser att detta med nödvändighet måste betyda att vi utvinner avsevärt mindre mängd fossilt kol? Skall de globala utsläppen ner med 80% så betyder det att utvinningen skall ner med, approximativt, 80%. (Hur det påverkar klimatet är en annan fråga.)

Eller så har man insett detta, men då måste man fråga sig hur man resonerar geopolitiskt respektive strategiskt. T ex avseende nationer som baserar mycket av sin ekonomi på fossil energi eller företag som köper upp andra fossila företag.

Dags att påbörja anpassningen

G8 skall enligt DN och SvD ha kommit överens om klimatmål under sitt möte i Toyako i Japan. Världen skall halvera utsläppen av växthusgaser till 2050 jämfört med dagens utsläpp.

”Åtgärden” medför att atmosfärens halt av koldioxid, som redan är för hög, tillåts öka på ett sätt som världens ledande forskare visar leder till situationer som med svårighet kommer att kunna bäras av våra samhällen. Beslutet kan bara vara fattat utifrån politiska grunder, inte från vetenskapliga kunskap

Den enda rimliga slutsatsen är att den yttersta eliten av våra politiska makthavare inte förmår göra en relevant omvärldsanalys, faktagranskning samt riskanalys. Det kommer att stå oss dyrt.

De som är lite vakna av oss medborgare bör förbereda sig på dels omfattande förändringar i klimat och ekosystem samt konsekvenser för infrastruktur, hälsa och samhällen (läs IPCC WG2), dels på att beslutsfattare kommande år tvingas fatta ännu radikalare beslut för att minska klimatpåverkan.

The real deal

Ett nödvändigt, men kanske inte tillräckligt, villkor för att få hejd på klimatförändringarna är att sluta tillföra växthusgaser till atmosfären. Och att göra det i tillräckligt god tid innan hav, växter och marker netto börjar tillföra växthusgaser till atmosfären!

Nästa stora (STORA) problem vi människor kommer att stå inför är att naturen går om människan som netto utsläppare av växthusgaser. Då genereras klimatförändringar utan att vi fått någon nytta av källan (vi gör ju en del bra saker med de fossila bränslena innan de blir t ex koldioxid) Och det kan ske inom något eller några tiotals år

Tänk inte bara på människans utsläpp och idag (ca 8 miljarder ton kol/år). Fundera de totala flödena av växthusgaser på planeten. Naturen ”andas” drygt 200 miljarder ton kol/år. Just nu andas skog, mark och hav in, men om några år sker troligen en utandning. Om den sker så kommer naturen troligen att ”andas ut” i ett par hundra år. Eller tusen år. Eller mer. Naturens eventuella utandning av koldioxid och metan är beroende av hur mycket växthusgaser vi släpper ut idag.

Vi bör koncentrera oss på att antropogent absorbera storleksordningen 10 miljarder ton kol/år. Från och med nu.

Det är det som är den stora, verkliga utmaningen. Att absorbera mer än vi släpper ut. That is the Real deal.

En menigslös debatt

Häromdagen lät en inflytelserik och seriös svensk affärstidning, Dagens Industri, publicera en artikel av en svensk affärsman, Per-Olof Eriksson, där denne gav uttryck för att klimatfrågorna var överdrivna och att vi kunde elda hur mycket olja som helst utan att det skule påverka klimatet. Vidare frågade sig skribenten om det var rimligt att anta koldioxid skulle kunna utgöra ett hot ”Kan verkligen klimatet vara hotat av livets gas?”.

Jag och många med mig berördes av artikeln och som försvarare av kunskap och det fria ordet började jag genast fundera på hur man skulle kunna bemöta artikeln. Det fanns så många infallsvinklar, så mycket kunskap att överbrygga och så många bra argument, så var skulle jag börja?

Ja säg det? Det är ibland uppenbart att det inte finns några större sannolikheter att vetenskapligt väl underbyggda arbument kommer att gå in. Inte heller moraliska argument kommer att bita. Det är helt enkelt så att det finns människor som inte vill förstå.

Det sorgliga i sammanhanget är att Dagens Industri valde att publicera artikeln. Publicerandet av artikeln balanserades till viss del av en kommentar i DI av Stefan Lundell. Tilläggas skall att Dagens Industri de senaste åren har haft en rad mycket väl underbyggda artiklar som handlat om klimat och miljöfrågor. I det perspektivet ter sig publiceringen av Per-Olof Erikssons artikel ännu märkligare.

Sorgligt är också att inte Svenskt Näringsliv aktivt tagit avstånd från artikeln. Svenskt Näringsliv som säger sig ta klimatfrågorna på allvar och som ställer sig bakom FN’s klimatpanels slutsatser. Slutsatser som Per-Olof Eriksson uttalanden står i skarp kontrast till.

