Värmebölja i Arktis

12 februari 2017
Martin Hedberg
Klimat
38 Comments

Värmebölja, jo det är nog så man får lov att kalla det. Inte för att det är varmt så man svettas, men för att det är absurt mycket varmare än det brukar vara i Arktis.

Och det är inte bara någon enstaka dag (då det i och för sig har varit kring 25°C varmare än normal), nej det handlar om de senaste åren och i synnerhet 2016 och inledningen av 2017. De senaste 30 dagarna har det i genomsnitt varit nära 9 grader varmare än normalt i Longyearbyen på Svalbard.

Jag var på Svalbard förra veckan (30 januari till 6 februari). Dagen efter jag kom så sattes säsongens köldrekord med -21,1°C. Det var den lägsta temperaturen som uppmätts på flygplatsen utanför Longyearbyen det senaste året. Låter det svinkallt? Det är det inte.

Statistik över temperaturen på väderstationen vid Svalbards flygplats utanför Longyearbyen. I stort sett hela det gångna året har det varit (blå och röd linje) ett par grader varmare än normal (svart linje). Bara enstaka dagar har temperaturen varit normal. Källa: Yr.no.

Betänk att Svalbard ligger i höjd med norra Grönland, bara 130 mil från Nordpolen. Normal temperatur, dvs vad temperaturen brukade vara i medelvärde så här års, är -16°. Så -21° är att betrakta som en förvisso kall, men inte uppseendeväckande kall, dag.

Under min vecka på Svalbard så steg successivt temperaturen. (Nej jag tror inte det har något samband med min närvaro att göra). Under helgen så passerade vi genom nollan. I måndags, den 6:e februari, var det +5,9°C. Det regnade.

Man skulle kunna avfärda det här som vädervariationer, men det finns andra större fenomen, som totalt förändrats de senaste åren. I vanliga fall brukar det ligga ett en meter tjockt istäcke över Isfjorden, alltså inte bara Adventfjorden utanför Longyearbyen, utan hela fjorden som sträcker sig in från väster.

Adventfjorden på Svalbard är isfri. Så även Isfjorden utanför.

Men de senaste sex-sju åren har det inte blivit någon ordentlig is i fjorden. Och det brukade alltså vara inte bara en isskorpa att åka skridskor på utan en en (1) meter tjock is som man kan köra tunga fordon på och som varit besvärligt att bryta igenom med fartyg som inte har isbrytarkapacitet.

Man har länge vetat att klimatförändringarna kommer att få stora konsekvenser i den arktiska miljön. Vid förhistoriska klimatsituationer så har förändringarna av temperaturen varit ca dubbelt så stora i Arktis som över planeten som helhet. Observationer inte bara från Svalbard utan även från övriga miljöer i Arktis (och Antarktis) bekräftar detta.

Det här är inte bara ett regionalt problem. Det är globalt. Det som händer i Arktis stannar inte där.

/Martin

         

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

38 CommentsLeave a comment

      • Är du oroad för dessa förhållanden?
        Tror du att det går att härledas till antropogen påverkan denna gång?

      • Martin, vet du om ”ishavet” norr och öster om Svalbard nån gång tidigare varit isfritt i februari?

  • Satt och bläddrade lite hos Universitetet i Hamburg, drog ihop en animering från deras lågupplösta bilder från 20170205 tom 20170212 med Svalbard i mitten. 2s på första och sista bildruta, resten 1s. 20170208 saknas hos UH och ingår inte.
    https://s3.postimg.org/3km5g4x6b/Animation_Arc_20170205_12_res3_125.gif

    Länken till UH: ftp://ftp-projects.zmaw.de/seaice/AMSR2/

    En annan intressant sak, i morgon når vi det tidigaste max datumet för Arktis som sattes 2015. 2016 nåddes max den 29:e Februari. Här kurvorna för 2015, 2016 och 2017 via ADS:
    https://s27.postimg.org/r5romxk1v/ADS_2015_2016_2017.png
    Idag rapporterades 13436564 km² vilket är en ökning med 38953 km² sedan ovanstående bild.
    Länk till den äldre layouten av ADS: https://ads.nipr.ac.jp/vishop.ver1/vishop-extent.html?N

    • För skojs skull försökte jag lägga över genomsnittsgränsen för iskanten mellan 1898-1913 (från April-rapporten i 1920 års iskarta) på en av bilderna i animationen ovan från UH:
      https://s23.postimg.org/l4uaaif0r/Medelisgr_ns_1898_1913.png
      Den streckade linjen är medel för April, det finns ingen iskarta för Februari.

