Archive - 2016

Vädret under Vasaloppet 2016

Då var det snart dags igen för det Stora skidloppet, Vasaloppet. Jag minns med värme tillbaka på de tillfällen (1999, 2000 och 2001 eller något år senare) då jag tillsammans med SvT Sport, och i synnerhet Sven Plex Pettersson, bevakade Vasaloppet. Det är ett imponerande event och en förmån att få ha deltagit bakom kulisserna.

Och hur blir vädret under årets Vasalopp, 2016? Jo det ser ut att präglas av moln, en del snö och inte alltför många minusgrader.

Vid starten så är det troligen så gott som uppehåll, kanske bara lite lätt snöfall, svaga vindar och 4-8 minusgrader. Men det är bara i starten som det är ”kallt”. Nej, kallt är inte rätt ord. Det har varit betydligt lägre temperaturer under andra år och temperature kommer dessutom att stiga när man kommer upp i skogen.

Molnen tätnar på under morgontimmarna och det blir allt mer snö i luften. Vinden ökar något och under loppet kommer det att vara 2-5 m/s sydostlig vind, dvs motvind. Jag skulle dock inte kalla de för blåsigt, men det är väl tillräckligt för att kännas när man är ute på öppna marker som tex myrarna.

Temperaturen stiger något i samband med att det börjar snöa, fläkta lite och att man kommer upp från startfållan. Under större delen av loppet blir det 1-3 minusgrader.

Det skall väl inte behöva bli så intensivt snöfall, men det kommer nog i alla fall att pratas en del kring det. Dels för att det påverkar spåren och föret, men också för att det kan påverka SVT:s möjligheter att följa loppet från helikoptern.

Det senare är inte bara en fråga för att få intressanta bildvinklar och överblick från luften. Nej det är minst lika intressant för att överhuvudtaget få ut TV-signalen från kamerorna på skotrarna (det brukar vara två skotrar som löser av varandra vid halva loppet) som följer skidlöparna. Helikoptern används som länkstation för att vidareförmedla videosignalen från marken till sändarbussen i Sälen respektive Mora. (Jag vill inte ta gift på att det är så det går till i år, men det har varit så tidigare år och det är inte helt trivialt att få ut signalen annars från marknivå i skogarna.)

Hur som helst så önskar jag och mina kollegor alla skidåkare, arrangörer och frivilliga en riktigt trevlig dag och god tur under årets Vasalopp.

/Martin

Det går undan nu

Värmerekord efter värmerekord

Temperaturen i luften stiger inte bara snabbare än tidigare utan även till helt nya nivåer. För bara några månaders sedan, i Paris, så enades ledare för världens alla länder att vi skall stanna under 2 graders temperaturhöjning med sikte på max 1,5 grad. Det låter kanske fjuttigt, men för att få lite perspektiv på dessa tal så skall man minnas att jordens medeltemperatur under en istid är 3-5 grader lägre. ”Några grader” gör inte så stor skillnad när vi prata väder, men det är en hel istid när vi använder det som mått på klimatet.

The universal agreement’s main aim is to keep a global temperature rise this century well below 2 degrees Celsius and to drive efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.

The 1.5 degree Celsius limit is a significantly safer defence line against the worst impacts of a changing climate.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering. Japan Meteorological Agency.

Men nu formligen hoppar temperaturen upp och vi slår rekord på rekord. 2014 var rekordvarmt och 2015 blev ännu varmare. Januari 2016 var hela 0,2 grader varmare än den varmaste januarimånaden man uppmätt. Och på det kommer att februari blev ännu ett snäpp varmare.

Varför just nu?

Till viss del är detta en konsekvens av en rekordkraftig El Niño där havet bidrar extra mycket till att värma luften. Det är naturligt att klimat och väder varierar i takt med El Niño och La Niña, men det här går utöver vad som kan betraktas som normalt. Det senaste decenniet har vi helt enkelt laddat havet med en massa energi och en del av den kommer tillbaka till luften nu.

