Tag - tropisk cyklon

Kopiöst med regn från tropiska cyklonen Ida

Nån kanske drar en lättnadens suck när man läser att den tropiska cyklonen ”Ida” dragit in över land och nedgraderats från en kategori 4 till en kategori 1-orkan. Det betyder förvisso att det inte blåser lika kraftigt som tidigare. Inte dubbla orkanstyrkan 70 m/s (250 km/h) utan ”bara” 35 m/s i medelvind.

(Som referens kan vi ta det som etsats sig fast i det svenska mannaminnet, Stormen Gudrun, som hade 33 m/s som högsta noterade medelvind.)

Dels så fortsätter Ida att leva vidare som en tropisk storm och röra sig åt nordost över den amerikanska kontinenten.

Dels så är det vattnet som är den stora grejen, inte vindarna.

Ackumulerad nederbörd 36 timmar från stormen Ida (tidigare tropiska cyklonen Ida) måndag 30 augusti kl 00 utc till tisdag 12utc 31 augusti 2021. Grafik från Weathermodels.com

Det regnar, och kommer att regna, kopiöst. Det gör så hela kommande veckan där Ida drar fram. Och när det har slutat regnat så ska vattnet leta sig fram över stock och sten, fastigheter och vägar, åkrar och industrimark på sin väg tillbaka till sjöar, grundvatten och havet.

Den översta kartan visar ackumulerad nederbörd under 36 timmar, från och med midnatt idag till tisdag kl 12 utc. Den har ett maximum på 14,2 tum, dvs 360 mm. Det är två till tre gånger så mycket som det som orsakade översvämningarna i Gävleborg i mitten av augusti. Och med all respekt för de översvämningarnas omfattning, det som faller över östra USA den här veckan kommer över en större yta.

Och det håller på veckan ut. Kartan nedan visar hur regnet kommande dagar beräknas svepa över Louisiana, Mississippi, Alabama, Tennessee, Kentucky, West Virginia, Virginia, Pennsylvania, Maryland, Delaware och New Jersey (hoppas jag inte glömt nån).

Ovädret och regnandet intensifieras med total nederbörd i storleksordningen 1-300 mm över i stort sett halva Pennsylvania.

Ackumulerad nederbörd 108 timmar från stormen Ida (tidigare tropiska cyklonen Ida) måndag 30 aug – fredag 3 september 2021. Grafik från Weathermodels.com

Vi mäter in storleken och namnger ovädren efter de vindstyrkor de genererar. Och vindarna orsakar stora skador. Men det är vattnet som genererar de riktigt omfattande problemen. Både på natur, infrastruktur och som orsakar förlust av människoliv. Som en tumregel kan man säga att vatten står för över 80% av problemen.

Många skador är irreparabla, andra tar många år att läka. Det kommer att ta lång tid efter att vindarna bedarrat innan spåren och såren av tropiska cyklonen Ida har läkt.

/Martin

Nicaragua drabbas av två extrema cykloner på kort tid

Årets orkansäsong sätter nya obehagliga rekord. Den tropiska cyklonen Iota har nyligen förstärkts till en categori-5 cyklon med vindar över 70 m/s. Aldrig tidigare har en så kraftig orkan bildats så sent på säsongen.

Iota är den 30:e namngivna Atlantstormen den här säsongen (som varar 1 juni – 30 november). Aldrig tidigare har man observerat så många cykloner på en säsong. Och den är inte slut ännu.

Men vad som är ännu värre att Iota drar in över Nicaragua på i princip samma plats som för två veckor sedan drabbades av en i princip lika kraftig cyklon, Eta. Det är helt unikt att två så kraftiga cykloner drabbar samma område inom loppet av två veckor.

Eta var en kategori-4 orkan som orsakade stor förödelse. Inte bara med de kraftiga vindarna, utan framför allt med ett kopiöst regnande. Omkring 1000 mm regn orsakade såväl översvämningar som omfattande jordskred i Nicaragua och Honduras.

Här nedan kan du se Eta’s bana, respektive prognosen för Iota (ta tag i reglaget och dra).