      Variationerna var mycket mindre för hundra år sedan. Det blir väldigt tydligt om man tittar på iskartan för Augusti 1920:
      http://brunnur.vedur.is/pub/trausti/Iskort/Pdf/1920/1920_08.pdf
      Och jämför mot hur det såg ut ut sista Augusti förra året via UH:
      ftp://ftp-projects.zmaw.de/seaice/AMSR2/3.125km/Arc_20160831_res3.125.png

      • Min länk ovan visar daglig utbredning av istäckena kring polerna. Trots att det finns rekordmycket plats att växa på så ökar istäcket långsammare än normalt för årstiden.

        • Det är en nedåtgående spiral som funnits i Arktis länge, oavsett om man väljer manuella iskartor sedan hundra år tillbaka eller extent, area eller volym beräknade via satellitinstrument. Anledningen är givetvis växthusgaser, dels de vi direkt pumpar ut (framförallt koldioxid), men även de som ökar pga det (som vattenånga).

          Din länk till NSIDC visar extent (de redovisar även area). länken till UH ovan area, men med högre upplösning än NSIDC.
          Annars är fd JAXA, numer ADS en som är snabbare att följa än NSIDC, de uppdaterar varje dag med ett två dagars medelvärde. Sedan finns även Universitetet i Bremen, osv osv.

          Extent är den mest felfria och bättre jämförbara bakåt i tid. Area ger ett lägre värde eftersom man även får med hålen i isen bättre, men ibland ställer t ex moln till det lite. Men i stort en bättre totalbild. Bästa komplementet är att titta på satellitbilderna själv.
          Volym är svårast men ändå det alla egentligen skulle vilja veta exakt.

          Det är viktigt att komma ihåg att det som händer med isen i Arktis är en flerårsprocess. Den istjocklek som krävs i Arktis för att förhindra att värme från havet tränger igenom är ca tre meter. I Antarktis är det mindre, ca två meter. Där slutar isen att växa (rent termodynamiskt). Sedan kan man givetvis få mycket tjockare isar men då med hjälp av väder och vind.

          I Antarktis syns nu för första gången under satellit-eran tre säsonger på rad för havsisen där både max och min minskar. Alltså liknande mönster som man kunnat notera i Arktis. Jag har inte sett någon som skrivit det men det syns på grafen hos JAXA.
          http://kuroshio.eorc.jaxa.jp/JASMES/climate/data/graph/JASMES_CLIMATE_SIE_197811_000000_5DAVG_PS_9999_LINE_SHM_201.png

          Följande är rätt käck för tjocklek/volym i Arktis men är bara igång vintertid av förklarliga skäl.
          http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html
          Även DMI har en enkel graf, här via polarportal: http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/sea/CICE_curve_thick_LA_EN_20170214.png

          Flerårsisen är nästan borta och det är väldigt lite som är tre meter eller mer nu. Det bör bli ett nytt bottenrekord i September. Det är iaf upplagt för det.

          Även om det finns stabiliserande processer, så är det enda som kan stabilisera stigande temperaturer att vi slutar släppa ut växthusgaser.
          Det man på fullt allvar räknar med genom Paris-avtalet är geoengineering, trots att det fortfarande är science fiction som innebär ännu större risker än de vi tar nu.

          • Den räta linje som anpassats till mätvärdena antyder att smältningstakten vuxit. Du får en mer negativ lutning från de senare åren. Processen är inte linjär. Det finns förstärkande återkopplingar.

          • När det gäller flerårsprocessen så är ju ingångsvärdena i september för vintern av stor vikt och därför också isens tjocklek när smältningen börjar. Men det är också viktigt hur tidigt på sommaren som isen är borta. Albedoeffekten har ju betydelse bara när solen kommer åt havet det vill säga under sommarhalvåret. Ju tidigare isen försvinner dess mer påverkar solen uppvärmningen. Det kan finnas en tröskeltidpunkt för havsisen. Är den borta före denna dag så blir uppvärmningen för stor för kommande vinters isbildning vilket i sig ger en förstärkning för nästa sommar och vi får en process utan möjlighet för människan att påverka.

    • Mysko, kommentaren hamnade längst ned trots att jag klickade på reply ovan. Nåja, frukosten avklarad och fortsätter lite till här.