Många har vaggats in i en falsk trygghet att den medelmåttiga uppvärmningen vi haft de senaste åren var det nya normala. Att uppvärmningen hade ”stannat av” och att klimatsystemet inte var så känsligt för vår påverkan med växthusgaser, aerosoler och albedoförändringar. Men det som hände var att en något större del av energiobalansen gick åt för att värma hav och smälta glaciärer än tidigare.

Nu ser vi konsekvenserna, dels genom att värme återförs till atmosfären, dels genom att att Arktis drabbas extra kraftigt. Vid årsskiftet var det till och med tögrader vid Nordpolen. Delar av den arktiska miljön var under februari upp till 5-6 grader varmare än normalt och lokalt har det under vintern varit upp till 20 grader varmare än normalt!

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade. Credit: National Snow and Ice Data Center

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade.
Credit: National Snow and Ice Data Center.

Det går helt enkelt både åt fel håll och väldigt fort. Klimatet är så känsligt som forskare har varnat för, möjligen ännu känsligare. Och man kan inte utesluta att vi är i närheten av, eller i praktiken redan har passerat, tipping points. Detta gäller i synnerhet om vi beaktar de trögheter som mänskligheten själva står för avseende att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det går för långsamt med omställningen till ett fossilfritt samhäll och vi har begränsade eller ingen ”slack i linan”, marginaler, för att hantera detta.

Till det skall vi lägga att det finns stora trögheter i klimatsystemet självt. Det har varit till nytta för oss då vi inte har sett de fulla konsekvenserna av vårt agerande, tex har haven absorberat en stor del av våra utsläpp av koldioxid. Men det går också att vi måste börja bromsa långt innan vi kan förvänta oss att se effekterna av att vi bromsar. (Och absorptionen av koldioxid i haven medför att dess pH-värde sjunker, de blir allt surare vilket påverkar många organismer och i stort sett hela näringskedjan i haven, inklusive det vi lägger på våra tallrikar.)

”Framtidens klimat” har redan kommit och det tidigare än den genomsnittliga tidtabellen som forskare tidigare har presenterar bland annat i IPCC’s sammanställningar. Jag vill också poängtera att det vi inte går från ett klimat till ett annat, utan att förändringarna är så stora att de är som kontinuerliga förändringar mellan ett flertal olika klimatsit. Vi ser inte ett stabilt nytt klimat ännu utan kommer att passera fler olika klimatsituationer.

Hur snabbt förändras klimatet?

Storleksordningen 100 gånger snabbare än vanliga klimatförändringar. Det går snabbt dels för att det finns tipping point i klimatsystemet, gränsvärden som om de passerar medför att klimatet blir självförstärkande i vissa av förändringsprocesserna. Dels går det snabbt eftersom vi människor faktiskt gjort extremt stora förändringar. Detta även sett i perspektiv av geologiskt långa tidsperioder.

Normalt sett, mellan istider och interglaciala perioder, alltså på en tidsskala som handlar om tiotusentals år, varierar halten koldioxid mellan som lägst 180 ppm (miljontedelar) och som mest 300 ppm. För trehundra år sedan var halten 280 ppm. Nu är den över 400! Och det är framför allt de senaste femtio åren som förändringarna har skett. Vi har på några årtionden lagt till mer växthusgaser än vad naturen själv gör under loppet av ett par tusen år mellan en istid och en värmeperiod.

Vi kan inte vara så naiva att vi inte tror att det skall göra någon skillnad i klimatsystemet.

En väsentlig del, omkring 80%, av de kända fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken för att vi skall kunna undvika allvarliga klimatförändringar. Med ”allvarliga” menas mycket mer än att det blir lite varmare, att vi får översvämningar och att skogarna brinner. Nej ”allvarliga” i det här sammanhanget innebär samhällsomstörtande.

