Idag publicerade DN Debatt en artikel skriven av mig och Peter Norman, tidigare Finansmarknadsminister, nu egenföretagare och styrelsearbetare. I den påtalar vi hur den enormt stora kapitalmarknaden (mer än två gånger Sveriges BNP) bör kunna ta ett större ansvar och vara mer kreativ i omställningsarbetet till ett mer hållbart samhälle.
Vi ger olika exempel och utvecklar cat bonds (catastrophe bonds), dvs katastrofobligationer mer i detalj. Det skall sägas först som sist att anledningen till att jag har lite mer koll på just cat bonds är att jag är med som grundare av ett företag, Entropics, som investerar i cat bonds genom en fond.
Nåväl, jag skall erkänna att det första jag själv tänkte på när jag för ett par år sedan hörde ordet “katastrofobligation”, var att det lät cyniskt. Ett sätt att tjäna pengar på folks olycka? Men det är tvärtom, ingen i processen med cat bonds tjänar på att det blir naturkatastrofer. Det leder till att investeraren förlorar sina pengar. Eller förlorar och förlorar, pengarna övergår till förmånstagaren för återuppbyggnad av samhället som förstörts av naturkatastrofen. De används alltså till något nyttigt. (Fundera på vad dina pengar tar vägen om du förlorar pengar på börsen.)
Så länge som katastrofen inte inträffar så får investeraren avkastning på sitt kapital. Det är en kostnad som förmånstagaren få lägga ut så länge som de har skyddet av att det finns en obligation som betalas ut i händelse av naturkatastrof.
Cat bonds används främst vid lågfrekventa (osannolika/sällsynta) men väldigt kostsamma naturkatastrofer. Det handlar om stora jordbävningar, orkaner, dammbrott, stora skogsbränder osv. Sannolikheten är låg att de skall inträffa, men om de händer så kostar det mycket. Ofta mer än vad försäkringsbolag och återförsäkringsbolag har resurser till. Och det räcker inte med en stor orkan, det är först när den blir tillräckligt stor eller medför tillräckligt stora skador som obligationen “triggas”. Det kan vara att det blåser mer än x m/s, att luftrycket i cyklonen centrum är under y hPa eller att kostnaderna/skadorna överstiger z $. Mer om triggers och andra detaljer kan man läsa om på Artemis.
Räntan, “kupongen”, som betalas ut är satt i relation till sannolikheten för att obligationen skall triggas skall inträffa plus en riskfri ränta. Och till skillnad från vanliga företagsobligationer eller investeringar i tex aktier så kan man faktiskt beräkna fysikaliska sannolikheter för att stormar, översvämningar och jordbävningar skall inträffa. “Risk” blir därmed inte lika godtyckligt eller bara baserat på historiska händelser när det gäller cat bonds. En annan skillnad mot övriga kapitalmarknader är att cat bonds i princip är helt okorrelerad vanliga investeringar. -Förekomsten av naturkatastrofer påverkas inte av om börser, fastigheter, konst, guld… går upp eller ner.
Det är inte bara så att man kan skapa skydd för extrema händelser, man får också en värdering av vad det kostar att ha skydd. Det stimulerar företag och organisationer att öka säkerheten och minska sina risker. Det är inte minst viktigt i anpassningen till klimatförändringar.
Och ytterligare en fin sak i kråksången med att introducera extremväder och klimatrelaterade risker på kapitalmarknaden (förutom att tillgängliggöra deras pengar för de som är i behov av resurser) är att finansfolket direkt eller indirekt tvingas att fundera på naturkatastrofer och hur vi påverkar och påverkas av dem. Hur är det med sannolikheter för extremväder och hur de varierar med årstider, havsströmmar och klimatförändringar? Hur är det med El Niño/La Niña, ökar eller minska risken för tropiska cykloner i Mexikanska Gulfen? Påverkas förekomsten av vinterstormar i Europa av avsmältningen av isen i Arktis eller är det något annat? Påverkas sannolikheten för stormar och översvämningar i New York av temperaturen i Atlanten? Påverkar vi människor detta?
Nu kanske många av investerarna nöjer sig med de finanstekniska nyckeltalen och jargongen, men jag finner det ytterst intressant och värdefullt att belysa och analysera de bakomliggande fenomenen som ligger till grund för värdepappret och verksamheten.
Nåväl, det var det om cat bonds. Vi måste kunna skapa och frigöra mer, fler och andra innovationer och instrument som utnyttjar kraften i de ekonomiska systemen och reservoarerna för att göra världen lite bättre. Resurser som annars i alltför stor utsträckning rullar vidare i BAU-spåret. Och det har vi sett inte alltid leder rätt.
Att ytterligare engagera kapitalmarknaden kommer inte att vara tillräckligt för att lösa de problem vi står inför. Ärligt talat, många problem kommer inte att lösas alls. Men vi kommer inte heller att vara i närheten av att mildra eller hantera problemen om inte kapitalmarknaden växlar upp kreativiteten och innovationskraften med det uttalade syftet att göra världen lite bättre.
/Martin