      Albedo för snö är den högsta, klar is lägre och öppet vatten lägst. Smältvattensjöar under våren har betydelse och ställer även till det för satellitmätningarna, dels area men allra mest för de som beräknar volym, av förståeliga skäl.

      Jag är inte övertygad om en speciell tröskeltidpunkt och tycker nog att förra årets smältsäsong iaf visar lite mot den tanken. Blev förra våren kallad förnekare 😀 ,då jag i slutet av Maj föreslog att avsmältningstakten skulle avta och plana ut temporärt, vilket den faktiskt gjorde i början av Juni. Påfrysningen på hösten startade i rekordfart för att sedan avta.

      Men visst finns en uppenbar risk att vi blir passagerare, oåterkalleligt. Vi kan redan vara det.
      Man har uppskattat ~74000 gigaton metan enbart på havsbotten i Arktiska oceanen. I tundra osv finns mycket mer. Man har sett en ökning det sista decenniet och även hittat fler och fler metanläckor på havsbotten. Än verkar det som att skiktningen i havet är stabil och ganska lite därför kommer upp i atmosfären. Det är normalt ganska lugnt väder på sommaren i Arktis, men det behövs bara vanligt väder för att få fart på det hela. Som t ex 2012. Varmare hav allt längre upp ger bättre förutsättningar för mer vind.

      • Måste rätta mig själv igen, börjar bli senil. 🙁
        ”Man har uppskattat ~74000 gigaton metan enbart på havsbotten.” ska det stå eftersom det är globalt och inte enbart i Arktiska oceanen… Sorry.
        Siffran kommer från Jürgen Mienert på CAGE i samband med en studie från förra året.

        • Senil är du inte, Martin. Problem med sådana tal är att det är svårt att fatta storlekens rimlighet. Det är kanske inte heller avgörande hur mycket metan som finns under havsbotten eller under tundran. Mer intressant är hur mycket som hotar att komma loss av uppvärmningen på kort och längre sikt. Jag är mest oroad av uppvärmningen av det grunda havet norr om östra Sibirien. Uppvärmningen verkar vara särskilt stor just här. Tundran kanske håller emot längre även om lokala sprickor kan skapa spektakulära gropar som om det varit meteornedslag.

          • Henry, nä inte riktigt än, men jag är Trötter. 😉
            Mina tankar roterade runt Arktis när jag skrev det där och det var väl därför det åkte med. Får hoppas att seniliteten slår till med full kraft om/när den kommer, så man kan bli lika saligt obekymrad som en del pensionerade professorer.

            Det är mycket som oroar helt klart. Började skriva igår morse men min skalle exploderade så jag raderade allt. Det finns så många faror runt detta att jag bara kan tycka en sak, förbjud vidare exploatering av Arktis. Lättare sagt än gjort, speciellt nu när vi har två stora(?) ledare för två av världens största länder som är mer intresserade av sin egen spegelbild.

            Det är framförallt ökningen från tidigare på det man uppskattar som bekymrade mig. Siffran i sig är givetvis svår att ta till sig men lite slarvigt uttryckt så påminner storleken lite om skillnaden i explosivitet mellan krut och TNT.

            Vetenskapen är lite tandlös när det gäller hur mycket som kan komma upp i atmosfären framöver. Man kan studera det som hänt tidigare men där finns inga bra jämförelser med tanke på hur fort nuvarande uppvärmning sker. Tidigare så har metanutsläppen ökat vid isfria perioder men det har tagit lång tid. Uppvärmningen tog också lång tid då.

            Det var inte heller lugnade att följa SWERUS-C3 och Oden under 2014, studien jag refererade till ovan och som publicerades förra året var gjord samma år, väster om Svalbard. Precis som förra vintern syns de där bruna fläckarna runt Svalbard.
            http://polar.ncep.noaa.gov/sst/ophi/archive/20170220/color_newdisp_anomaly_north_pole_stereo_ophi0.png

            Östsibiriska havet är ju väldigt grunt, hela vägen via Laptev och Kara är grunda. Kara innehåller även ett knippe gamla ryska reaktorer som inte heller släpper ut så mycket. Än.

            Att språngskiktet i haven bromsar metanutsläppen till atmosfären lugnar inte mycket. Språngskiktet kan ligga så grunt som 10 meter om jag förstått det rätt.