För att klara energiförsörjning och social, ekonomisk och geopolitik stabilitet måste vi skala upp ansträngningarna att utvinna förnybar energi. Vå måste samtidigt klara av livsmedelsförsörjning, dricksvattenfrågor, migration av människor samt anpassning till havsnivåhöjning, längre torrperioder, kraftigare skyfall och andra konsekvenser av ett intensivare hydrologiska kretslopp.

Det kommer att bli ansträngt och många kommer att på olika sätt fortsätta att förneka de allt tydligare signalerna istället för att kavla upp ärmarna, samarbeta och ställa om till ett mer resilient och hållbart samhälle.

Med tiden kommer allt fler att inse att medicinen för att begränsa klimatförändringar inte smakar så illa utan att den faktiskt erbjuder ett på många avgörande sätt bättre liv, både för individer och samhällen i stort. Till slut når vi en tipping point även här och ju förr desto bättre.

Men/och det håller inte att fortsätta blunda för att många av förändringarna i klimatsystemet inte bara fortsätter att förändras, utan även visar tecken på att accelerera.

Martin Hedberg

Hej då fossil

Icon made by Icon Works from www.flaticon.com

Hej då fossilindustri, energimonopol och konservativa tankat som ”det går inte”.
Välkommen kreativa idéer, självförtroende och framåtanda.

Förändringen när vi går från centraliserad till distribuerad energiproduktion är stor. Det är som skillnaden mellan att världen bara har ett fåtal superdatorer som alla skall köpa tid av, till som idag att alla har var sin, eller flera egna datorer som är sammankopplade med alla andra, inklusive superdatorer.

De flesta känner väl till att Tesla under eldning av Elon Musk driver på utvecklingen och att även BillGates är mycket engagerad i energifrågor.

I gårdagens Guardian finns en intressant artikel om utvecklingen inom amerikanska energidepartementet som forskar på området. De har under avdelningen ”Arpa-E” (Advanced Research Projects Agency-Energy) nyligen gjort stora framsteg.

Dr. Ellen Williams (till höger), Arpa-E director: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Dr. Ellen Williams (till höger), chef på Arpa-E: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Ellen Williams, Arpa-E’s chef summerar:

“I think we have reached some holy grails in batteries – just in the sense of demonstrating that we can create a totally new approach to battery technology, make it work, make it commercially viable, and get it out there to let it do its thing,”

Världen förändras och människan driver utvecklingen. Det blir bättre och bättre, tex ovanstående. Och sämre och sämre, tex rörande klimat och ekosystem. Allt snabbare.

Vi människor är förunderliga.

/Martin

Winston, södra halvklotets kraftigaste cyklon

Den tropiska cyklonen Winston kom upp i ihållande vindar på 83 m/s. Det gör den till den kraftigaste cyklonen som observerats på södra halvklotet. Tidigare rekord hölls av cyklonen Zoe (2002) och Monica (2006) med 80 m/s. Det skall sägas att byvinden (givetvis) är ännu kraftigare.

Lufttrycket i Winston var som lägst kl 06 UTC den 20 februari med 915 hPa. Det är lågt, men inte rekordlågt utan placerar Winston på plats 29. Det lägsta noterade lufttrycket noterades i samband med Zoe år 2002.

Det finns en tydlig koppling mellan hur djupt lågtrycket i centrum är och hur kraftiga vindarna blir kring en tropisk cyklon. Ju lägre desto kraftigare. Men det är inte ett entydigt förhållande som synes av statistiken ovan. Att Winston fick kraftigast vindar trots att man var en bit från det lägsta trycket berodde på att Winston var ganska kompakt till ytan. Det är skillnaden i lufttryck som driver vindarna och ju större tryckförändring per längdenhet, desto kraftigare vindar.

Winston var i närheten av att bli den kraftigaste någonsin, men det obehagliga rekordet hålls fortfarande av tyfonen Haiyan som den 8 november 2013 drog in över Filippinerna och tog minst 6300 människors liv.