Iota är alltså en kategori-5 cyklon och kommer att spä på de redan hårt drabbade Nicaragua med 350-750 mm regn.

Vindarna pressar fram en flodvåg som är beräknad att nå 3,5 -5,5 meter över normal havsnivå.

Så här såg det ut inne i stormens öga sett från Amerikanska Flygvapnets flygplan.

Havet i Mexikanska gulfen är inte bara varmt, 28-30°C, i ytan. Det är varmt på djupet också vilket gör att det finns mer energi än normalt, trots att cyklonerna omvandlar havets värme till rörelse och lägesenergi i form av cyklonen. Det gör i sin tur att cyklonerna fördjupas snabbt, kan röra sig långsamt utan att försvagas och att det ganska snart kan uppstå nya cykloner på samma ställen som tidigare.

Med så många stormar och orkaner att namnge som det blivit i år så räckte inte det engelska alfabetet till. Då går man över till det grekiska alfabetet. Det har bara hänt en gång tidigare, år 2005 då man jobbade sig fram till Zeta, 6:e bokstaven i grekiska alfabetet. I årets orkansäsong är vi på Iota, grekiskans 9:e bokstav.

/Martin

PS. Enligt tradition så pensioneras namn som använts på speciellt förödande cykloner. Det blir med andra ord inga fler orkaner med namn som Katrina, Wilma, Irma osv. Det finns gott om andra namn på dessa bokstäver, så det är inte något problem att döpa även framtida cykloner. Men hur man gör om nån av de ”grekiska” cyklonerna blir förödande? Där använder man ju de faktiska namnen på respektive bokstav, det finns inget att ersätta dem med. Jag vet inte.

Irma, från Kuba till Key West

Irma gjorde landfall över Kuba som en kategori 5 cyklon med vindar över 70 m/s. Senaste gången Kuba drabbades av en så kraftig cyklon var 1924. I och med att Irma kom in över land och dessutom kuperad terräng så avtog den i styrka till ”bara” en 3:a. Men skadorna är omfattande.

Nu är Irma ute på öppet hav igen och eftersom det är varmt, 30°C i havet, så hämtar orkanen mer kraft. Irma har påbörjat sin sväng åt nordväst mot Florida. Prognoserna har relativt konsekvent förskjutit Irmas bana alltmer västerut de senaste dagarna. Och nu är vi så pass nära det vi gör prognoser på att man med betydligt större säkerhet kan konstatera var de största riskerna finns. (Europeiska ECMWF var ett dygn tidigare med att fånga detta än de amerikanska modellerna.)

Prognos på situationen kl 17 (svensk tid) över Florida. Vindbyar på 200 km/h i samband med att cyklonen Irma passerar över Key West. Källa Kachelmanwetter.

Irma kommer att passera över KeyWest och fortsätter sedan upp längs med den västra sidan av Florida med vindar som i byarna uppgår till mellan 200 och 250 km/h. Det kommer i många falla att vara förödande. Men det räcker inte med vindarna, cyklonen drar också upp en ”storm surge”, en havsnivåhöjning, till följd av det låga lufttrycket i cyklonens centrum samt att vindarna pressar vattenmassor framför sig.

Beroende på havsbottnens topografi blir höjningen av havsnivån olika stor, men 3 till 6 meter kan man ha som tumregel för Irma. Och det är inte bara så att havsnivån stiger och dränker mark och byggnader, vattnet rör på sig och välter/flyttar på byggnader, bilar, träd och allt annat som kommer i dess väg.

Så Miami på östra sidan ser ut att slippa de värsta scenarierna, medan tex Tampa på västra sidan av Florida kommer att ta desto mer stryk. Och det här är väsentligt ur flera synvinklar. Dels så kommer att att upplevas som om amerikanska myndigheter har varnat Miami-bor ”i onödan”, dels så kommer det att uppstå en intern diskussion om hur man skall göra bättre prognosmodeller och hur man skall kommunicera det som modellerna visar.

Notera att ingen vet vad som skall ske i förväg, varken meteorologer, vädermodeller eller cyklonen (naturen) själv. Jag vet inte hur jag skall beskriva det på svenska, men på engelska skulle jag säga ”The nature continuously unfolds from it’s present state”. (Just ordet ”unfolding” är så bra och beskrivande på engelska, men faller lite platt på svenska… ”utvecklar sig”?).