Inom vilket annat område tillåts amatörer och lekmän få så stort utrymme? Det finns säkert en och annan kärnfysiker som har idéer om hur man skall bota cancer, men vem släpper fram dem? Och varför skulle man det? Om du har ont i en tand, låter du rörmokaren ta hand om den bara för att han har tänger? Skulle du anlita tandläkaren för att bygga om husets värmesystem? Ringer du efter en meteorolog när du skall ha hjälp med deklarationen?

Men när det gäller klimat-, miljö- och ekosystemtjänster… Då minsann, då går det bra att att hämta ”fakta” från ekonomer, svetsingenjörer och andra i sammanhanget tyckare!

Den mest genomarbetade, solida och trovärdiga kunskapen kring atmosfär, hydrosfär, kryosfär, geosfär och biosfär finns sammanställd av IPCC, FN’s klimatpanel. Sök kunskap där. Framsteg sker kontinuerligt som kan göra en del av IPCC’s sammanställningar obsoleta, men den nydanande kunskapen kommer inte från förnekare, den kommer från forskare som kommer att vara representerade i nästa utgåva från IPCC.

Angående Per-Olof Eriksson och andra förnekare så sade en arbetskamrat så klarsynt: -Varför kan man inte skippa alla långa utläggningar och bara säga ”Han har fel”?

Göra rätt eller sluta göra fel?

En grundförutsättning för någorlunda stabilt klimat är att flödena av växthusgaser till och från atmosfären är lika stora (vissa variationer från ett år till ett annat kan man acceptera).

Till och från skog och mark flödar varje år ca 120 miljarder ton kol. Till och från haven flödar varje år ca 90 miljarder ton kol. Helt naturligt. Det är naturen som “andas”. Visserligen har flöden ökat de senaste femtio åren (naturen flåsar istället för att andas lugnt), men det sker i alla fall ett nettoflöde av koldioxid från atmosfären, ner i mark och hav. Storleksordningen är att naturen netto binder ca 3 miljarder ton årligen

Människan släpper årligen ut ca 8 miljarder ton kol efter förbränning av fossil energi som olja, kol och naturgas. En mindre, men inte obetydlig, del kommer från framställning av cement.

Den stora skillnaden mellan våra och naturens utsläpp är att människan bara lägger till kol, vi plockar inte bort något (vi andas bara ut).

Resultatet blir att naturen ser till att ungefär hälften av våra utsläpp tas bort från atmosfären och binds i skog och hav. Men den här processen kan vi inte förutsätta skall fortgå i oförändrad form. Naturens förmåga att binda kol minskar, en allt större andel av våra utsläpp blir kvar i luften.

Men nu jobbar ju massor av människor och företag med alternativ energi?
Jo, ett enormt intresse har skett för alternativa, förnybara energikällor som vindkraft, solenergi, energi ur havsvågor och havsströmmar samt traditionell vattenkraft. Men det räcker inte med att göra rätt, man måste också låta bli att göra fel! Vi måste låta bli att lägga till koldioxid till atmosfären.

Vad är det som egentligen krävs?
– Jo, att på sikt reducera de antropogena utsläppen med 100%. Att tillföra förnybar energi duger inget till om man inte reducerar utsläppen av växthusgaser. Och utsläppen av växthusgaser kommer inte att minska med mindre än att man minskar på utvinningen av fossilt kol (har man grävt upp oljan, gasen eller kolet så lär man nog förbränna merparten av den också).

I vilken takt skall det ske? I den takt som krävs för att undvika “farlig antropogen påverkan” har man sagt! Ingen har lyckats definiera begreppet, men det betyder inte att det inte finns, Skall vi vänta och se när det inträffar? Just den mentaliteten kommer att vara förödande i ett klimatsystem som präglas av återkopplingar, ickelinjäritet och irreversibilitet.

Naturen kan komma i position att börja avge koldioxid eller andra växthusgaser, istället för som idag att ta hand om en väsentlig del av människans utsläpp. Det har hänt tidigare (det är t ex en väsentlig process i naturen då den går från istid till värmeperiod). När/om det inträffar så har människan totalt tappat initiativet att styra utvecklingen till något önskvärt. Då är det helt och hållet upp till naturen hur stora klimatförändringarna skall bli.

Idag driver människan på skapande av klimatförändringar medan naturen håller tillbaka. Vi vill inte att även naturen skall driva på förändring!

/M. Hedberg

Att binda koldioxid

DN skriver om Vattenfalls forskning kring CCS (Carbon capture and storage). Tekniken är fantastisk (om den visar sig fungera, något vi vet först om ett par hundra år). Den skulle också kunna vara en del av en lösning på klimatproblematiken -om man använde CCS med biomassa!

Skogen binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Därefter skulle CCS-kraftverket både utvinna energi och netto deponera koldioxid i geoformationer.

Det som nu sker är dels forskning, dels en massiv kampanj som främst kommer att användas för att legitimera användandet av fossilt kol. Fossilt kol som kommer att förbrännas utan CCS-teknik.