Archive - 2008

Förhandlingarna på Bali var mycket omvälvande och innebär ett stort steg framåt för vidare klimatförhandlingar. Olika regioner och nationer hade olika krav med sig och en del lyckades man få igenom, en del fick man försaka. Man diskuterade -och kommer i än större utsträckning att diskutera- hur mycket människan, och i synnerhet olika nationer, skall minska sina utsläpp. För att få lite bättre förståelse hur det kommer att se ut framöver kan det vara lärorikt att tänka i årtal istället för i procent.

Förhandlingarna mynnar t ex ut i om vi skall minska med 20, 30 eller 40 % till år 2020 och sedan hur mycket vart och ett av länderna skall göra. Men om man studerar vetenskapen bakom klimatförändringar så ser man att människan till slut måste nå en nivå där vi netto inte släpper ut mer än vad vi (eller någon process i naturen) kan binda. I princip innebär detta att vi skall minska utsläppen av växthusgaser med 100%. (I diskussionen kan vi vänta med kommentarer som beskriver hur omöjligt det är och istället förstå att om vi vill undvika att generera klimatförändringar så är detta ett krav utifrån naturlagar).

Om människan till slut har minskat netto utsläppen till (nära) noll så infaller sig ett par intressanta frågeställningar, t ex:
– NÄR inträffar detta (siktar vi på att det skall ske)?
– HUR ser utsläppskurvan ut mellan nu och den tidpunkten?
– HUR ser våra energi- och livsmedelsförsörjningssystem ut då?
– HUR kommer klimatförändringarna att påverka vår förmåga nå våra mål?

/M. Hedberg

Optimistiskt att tro på stigande matpriser?

3 juni 2008

Läser i SvD Näringsliv, måndag 10 mars 2008, en artikel som beskriver hur småsparare kan handla i råvaror som kaffe, vete eller sojabönor på Stockholmsbörsen.

Priserna på dessa varor har stigit kraftigt det senaste året och det finns kopplingar både till hur bra eller dålig det växer (typ klimat), att allt fler asiater väljer att konsumera likt oss i väster och att råvarorna kan användas för framställning av biobränslen.

Karin Arnell på SvD svarar på ett par korta frågor om handel med råvaror. Det som gör mig berörd är svaret på den sista frågan “Är det för sent att gå in som småsparare?”. Svaret lyder:
“Det är svårt att säga, åsikterna går isär: Optimisterna, med den amerikanske investeraren Jim Rogers i spetsen tror att råvaruboomen kan fortsätta in på 2020-talet. Förklaringen är helt enkelt att efterfrågan på råvaror kommer att överstiga utbudet. Pessimisterna varnar däremot för att boomen snart kan vara över. Bland skälen nämns de redan höga prisuppgångarna och en hotande recession i världen.”

Det är helt okay att vara pessimist över risken för att förlora pengar eller för recession. Men kan man verkligen vara optimistisk över stigande priser på mat-råvaror orsakade av att tillgången inte kan möta efterfrågan?

/M. Hedberg

Att flyga supersonic

3 juni 2008

Någonstans inom oss bor en optimist som säger att det vi inte förstår, det behöver vi inte kunna. Fast å andra sidan behöver vi ju forska för att lära oss mer? Ja, men det är bara för att kunna hantera det i framtiden. För det är först när vi förstår saker och ting som de blir betydelsefulla. Väl?

Innan vi kunde transportera oss snabbare än ljudet så var det inget problem. Så kom man på att man skulle kunna flyga snabbare än ljudet rörde sig. Fascinerande tanke, vad händer när man rör sig snabbare än ljudet? Och vad händer i själva övergången? Att skjuta en gevärskula i överljudsfart, det är en sak, men att sitta i en maskin som passerar ljudvallen, det skulle vara en bedrift (Första gången av Chuck Yeager 14 oktober 1947 i Bell X-1 “Glamorous Glennis”, ett raketdrivet flygplan som dropstartade från en B-29). Man fortsätter forska och experimentera och nu kan vi väl säga att människan kan genomföra flygningar i överljudsfart på ett kontrollerat sätt.

Dyker det upp problem så kan vi lösa dem.

Är det inte på samma sätt med klimatet? Än har vi inte förstått allting, men när vi väl har gjort det så kan vi fixa till det?

Nej, så kommer det inte att gå till. För det första så kan vi faktiskt få problem, även om vi inte visste varför de uppstod.
För det andra så vet vi tillräckligt om vad som orsakar variationer i klimatsystemet (solinstrålning, albedo, växthusgaser mm) och ändå följer vi inte våra egna rekommendationer till fullo.
För det tredje så kan man inte “fixa” systemet efteråt eller få de redan skapade problemen ogjorda.

Det är inte som att bygga ett nytt bättre flygplan efter att det första kraschade. Vi håller på med ett (gigantiskt) experiment. Vi har bara ett försök på oss och det vi experimenterar med är… hela planetens klimatsystem. Ett klimatsystem som inte bara innefattar atmosfären, utan även alla växter och djur, oss själva, våra samhällen och vår framtid.

Försiktighet är en bra egenskap när man bara har en försöksuppsättning.

/M. Hedberg

Companies addressing the problem

3 juni 2008

Now we see an emerging number of global companies who are addressing climate change in a quite proper way. I understand that they really want to make a difference and take on some responsible actions, see for instance GE Power of Wind.

GE Model Miners is another example, however not so funny.

This is of course quite a step forward from deniers like CEI.org (video).