Så vad väderprognoser gör är att skapa en modell av naturen, något som efterliknar den.  Och så snabbspolar man den. Olika modeller, parametriseringar och datorsystem är olika bra på att göra prognoser. Och genom att köra både flera modeller, och samma modell med olika initialiseringar, parallellt så får man en spridning av olika tänkbara (inte otänkbara) scenarier av framtida utvecklingar.

Min kollega Anders Persson påpekade nyligen i ett samtala vi hade att media rätt så konsekvent har uttryckt det som att ”orkanen irma har ändrat kurs”. Så är det inte alls. Irma har ingen åsikt eller vilja. Det är våra modeller som inte lyckats fånga händelseutvecklingen tillräckligt bra. Eller rättare sagt, vi har fäst för stor tilltro till enskilda modeller och för lite till ensembler, spridningen i väderutvecklingen, som man får reda på genom att köra många modeller och tolka vädret i termer av sannolikheter istället för att tro att det är en deterministisk utveckling.

Nåväl, den här artikeln skulle inte handla om väderprongosmodeller utan om vad som kan tänkas ske när cyklonen/orkanen Irma nu svänger upp längs med Floridas västkust.

/Martin

Irma, arma människor

Orkanen Irma har vuxit till att bli den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats på Atlanten. Irma är stor till ytan, har extremt kraftiga vindar och levererar länge på den nivån.

Vindar uppmäts till över 80 m/s, 300 kilometer i timmen, och diskussionen kommer åter upp om man skall skapa en sjätte kategori på Saffir-Simpson skalan. Detta eftersom man är så långt över gränsen mellan kategori 4 och 5. Det som talar mot det är att kategori 5 redan är definierad som ”Katastrof”. Kan något vara mer än det?

Irma har redan frigjort mer energi än alla fjolårets tropiska cykloner på Atlanten tillsammans. Och storleken spelar roll, dels givetvis för att det representerar den yta under vilka människor drabbas, men också för cyklonens förmåga att driva upp en ”storm surge”, storm våg som när den pressas in över land medför att havsnivån stiger med flera meter. Med en diameter på 130 mil skulle Irma täcka hela Centraleuropa.

Irma har också satt ett rekord i varaktighet. Irma kvalar in som en av de cykloner som under längst tid varit en ”major hurricane” på Atlanten, dvs kategori 3 eller högre. Irma har också varit en av de längsta som kategori 5 (just nu 65 timmar). Den cyklonen som man brukar jämföra med när det gäller rekord är Allen år 1980 med 72 timmar. Men då skall man veta att detta var sammanlagd som 5:a eftersom Allen varierade mellan kategori 4 och 5.

Mer rekord… Tittar man på hela planeten så har vi haft några riktigt kraftiga tropiska cykloner på Stilla havet. En av dessa var Haiyan som i november 2013 med förödande konsekvenser drog in över Filippinerna. Haiyan, som med rätta betraktas som en monstercyklon, hade 24 kontinuerliga timmar med vindstyrkor över 80 m/s. Irma har lagt till ett drygt haft dygn på det rekordet, hittills 37 timmar med kontinuerliga vindar över 80 m/s!

När det gäller maximal vindstyrka är Irma (83 m/s) en hårsmån från Haiyan (87 m/s).

Vi har nu tre tropiska cykloner på Atlanten, Irma, Jose och Katia. Det i sig är ovanligt. Om Katia växer till sig till en kategori 3 under helgen, vilket inte är osannolikt, så kommer det att vara första gången någonsin sedan man observerat orkaner på Atlanten som vi har tre major hurricanes (kategori 3 eller kraftigare) samtidigt.

Inte nog med det, vi har redan nu innan vi peakar orkansäsongen (i mitten av september), haft en hel säsongsranson av kraftiga tropiska cykloner.

Om Irma behåller sin nuvarande styrka när hon gör landfall över Florida så blir 2017 det första året som två tropiska cykloner kategori-4 eller kraftigare gör landfall över USA.