Winston drog in som en kategori-5 orkan över Fiji under fredag kväll och lördag och skapade stor förödelse. Myndigheter och befolkning var givetvis beredda, men drar det inte en kategori-5 cyklon så blir konsekvenserna stora hur väl förberedd man än är.

I skrivande stund vet vi att minst 21 människor mist livet och att konsekvenserna på byggnader och infrastruktur är mycket omfattande. Majoriteten av offren befann sig längs Fiji’s västra kust och dödades till följd av att de träffats av lösa föremål som flög omkring i vinden respektive människor som dragits ut till havs efter översvämningar och stormfloder.

/Martin

 

När kommer våren?

I höjd med sportloven och Vasaloppet brukar spekulationerna om våren komma igång. Vän av ordningen undrar även jag om dagens kramsnö, sol och ljumma vindar är inledningen av en töperioden. Det är lite tidigt redan i slutet av februari, men oundvikligen är det på gång. Frågan är om det verkligen är dags redan nu.

Fortfarande vinter. Jämtland 15 februari, 2016

Fortfarande vinter. (Jämtland 15 februari, 2016)

Först något om snöläget och den normala (1961-90) tidpunkten för vårens ankomst. Vi har snö, eller i alla fall fläckar av snö, över i stort sett hela landet. Jag skulle, utan att ha djupdykt i statistiken, säga att det är lite mindre snö än normalt på de flesta platser, men å andra sidan så är det ju snö i alla fall. Något man får vara tacksam på och uppmärksamma i dessa tider av klimatförändringar.

Normalt sett så skulle våren ha gjort entré i södra Skåne så här års och därefter vandra norrut. Men det är fortfarande flera månader kvar innan det, normalt sett, blir vår i norra Norrbotten.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

För att det skall bli vår så krävs att dygnsmedeltemperaturen håller sig över noll grader, 7 dygn i sträck. Det är lite längre än när vi passerar över gränserna till de andra årstiderna (5 dygn) och anledningen till det är att våren är lite mer nyckfull vad gäller temperaturerna. Det hoppar rätt ordentligt mellan ytterligheterna så det krävs en längre period för att vara över på andra sidan. Tidpunkten för vårens ankomst räknas från det första av dessa dygn. Och när det blivit vår så är det vår enligt definitionen, även om temperaturerna skulle falla tillbaka.

Under helgen som gick så var det över noll grader under hela dygnet på många orter i Götaland och en del i Svealand. Vi säger då att det var vårtemperaturer. Men det blev (blir) inte vår på bred front än för det. Prognoserna för kommande dagar vittnar nämligen om nordvästliga vindar och att det blir lite kallare.

Ser vi på temperaturerna ur ett globalt perspektiv går det inte annat än att bli förskräckt. Januari slog ytterligare värmerekord. Och som ett av de få platserna på hela jorden så sticker Skandinavien ut med lägre temperaturer än normalt.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Det onormala har blivit det nya normala. Det är värme i stort sett över allt. I synnerhet är det mycket varmare än normalt i Arktis, men även resten av världen har som synes ett ordentligt temperaturöverskott.

Hmm, vi håller den frågan i tanken ett tag till (det lär bli svårt att undvika).

Men nu åter till den svenska våren. När kommer den egentligen? Ja så fort som syd-sydvästvindarna lyckas bryta igenom så kommer mildluften upp till Sverige. Men med nordvästvindar så är det fortsatt vinter.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Och det skall vi vara glada för. Det är nu som vintern är som bäst. Tjäle i marken, snö på marken och allt längre dagar. Kan det bli bättre vinter?

På Vädercentralens sajt så kan ni se prognoser för orter över hela världen, men det som jag verkligen vill trycka på är ensembleprognoserna.