Humankind is getting closer, but we are still far from real action. CEI addresses facts in wrong way, GE is getting closer to truth, but what really makes a difference in mitigating climate change is stop adding greenhouse gases, i.e. stop digging up coal, gas and oil, from the ground.

Everything else is just business. As usual.

Resten av sommaren kanske blir sval?

3 juni 2008

Det är sånt här (SVD Torka hotar svenska jordbruk) och mycket mer som vi skall anpassa oss till. Ett klimat i förändring.

Jovisst hade det kunnat vara varmt i alla fall, även utan atropogen påverkan på klimatet. Det tydliga är bara att många av de konstaterade variationerna i vädret/klimatet stämmer så väl överens med modeller över framtida klimat. Det skrämmande att många saker händer tidigare än vad modellerna förutspått.

Jag talade i förra veckan med en ekonom som sitter på en hög befattning inom svenskt näringsliv. Han konstaterade raljant att ”vi kommer att anpassa oss” och att ”dyker det upp problem så kommer marknaden att lösa dem”. Det resonemanget fungerar inom avgränsade områden. Men klimatförändringarna och människans påverkan på klimatet är tyvärr större än så.

Hur skall bonden anpassa sig? Genom att använda vinterfodret eller genom att nödslakta sina djur? Det är att anpassa sig. Var det önskvärt? Nej. Var det priset han fick betala för att vi gör saker som påverkar vädret? Ja.

Den senare tidens högtryck och värme är inget bevis för antropogen klimatpåverkan. Nästa år kan bli svalare- Men trenden är given, vi kommer att få mer värmeböljor, skogsbränder, översvämningar, missväxt osv. Och det är inte bara den extra koldioxidens fel, det finns många andra faktorer. Med de har det gemensant att det är vi människor genrerar dem. Tillsammans med naturliga klimatförändringar som alltid finns i bakgrunden.

Dumpade oljepriser genom hela historien

3 juni 2008

Ända sedan människan började använda fossil energi så har producenterna dumpat priserna på denna energi.

Priset på olja. kol och naturgas står inte i proportion till kostnaderna för konsekvenserna och de låga priserna på fossil energi medfört att vi inte har haft tillräckligt marknadsmässiga incitament att skapa oss ene egen inhemsk produktion av energi för att skapa välfärd.

Vi har baserat vår tillväxt och välfärd på illusionen om att det under överskådligt lång framtid dels skall finnas tillgång till fossil energi, dels att dess pris inte skall stiga för mycket relativt vår betalningsförmåga.

Men tillgången till fossil energi är begränsad och det finns inga prisgarantider.

För att både värna om klimat/miljö, men kanske i ännu större utsträckning för att värna om vår välfärd bör vi snarast ställa om till att bli fossilfria och generera välfärd (tillväxt mm) utan att bryta mot grundläggande fysikaliskt och mänskligt sunt förnuft. Det innebär att man inte förbrukar mer än man har och att man ser till att naturen har kapacitet att bära våra laster och förnya ”våra” resurser.

Vem bär ansvaret för att minska klimatpåverkan?

3 juni 2008

Vems är egentligen ansvaret?

Jag brukar poängtera att ansvaret ligger hos de som har kunskap. Men det är inte helt fel att påstå att de individer som har makt och befogenheter att besluta om brytning av fossilt kol respektive avskogning har mer ansvar än mannen på gatan. Mycket mer ansvar.

Vilket ansvar vilar då på den enskilda, på dig och mig? Jo vi ansvarar för att:
Ställa krav på de som bryter olja, kol och naturgas samt skövlar skog. Det minsta man kan göra är att inte köpa produkter och tjänster från dem.
-Stötta beslutsfattare och politiker som har större makt och kapacitet att ställa krav på de ovan beskrivna.

-Skapa dig själv förutsättningar att leva ett gott liv även under de situationer som uppstår när människan slutar bryta fossilt kol och skövla skogar (och det kommer dessutom att vara ett liv med avsevärt mindre klimatpåverkan).

Du behöver inte känna eller tro att du skall rädda världen genom att byta till lågenergilampor eller genom att köpa en “miljöbil”. Det räddar nämligen inte världen. Det du gör är att dels stimulera marknaden, dels få lite mer för lite mindre pengar. Om det verkligen är bra eller inte kan man resonera om, t ex nyttan av fler bilar på gatorna, “miljöbilar” eller inte.

Ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för att hejda de kraftigaste klimatförändringarna är att människan slutar bryta fossilt kol, dvs låter olja, kol och naturgas ligga kvar i marken. Det låter som en oöverstigligt svår uppgift, men det kommer att ske.

Vi måste sänka halten växthusgaser i atmosfären. Det jag beskriver ovan är bara det första steget, att inte frigöra det som redan är bundet.

/M. Hedberg

Att binda koldioxid

1 juni 2008

DN skriver om Vattenfalls forskning kring CCS (Carbon capture and storage). Tekniken är fantastisk (om den visar sig fungera, något vi vet först om ett par hundra år). Den skulle också kunna vara en del av en lösning på klimatproblematiken -om man använde CCS med biomassa!

Skogen binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Därefter skulle CCS-kraftverket både utvinna energi och netto deponera koldioxid i geoformationer.

Det som nu sker är dels forskning, dels en massiv kampanj som främst kommer att användas för att legitimera användandet av fossilt kol. Fossilt kol som kommer att förbrännas utan CCS-teknik.

350 ppm

1 juni 2008