Förväntad rörelse av cyklonen Irma’s centrum kommande dagar. Modell: ECMWF. Källa: Weather Underground.

Det här kommer troligen att bli ”The Big One” för Florida. Irma är i mångt och mycket en ”perfekt orkan” och även om man i Florida är medveten om att man bor och lever i ett riskområde för tropiska cykloner och givetvis har förberedelser för detta så är Irma något utöver det man kan, eller i alla fall har, byggt beredskap för.

Byggnormer gör att man har kapacitet för kraftiga vindar, men 80 m/s, 300 km/h, är utöver det. (Som jämförelse, det är 3 x motorvägsfart, eller varför inte notera att det är högre hastighet än vad fallskärmshoppare gör i fritt fall dykstil gör, respektive när transportflygplan lättar från marken, bägge omkring 250 km/h.)

Men det är vattnet som gör skillnaden. Dels att det regnar, men framför allt de kopiösa mängder havsvatten som kommer att pressas upp på land, in i fastigheter och ta med sig det mesta som inte är mycket hårt förankrat.

För två veckor sedan hade vi Harvey som satte sina rekord och landmärken över Texas. Då gällde det kopiösa mängder regn. Nu är det Irma som sätter rekord avseende vindar. Varför blev det så?

Jo vattnet är 1-3 grader varmare än normalt över stora delar av Atlanten, det är värmeenergi som omvandlas till vindar i cyklonen. Värmen sträcker sig djupt ner i Atlanten, det gör att cyklonen inte tappar i styrka även om den rör sig långsamt. Och vinskjuvningen, dvs förekomsten av olika vindstyrkor och -riktningar, är svag, det gör att cyklonerna inte slits isär utan hålls samman.

Och det är inte över än, vare sig konsekvenserna av Harvey, livslängden på Irma eller 2017 års orkansäsong.

/Martin

Cyklonen efter Harvey heter Irma

Nästa cyklon som hotar Karibien och USA heter Irma och finns redan som en kategori-2 cyklon ute på Atlanten. Den intensifieras och har redan fått sitt klassiska ”öga”.

Kommande dagar, fortfarande på Atlanten där den rör sig över vatten som är 2-3° varmare än normalt, kommer den att utvecklas till en kategori-4 cyklon med vindar över 210 km/h. Typ dubbel motorvägsfart.

Banan som Irma tar är ännu ett oskrivet blad, men kring tisdag-onsdag så kommer cyklonen fram till de östra delarna av Karibien. Ensembler visar att Irma kan gå söder, rakt över eller norr om Puerto Rico och de andra öarna i Karibien.

Lagom till dess att Harvey klingat av och man påbörjat nästa fas i katastrofhanteringen så utvecklas dessutom ett lågtrycksområde i Mexikanska gulfen. NHC kan ännu inte säga att det kommer att bli en ny storm, men med tanke på hur genomblött allt är efter Harvey så behövs inte mycket för att förvärra situationen. Och det här är alltså innan Irma kommer in i bilden.

Därtill skall vi ägna Indien, Nepal, Bangladesh och Pakistan lite mer tankar. De har också gigantiska problem relaterat till nederbörd. Det är monsunregnen som är ovanligt kraftiga vilket har krävt minst 1200 dödsoffer och gjort uppskattningsvis 3 miljoner hemlösa.

Men/och som sagt var, nästa vecka är det Irma, den andra ”Major hurricane”, dvs kategori-3 eller kraftigare, som närmar sig öar och fastland.

/Martin

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

Cyklonen Matthew på väg genom Västindien

Orkanen Matthew är den första kategori-5 cyklonen på Atlanten på nio år (sedan Felix år 2007). Den bryter därmed en rad av år som beskrivits som ”Quiet Atlantic”. Globalt sett är Matthew den femte kategori-5 cyklon i år. Normalt sett förekommer det 4-5 per år.

Matthew utmärker sig på flera sätt. Det är en cyklon (orkan, hurricane…) som har intensifierats på nära nog rekordtid, från en tropisk storm (vindar under 33 m/s) till en kategori 5 cyklon (vindar över 70 m/s) på mindre än 36 timmar. Det finns andra som gjort det snabbare, men vanligtvis tar det längre tid. Den snabba utvecklingen var också något som förvånade såväl Amerikanska Nationella vädertjänsten som Europeiska centret.

saffir-simpson

Saffir-Simpson windskala för klassificering av tropiska cykloner.