            Skallen är på väg att explodera igen så jag slutar här. 🙂
            Det är svårt att hålla ihop det, när det bubblar upp så mycket annat. Det finns ju så otroligt mycket och allt hänger ihop.

            https://www.umdrightnow.umd.edu/sites/umdrightnow.umd.edu/files/nsr_highlights_figure_population_greenhouse_gases_v1.png

  • Jo, mycket hänger ihop. Så till exempel kurvorna i din sista länk. Länken ger dock en lite väl enkel förklaring. Det behöver ju inte vara så att samvariation innebär att något orsakar de övriga. Allt kan ju bero på en gemensam yttre faktor. Befolkningsökningen globalt ger också ökning av medelklass och det kan vara bara denna del som orsakar gasutsläppen. Jag slås av hur väl utsläpp av lustgas och metan följer koldioxiden. Detta har jag inte noterat förut. Lustgas och metan är ju inom människors livstid väsentligt starkare drivkrafter för uppvärmning än koldioxid och skulle för en amatör som mig kunna ses som ensamma förklaringar till uppvärmningen de senaste decennierna.

  • Jag måste börja med att be Martin och Trötter om ursäkt. Jag har er som samma person i denna tråd. När det gäller vilka effekter olika växthusgaser har på jordens uppvärmning så råder viss osäkerhet. Man kan inte använda statistiska samband då de inte förklarar orsaker. Enligt nedanstående artikel så är koldioxid tre gånger viktigare än metan. Artikeln är dock 10 år gammal och sedan dess har metanets GWP-tal uppräknats, i 20-årsperspektiv från 23 till 34. Detta skulle kunna leda till att faktorn tre reduceras till 2. http://www.windows2universe.org/earth/climate/greenhouse_effect_gases.html

    • Du behöver inte be om ursäkt, jag vet att jag inte är samma som Martin. 🙂

      GTP har funnits i ett decennium och ger en bättre bild mot vissa tidsperspektiv.
      Men IPCC och beslutsfattare verkar rätt nöjda med GWP, det gav väl lite mer fiktivt handlingsutrymme i Paris t ex.

      Lite mer seriöst så är det här vad jag känner till, som pågår nu:
      http://www.earth-syst-dynam-discuss.net/esd-2016-55/
      Men det lär inte förändra världen. 🙁

  • Det är inte alla som tycker man ska sluta att exploatera Arktis.
    http://www.arctic-lio.com/node/265
    The traffic on the Northern Transport Corridor that includes arctic seas from the Barents and the White to the Chukchi and the Bering seas can reach 75 mln tons per year to 2025, reported to TASS Mikhail Grigoryev, the member of the Scientific Council of the Russian Academy of Sciences in geology issues and development of oil, gas and coal.

  • Martin, varför visar ensemblerna på vädercentralen bara någon dag framåt? Spridningen över tid är det intressanta, inte vad de visar i morgon.

    • Tack? Funkade som tidigare på em igen, oavsett var det berodde på.

      Lite kallare blir det i början av Mars men inte blir det mycket.
      I fjol hade vi en kall Augusti följt av en varm September. En kall Oktober följt av November där första halvan var kall o andra varm. Resten varmt fram tills nu. Det kanske inte blir mer av Mars än den där lilla dippen. Vintern har mest varit en lång utdragen höst.

      Kurvan för havsisen runt Antarktis:
      https://s23.postimg.org/kb2z9pwmj/ADS_Antarktis_20170301.png

      Nick Stokes automatiserade NCEP/NCAR reanalys:
      https://s27.postimg.org/ydtqilh8j/NCEP_NCAR.png
      Globalt syns ingen större dipp efter den tidigare El Nino’n. Haven är inte färdiga med oss, det kommer mer.

      • Tittar man på var isen ligger, https://nsidc.org/arcticseaicenews/, så ser det lite paradoxalt ut öster om västantarktiska halvön, där Larsen-hyllorna ligger. Utbredningen är större än normalt. Kan detta orsakas av nollgradigt smältande färskvatten från glaciären som möter minusgradigt saltare havsvatten och bildar en tunn isskorpa?

        • Om du tittar på dagsaktuell (nästan) utbredning hos ADS:
          https://ads.nipr.ac.jp/vishop.ver1/vishop-monitor.html
          så är all havsis (utanför medianen på NSIDCs bild från Februari) borta nu:
          https://s23.postimg.org/c9uonp66z/AM2_SI20170301_IC0_SP.png

          Hela den biten öster om Antarktiska halvön ligger i lä från världens ojämförligt största havsström runt Antarktis. Där finns även det kallaste (-2°C) och tätaste vattnet på Jorden. Shelfis och glaciärer där nere smälter i huvudsak underifrån när varmare vatten drar in under, kyls ned och sjunker mot botten.