En ensemble är en uppsättning med prognoser och genom att lägga dem parallellt så får man dels en bild av vartåt det barkar, dels en bild av hur säkra prognoserna är. Om de är spridda så är det svårt att göra prognoser, om de är samlade så har modellerna lättare att fånga vädersituationen.

Vi har lagt upp ensembler för 14 väl valda orter. Från Göteborg till San Fransisco. Vi visar fyra parametrar: temperatur, molnighet, vindar och nederbörd. Den gröna linjen är medelvärdet av ensemblerna.

Hur som helst så blir det något kallare i Skandinavien kommande dagar. Våren kommer trots detta troligen att göra sig gällande på en del kustnära platser i tex Skåne, men på det hela taget så behåller vintern sitt grepp om Sverige, Norge, Finland och Island ännu ett par dagar.

Danmark ligger på gränsen, men kanske mer anmärkningsvärt är att det blir kallare i såväl London som Paris och New York om ett par dagar.

/Martin

Vem vill ha annonser?

Det är ett gissel med annonser. Mediaföretagen behöver (?) dem för att finansiera verksamheten, bolagen använder dem för att marknadsföra sina produkter, men få användare uppskattar annonserna.

Annonser gör att sajter laddas långsammare, de stör ofta användarupplevelsen och annonsföretagen läser av och delar/säljer/använder information om besökarens surfvanor, preferenser, intressen mm som de kontinuerligt samlar på sig. Besökarna kommer sällan till en sajt för att läsa annonser, nej man besöker en specifik sajt för att man är intresserad av innehåll, content.

Om man inte vill se annonser på nätet så är det lätt att undvika. Det finns ”Ad Blockers”, ett insticksprogram till din browser, som helt enkelt blockerar annonser så att de inte presenteras. Det finns givetvis metoder för annonsörerna att undvika upptäckt, men i grunden är en sajt tvungen att markera annonser som just annonser och de kan därmed rätt så enkelt blockeras.

Men grunden i AdBlockers är inte att stänga ute alla annonser, utan att förändra annonsmarknaden så att annonserna inte stör användarupplevelsen alltför mycket.

Samtidigt så måste ju rimligen de som driver sajten, skriver texter, utvecklar och underhåller tekniken mm få någon form av lön för mödan. Hur skall man lösa det?

Det enkla och givna sättet är att sälja ut visst utrymme till externa bolag för att visa annonser. Ytterligare problem som kan uppstå är rent journalistiska, tex frågan om allt för nära samarbeten mellan annonsörer och redaktionellt innehåll, eller om media underlåter att granska sponsrande bolag lika hårt som andra. Där är vi nu, med annonser.

En del tidningar skapar ”plus”tjänster, login eller helt enkelt digitala prenumerationer för att skapa nya intäktsströmmar. Det är väl gott så, men jag frågar mig varför man oftast fortfarande tvingas se annonser parallellt med det utvalda redaktionella materialet. (När jag har frågat så får jag svaret att det är samma som i papperstidningen. Ett klent svar som inte håller.)

Nyss snubblade jag över Wireds lösning. De anger att 20% av trafiken till deras sajt använder sig av AdBlockers. Det är ett inte oväsentligt bortfall av intäkter. Jag har hört ännu större andelar för andra sajter/marknader.

Wired uppmanar läsaren att agera efter två förslag. Det ena går ut på att ”vitlista” (white list) wireds domän till ditt AdBlock program. Det betyder att att du kommer att se Wireds annonser. I gengäld gör de vad de kan för att hantera annonserna på ett hyggligare sätt. (Det framgår dock inte om det bara gäller de som har AdBlock och har whitelistat Wired.)

Metod nummer två går ut på att prenumerera på en annonsfri edition av Wired. För 1 dollar per vecka så slipper man annonser helt och hållet.

Jag tycker att det är hyggligt. När 20% av användarna på ett tydligt sätt säger ifrån så gör man klokt i att lyssna och förhålla sig till deras åsikter. Och att göra det på ett annat sätt än att kriga mot AdBlock’s.