Vi närmar oss slutet av orkansäsongen på Atlanten och bara fem gånger tidigare har en kategori-5 orkan inträffat så sent på säsongen (1924, 1932, 1961, 1998 och 2005).

Så långt lite statistik. Nu till de förväntade konsekvenserna av Matthew. Matthew har avtagit något till en kategori-4 cyklon och kommer att röra sig norrut. Cirklarna på kartan indikerar såväl ungefärliga positioner som osäkerheter i prognoserna. Klart är i alla fall att Matthew kommer att beröra Haiti, Jamaica och Kuba med kraftiga vindar, regn och flodvågor. Detta genererar i sin tur jordskred, strömavbrott, översvämningar, sönderblåst infrastruktur, livsmedelsförsörjning och tillgång till rent vatten.

Matthew har en lite udda struktur. Likt vanliga tropiska cykloner har den ett ”öga” runt vilket det blåser. Men öster om detta öga finns ett område med kraftig nederbörd. Det syns tydligt på nedanstående satellitbild som är tagen med våglängder som är känsliga för vattenånga. Detta område har funnits under Matthews hela livslängd och har svarat för kraftigare konvektion och nederbörd än den kring själva ögat.

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga. http://www.ssd.noaa.gov/PS/TROP/storms/MATTHEW.html

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga i Matthew 2 okt kl 13.45 (svensk tid).

Möjligtvis kan cyklonens snabba tillväxt (och svåra prognosläge) förklaras med hjälp av detta område. Det kan tex ha påverkat vindskjuvningen vilket i början av en cyklons tillväxt påverkar hur snabbt den kan växa till.

Såväl Haiti, Jamaica som Kuba har erfarenheter av tropiska cykloner, även kategori 5. Men de brukar röra sig på en ost-västlig bana. Denna gång kommer cyklonen att röra sig från söder till norr, något som skapar större skador på de södra kusterna än vid de ”vanliga” cyklonbanorna. Det blir nu inte bara exponeringen av de kraftiga vindarna utan i ännu större utsträckning vattenmassor som pressas upp mot land som skapar skador.

Om Matthew rör sig på den förväntade banan mellan Jamaica och Haiti så kommer i synnerhet Haiti att drabbas. Dels för att vindarna är kraftigare på den östra sidan om orkanen (och det är också här vi har den lite udda extra konvektionen), dels för att kraftig skogsskövling på Haiti medför att vegetationen inte absorberar vare sig vatten eller håller emot jordskred.

2016-10-02_matthew-001

Vindar över Västindien i samband med tropiska cyklonen Matthew söndag 2 oktober, 2016. Vindfält från Nullschool, prognoser från NOAA.

Om orkanen dragit rakt över nationerna hade den kuperade terrängen i större utsträckning stört orkanens struktur och möjligen gjort att den avtagit något i styrka. Men nu ser centrum ut att kunna fortsätta hämta kontinuerlig kraft från det varma havet.

Matthews fortsatta resa norrut gör att den kommer att påverkan Bahamas i mitten av veckan och östra USA under nästa helg. Det råder en del osäkerhet om vilken väg och hur kraftig Matthew kommer att vara, men det finns gott om energi i det för årstiden varma vattnet och vindskjuvningen kommer att vara låg. Det gör att Matthew kommer att utgöra ett hot mot många nationer och människor kommande vecka.

Men först är det alltså Jamaica, Kuba och i synnerhet Haiti som drabbas av cyklonen Matthew.

/Martin

Monstret Meranti, en supertyfon

Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.

Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.

Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.

Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.

Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.

jtwc_wp1616Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.

/Martin

Tropiska Cyklonen Chapala

En tropisk cyklon i Arabiska sjön är en ovanlighet. Men vattnet är ovanligt varmt och just ny har den tropiska cyklonen Chapala intensifierats till en kategori 4 orkan. Den rör sig åt nordväst.