          Enbart på den ”lilla” Antarktiska halvön finns över 1500(!) glaciärer som täcker mer än 95000km². Värt en tanke bara det, alltså vilka enorma arealer och siffror det gäller. Glaciärerna bakom Larsen B satte fart innan shefisen utanför kollapsade, hur det är med dem bakom Larsen C vet jag inte men topografin skiljer. När det gäller Larsen C så ligger många djupt längre ut. Bifogar en bild som bättre visar vad jag menar.
          https://s15.postimg.org/i4516cimj/Bedrock_below_sea_level.png
          Den gröna rutan är för Larsen B, Larsen C som är större och längre ner i bild. Om man drar en linje mellan Churchill och Kenyon så är det den biten utanför jag tror snart är borta.
          https://s27.postimg.org/cuhe3o2fn/Locations.png

  • En mycket bra föreläsning av Paul Mayewski.
    http://youtu.be/3NtU8Nydlk4
    Det är inte direkt enkelt att knôka ihop allt på femtio minuter men med undantag för några få utstick så gör han det mycket bra tycker jag. Men det går undan.

    Zeke Hausfather har uppdaterat grafen från Robbie Andrews som visar tydligt på vad vi borde göra.
    Lade upp den här för full upplösning:
    https://s30.postimg.org/afwoc5p75/C5x_Enbk_Uo_AIBA_q_jpg_large.jpg
    Originalet hittas här: http://folk.uio.no/roberan/t/global_mitigation_curves.shtml

    Någon som tror att det går bra?

  • Apropå smältande permafrost.
    https://insideclimatenews.org/news/27022017/global-warming-permafrost-study-melt-canada-siberia
    Study shows 52,000 square miles in rapid decline, with sediment and carbon threatening the surrounding environment and potentially accelerating global warming.
    Artikeln länkar även till en tidigare Svensk studie som visar vad som händer när sörjan rinner ut i Arktiska Oceanen. Men då på den ryska sidan. Kolet bryr sig inte om vilken sida det rinner ut i.
    https://www.sciencedaily.com/releases/2010/01/100111102536.htm
    ”Large amounts of organic carbon are currently stored within the permafrost and if this is released and gets carried by the rivers out into the coastal waters, then it will result in an increased release of carbon dioxide to the atmosphere.”

    • Via BBC om Batagaika-kratern i Ryssland (vid Janafloden som ligger öster om Lena som studien ovan handlade om), som nu kan visa 200.000 års klimathistoria.
      http://www.bbc.com/earth/story/20170223-in-siberia-there-is-a-huge-crater-and-it-is-getting-bigger
      ””Global estimations of carbon stored in permafrost is [the] same amount as what’s in the atmosphere,” says Günther. As more permafrost thaws, more and more carbon is exposed to microbes. The microbes consume the carbon, producing methane and carbon dioxide as waste products. These greenhouse gases are then released into the atmosphere, accelerating warming further. ”This is what we call positive feedback,” says Günther. ”Warming accelerates warming, and these features may develop in other places. It’s not only a threat to infrastructure. Nobody can stop this development. There’s no engineering solution to stop these craters developing.”

  • Nu är nog smältsäsongen över i Antarktis. ADS har varit nere för underhåll tidigare och har inte uppdaterat idag, bifogar gårdagens graf.
    https://s16.postimg.org/x1l1fmaw5/Antarktis_ADS_20170305.png

    Samtidigt är Arktis på, eller nära sitt max.
    https://s4.postimg.org/rf5z6ntu5/Arktis_ADS_20170305.png

    Tittar man på siffrorna för volym via PIOMAS så har de varit lägre de senaste två årens Februarimånader än det varit i Juli månad ända upp tom 2002.

    Bifogade en graf jag själv gillar längre upp men här är även PIOMAS egna:
    http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAnomalyCurrentV2.1_CY.png

    Äntligen lite vinter några dagar. Men det finns inte mycket bra med det nu. De två splittarna i polarvirveln under Februari, syns som puffar av värme via CDAS.
    https://s21.postimg.org/nqyg3r46v/temp10anim.gif

    Allt är upplagt för ett nytt bottenrekord i Arktis.