Antigen anpassar man sig eller så får man göra så pass tilltalande och kreativa annonser samt presentera dem på överenskommen plats så att folk faktiskt vill se dem. Som en metafor på hur det var med annonserna innan biofilmer för 20-30 år sedan.

Vi får se hur resan går, förhoppningsvis behandlas användaren bra samtidigt som den respekterar att någon måste finansiera innehåll och tjänster. På något sätt. Hyggligt.

/Martin

PS. Här på bloggen har vi som bekant inga annonser. DS.

2015 års väder från rymden

EUMETSAT har gjort en vacker animering av satellitbilder för hela jorden under hela 2015. Man kan tydligt se såväl fronter på våra mellanbreddgrader som tropiska cykloner på haven och hur kraftiga konvektiva celler växer upp och försvinner över regnskogarna.

Fronter och tropiska cykloner uppstår när luftmassor med olika egenskaper blandas till följd av kontrasterna mellan höga temperaturer och fukt nära ekvatorn och de låga temperaturerna vid polerna.

Hela videon är knappt nio minuter lång och så där lagom nördig att man vill se den flera gånger. Videon kommenteras av Mark Higgins from EUMETSAT.


/Martin

To bet on global temperature

This was fun. Two climate deniers loose 1000£ each to a climate scientist, betting on the development of the global temperature.

Sir Alan Rudge (picture above) from the climate denial think tank the Global Warming Policy Foundation (GWPF), accepts that he must pay 1000£ to Chris Hope, a Cambridge University researcher. The bet, made in 2011, was about the year 2015 being more than 0.1C cooler than 2008. But as we now all know 2015 was the hottest year on record, and actually 0.35°C warmer than 2008.

There is also a twist in the phrase: ”You win some, you loose some” from Benny Peiser, director of the Global Warming Policy Foundation (where sir Alan Rudge is an adviser).

But the answer is actually No. This since the development of the global temperature is not a product of chance. It’s a product of of a decrease in planet Earth’s ability to get rid of energy. And that in turn is a consequence of the increased amount of greenhouse gases in the atmosphere. (Making long wave radiation, i.e. heat, escaping to space from a higher altitude in the atmosphere than before. Higher up it is colder, hence less energy escapes. Hence the planet warms).

But if you relentlessly deny the physics, you will end up placing your bet on the wrong horse.

However they should be honoured for putting their money where their mouth is. Continuing doing so they will eventually be out of business.

That is evolution. But/and I bet they deny evolution as well. 🙂

/Martin

Read the full article in Reuters and DeSmog.

Ut med vintern, in med våren?

Efter tre veckor med ordentlig kyla så är alltså vintern över för denna gång, eller?

Hur som helst så drar betydligt mildare luft in. Och då menar jag inte den temperaturökning som redan har skett nu under helgen. Nej jag tänker på mildluften som kommer in under veckan. I synnerhet under onsdagen då resterna av ”Snowzilla” (som denna helg lamslagit amerikanske ostkusten) kommer hit till Europa.

Men hos oss blir det inte meter med stormvindar och en meter snö. Nej vi får tögrader, regn och lite blåsigt (men inte storm).

Under tisdagen kommer det att vara plusgrader så långt norrut som i södra Norrland, men från onsdag så kommer skiljelinjen att gå genom Svealand.

Hur som helst så äter mildluft, vindar och regn givetvis en hel del snö. Främst i Götaland och Svealand.

Kvalitén på den snö som blir kvar blir också lite tristare, kompakt och blöt.

men inna det töat ordentligt så kommer den milda och fuktrika luften, delvis förstärkt med regn, att kunna ge ordentligt frostpåslag och halka, så ta det försiktigt i trappor, trottoarer och trafiken.

Nej, våren har inte kommit än, men ensemblerna (Vädercentralen) vittnar om att det dröjer innan det blir ordentligt kallt igen.

/Martin

Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin