Tag - växtlighet

Ek i Jämtland

Mitt i allt elände med alltifrån översvämningar och bränder till kärnvapenhot tänkte jag att det var dags att satsa lite på tillväxten. En väldigt speciell och jordnära tillväxt.

Jag har idag planterat åtta ekar och en hassel. I Jämtland. Jämtland är kanske mer känt för sina älgar och skidbackar än för ekar. Men det finns förutsättningar. De är inte många, men nu skall de bli fler.

Men inte nog med att de skall klara kall vinter och svala sommarnätter, de skall förhindras att bli älgmat också.

En liten anekdot: I våras observerade jag att förutsättningarna för hallon och sälg var bättre i norrläge bakom ett hus under ett plåttak, än några meter vid sidan om huset och utan tak, i sydost. Detta trots att växterna under taket inte bara får mindre solljus utan även mindre vatten. Det gjorde att jag drar slutsatsen att det inte är sol, vatten och höga temperaturen som är det kritiska för dessa växter, utan frånvaron av de låga temperaturerna!

Så, när jag nu har tagit med mig åtta små ekplantor (planterade på sex platser) och en hassel från Nacka och det gäller att skapa riktigt bra förutsättningar för dessa inflyttade sörlänningar. Men de har växt upp och trivts i norrläge utanför Stockholm. Så söderläge och sol i Jämtland är ändå bra mycket bättre.

Jag placerar dem på lite olika platser, lågt, högt, öppet och med en trädridå i ryggen. Jag noterar hur olika jordförhållandena är på de olika Platserna. Lite lerig jord med en del sten, men också partier med sandigare jord.

Mest slående är hur olika jorden doftar. Jag kan inte beskriva det (folk som har vinprovning som hobby eller yrke är nog bra på det). Men jorden och platserna, trots att det är mindre än hundra meter mellan dem, har olika karaktär.

Av störar så gjorde jag stolpar. Runt dessa skall det bli nät för att förhindra älg och rådjur att äta upp mina små plantor. Men nätet jag har är bara 120 cm brett (högt), det är lätt för älgen att stoppa ner huvudet i inhägnaden. Så jag skall bygga ett litet tak som hindrar älgen. Men det har en finess, det kommer också att hindra utstrålningen av värmeenergi! De kommer också att förhindra stor snölast och det kommer i sin tur att göra att plantorna får se vårsolen några dagar tidigare än annars.

Jag får återkomma med monteringen av nätet och konstruktionen av taket. Jag skall testa två varianter. Bägge är konkava, dvs ”tvärt om” mot vad vanliga tak är. De skall alltså bli lätt v-formade. Detta för att regnvattnet skall komma ner mot plantan. Jag tror i och för sig att det räcker med fukten i marken runtomkring, men varför inte låta det droppa rätt? Det är därför jag har fyra stolpar och inte tre som annars hade räckt.

En variant tänker jag mig göra av svart markduk, men det är tveksamt om den pallar med snölasten. Den andra av plank, vilket tar lite längre tid att bygga. Taket blir inte så stort att det skymmer solljuset för plantorna. De kommer tvärtom att få mer värme dagtid, i synnerhet om jag sätter en ”vägg” på norrsidan. Men framför allt så hindrar/begränsar det alltså utstrålningen nattetid.

/Martin

Kanada och Alaska blir allt grönare

Det som tidigare präglats av snö, is och i många fall permafrost blir nu allt grönare. Det visar en omfattande studie som NASA genomfört med hjälp av högupplösta bilder från LANDSAT-satelliter. NASA har mätt förändringarna mellan åren 1984 och 2012. 30% av ytan har fått ökad växtlighet. På 3% har växtligheten minskat.

Temperaturerna stiger snabbare i den arktiska miljön än någon annanstans. Det här är inte förvånande, men icke desto mindre oroande. Det beror till stor del på att marken under snön och isen är mörkare än det frusna vattnet. Därav reflekteras allt mindre solljus. Istället värmer det marken varvid mer snö och is töar… Detta kallas för ”albedo-effekt”. Albedo betyder reflektion och anger hur stor andel (i procent) av solljuset som reflekteras ut i rymden.

En positivt återkopplad effekt. Positiv i den bemärkelsen att en liten förändring förstärker sig själv.

Två spontana reaktioner som jag mött rörande detta är dels att det är bra att växtligheten ökar, dels att det skulle kunna bero på att luften innehåller mer koldioxid.

Bägge påståendena är till största delen fel.

Det är iof bra när det växer, men att det växer i den arktiska miljön är illa. Detta utöver att permafrost töar och att isar och snötäcken minskar. Växterna bidrar nämligen i ännu större utsträckning till att hålla markytan mörk: Buskar och träd sticker upp ovanför snötäcket och absorberar solljus som ombildas till värme ännu snabbare än om marken ej täckts av växtlighet.

Den mängd koldioxid som absorberas av växterna kan inte kompensera för albedoförändringen.

Och att det växer mer nu än för trettio år sedan beror på att det blivit varmare. Förvisso är koldioxid ”nyttigt” för växterna, men det kraftigt förhöjda halten kan inte öka växtligheten på det sättet som har skett. Det beror istället på dels att temperaturerna har ökat, dels på att sommarsäsongen har blivit längre.

Det är stora förändringar, men ändå bara början.

/Martin