Tropiska Cyklonen Chapala. Credit: NASA.

Tropiska Cyklonen Chapala. Credit: NASA.

Under lördagen förväntas den öka till en kategori 5-orkan för att sedan försvagas något innan den gör ”landfall”, dvs dra in över land. Den kommer att dra in på gränsen mellan Yemen och Oman under måndagen.

När den kommer in över land så kommer den att medföra stora problem. Inte bara med de höga vindhastigheterna och att luften fylls av sand. Det kommer att regna ordentligt, och det i ett område som i stort sett saknar erfarenhet av regn.

Jovisst kan det regna, men det kommer vara, ungefär 50-200 mm totalt under ett helt år.

Nu beräknas det det komma 250-600 mm inom något dygn. Det skulle vara besvärligt även på platser där man är van vid kraftigt regn. Och nu blir det på en plats som saknar såväl erfarenhet av kraftigt regn som infrastruktur att ta hand om konsekvenserna.

/Martin

Orkanen Blanca slår rekord

Cyklonen Blanca

En snabbt intensifierande tropisk cyklon, en kategori-4 orkan, har bildats utanför Mexiko. Den har fått namnet ”Blanca” och är således nr två av de namngivna orkanerna på norra Atlanten/östra Stilla havet. Det är rekordtidigt för en så kraftig cyklon. I genomsnitt inträffar en kategori-3 eller kraftigare cyklon först i mitten augusti.

Cyklonen BlancaCyklonen fördjupas fortfarande och om den når styrkan av kategori-5, monsterklassen (jo, här är det relevant att använda den sortens epitet), så blir cyklonen den sjätte kategori-5 cyklonen som drabbar världen i år. Det skulle inte bara vara rekordtidigt utan även märkligt i sig eftersom. Detta eftersom det genomsnittliga antalet kategori-5 cykloner planeten ser på ett helt år är 4,6 (baserat på data mellan 1990-2014). De tidigare kategori 5 cyklonerna i år är: Super Typhoon Dolphin, Tropiska cyklonen Eunice,Tropiska cyklonen Pam, Super Typhoon Maysak och Super Typhoon Noul.

Meteorologerna vid USA:s National Hurricane Center är överraskade över hur snabbt Blanca fördjupats och vilket magnifikt symmetriskt öga cyklonen har fått.

Att cyklonen bildats tidigt och är kraftig är inte så förvånande när man beaktar att vi har ett El Niño-år, vilket medför att havsvattnet i östra Stilla havet är varmare än normalt. Denna värme matar cyklonerna med energi. (Cyklonerna kan för övrigt ses som naturens sätt att transportera värme och energi från tropikerna till nordligare breddgrader, sydligare dito på södra halvklotet.)

Att cyklonen bildats snabbt och blivit kraftig är en kombination av varmt havsvatten och liten vindskjuvning, dvs likartade vindar på olika höjder i atmosfären. (Med kraftig vindskjuvning ”slits” orkanen isär och får svårare att hålla formen)

Cyklonen BlancaBlanca rör sig dock relativt långsamt. Detta medför att cyklonen ”suger ut” mycket av energin i vattnet på samma ställe. Beroende på hur djupt det varma vattnet sträcker sig så kommer cyklonen att tappa intensitet tidigare än om den kontinuerligt rör sig över nytt varmt havsvatten.

I alla hänseenden så utgör dock Blanca ett hot mot den Kaliforniska halvön. Men man har ännu inte utfärdat några varningar för boende där. Man ber dem dock vara vaksamma på hur Blanca utvecklas kommande dygn.

En positiv effekt av cyklonen kan bli att den kan flytta upp fuktigt luft mot det torra Kalifornien. Inte för att det kommer att täcka behovet, men varje droppe, så länge det inte är skyfall, är välkommen.

Det är en märklig situation med årets tropiska cykloner. El Niño gör att det beräknas bli färre cykloner på Atlanten. Men samtidigt ökar sannolikheten för cykloner på andra platser. Totalt sett har vi i år redan uppnått fler cykloner av den kraftigaste klassen än vad vi brukar ha under ett helt år. Och mer än halva året kvarstår.

/Martin