The Guardian om sannolikheter för extremväder

Av Martin Hedberg

The Guardian skrev i en artikel den 9 februari att extremvädret i Australien inte är så extremt längre. Sannolikheten för olika händelser förändras. Klimatförändringar är inte längre något som skulle kunna ske i framtiden, det händer framför ögonen på oss

”Okay, so we’ve had a bad start to the year. But if Queensland experiences two 1-in-a-100-year weather events within a few weeks, doesn’t that mean we’re off the hook for the next two centuries? If only. Unfortunately, the odds are changing.”

”It’s not appropriate to say global warming causes a particular weather event. But it’s equally false to say global warming has no effect on weather. Yes, we’ve had floods and heavy downpours in the past, well before modern global warming. But now the odds of heavy downpours and floods are increasing.”

Jag skrev i en blogg en knapp månad tidigare, den 11 januari kring översvämningarna i Queensland:

”Det vi ser i Australien idag är inte normalt. Inte heller var översvämningarna i Pakistan eller bränderna i Ryssland i fjol ”normala företeelser”. Detta är konsekvenser i verkligheten av att klimatet förändras.

Det som tidigare var normalt blir mer sällsynt. Det som tidigare var onormalt blir vanligare.”

Och som jag skrev i en av kommentarerna till bloggen om torkorna i Amasonas tidigare i veckan:

”Orsaken är att själva fenomenet ”torka i Amasonas” är så osannolik att den, historiskt sett, bara inträffar vart hundrade år. Om vi nu har två sådana fenomen inom loppet av fem år så bör man åtminstone reflektera över möjligheten att något har hänt. Tex att sannolikheten för torkor i Amasonas har ökat.”

Klimat kan beskrivas som statistik på väder. ”Klimatet är det man kan förvänta sig, vädret är det man får.” När klimatet förändras så ändras oundvikligen sannolikheten för olika väderhändelser.

Förändringen av jordens strålningsbalans sker dels ökad mängd aerosoler, dvs förändrat albedo. Det gör att mindre mängd sol når marken. Det sker dels genom ökad halt växthusgaser vilket ger ökad återstrålning av värmeenergi från atmosfären till marken och minskad utstrålning av värmeenergi till rymden. Effekten av ökad halt växthusgaser är både kraftigare och mer långvarig än effekten av ökad halt aerosoler.

Resultatet är att temperaturen i haven, marken, isar och luften stiger. Det är det som är ”global uppvärmning”. Som konsekvens av detta får vi smältande glaciärer, stigande havsnivån, ökad luftfuktighet och ett intensivare hydrologiskt kretslopp, dvs att det blir kraftigare torka och kraftigare nederbörd.

Alla drabbas inte samtidigt eller på samma sätt. Det är inte heller något unikt, klimatet förändras hela tiden. Kruxet är att själva förändringarna i klimatsystemet går väldigt mycket fortare nu när vi människor blivit mycket inflytelserika aktörer i klimatsystemet. Vi har också gjort oss beroende av processer som på kort sikt gagnar oss, men som på längre sikt gör livet mycket svårare för oss.

För att slippa problemen vi har idag så skulle vi, och våra föräldrar, ha behövt agera annorlunda för trettio år sedan. Om vi vill undvika problem i framtiden så bör vi minska vår påverkan på klimat- och ekosystemen idag.

Något som vi i alla händelser är tvungna att göra är att anpassa oss till förändringarna som sker idag och som kommer att bli mer omfattande i framtiden.

Sannolikheten, oddsen, för olika väderhänselser förändras. Vi vet varför och vi har en bra aning om saker som kan komma att ske. I alla fall för små förändringar, typ några tiondels grader. När förändringarna blir större (mer än 1-2 graders uppvärmning) så kan man för det mesta bara ana vad som skulle kunna ske.

/Martin

PS. Naturen är irreversibel. Det finns ingen möjlighet att ångra sig och få tillbaka systemet till ett tidigare tillstånd. DS

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

18 CommentsLeave a comment

  • Hej Martin! En liten söndagskommentar innan skidåkning i bitande kyla. Vad vi hört så är ju delar av vårt levnadssätt ett bekymmer för miljön. Särkilt då utsläpp från trafik och flyg. Vad jag förstår så släpper flyg idag ut mest föroreningar per resenär. Ett PS blir då varför ni har så resereklam på siten som vill sälja flygturism. Det finns ju andra resmål, t.ex. med tåg i norden. En Skön dag från mig!

    Martin: Jag håller med.

  • Vilken tur att bor där det värsta som kan hända vädermässigt är att metrologerna har svårt att veta om det ska regna eller snö om några dagar framåt !

    Martin: ?

  • Global uppvärmning hit och Global uppvärmning dit.
    Antalet människor på denna jord har ökat lavinartat
    och vi är för många helt enkelt.Vi kör för mycket bil,åker för mycket flyg etc etc.
    Men måste ju komma ihåg att vi är en del av jorden.Vi alla är jorden.Är detta bara negativt
    att klimatet ändras?Att det blir mindre syre att andas,det blir varmare och fler stormar och skogsbränder etc.
    Det sker en utjämning.Ska man oroa sej…?Det enda vi är helt säkra på är att vi alla kommer att dö en dag och att människor och djur och Natur ,föds och dör ,hela tiden.
    Vart vill jag komma?
    Jo jag vill mena att det finns en inneboende cykel i alla livsformer och förutsättningarna ändras hela tiden.
    Mao blir vi för många så kommer klimatet att bli outhärdligt och mängder av människor kommer att dö,likväl djur och växter.
    Balans återställs.
    Det är synd om människan och man störs av människans intelligens och behoven som så motsatta hos oss.
    Jag slutar här och återkommer.
    Ha en underbar dag.

    Martin: a. Det kan göra lite ont att vara i vissa delar av cykeln.
    b. Det är inte förutbestämt vad som skall ske i framtiden, vi människor både påverkar vår omgivning och skapar våra egna förutsättningar att hantera framtiden. Till viss del.
    Ha en bra dag.

  • Hej Martin! Tänkte bara slänga in några ord med en tanke som slog mig för väldigt många år sedan. Kom sig av att jag läste lite om Prof. Väinö Auer, finländare som var i bl.a. Argentinsk tjänst efter andra världskriget. Han var geolog och kvartärsgeolog som forskade i bl.a. ökenbildning och myrar/träsk. Som jag förstod det så har det funnits perioder med ’lugnare’ och ’oroligare’ klimat, europa har haft en lång period med någorlunda stabilt klimat med långsamma svängningar (lilla istiden etc). Men i tidigt femtiotal antog han att framemot millenieskiftet skulle det bli mer oroligt.
    Detta skulle man kunna tolka, vilket jag tror är felaktigt, att det som sker nu är bara naturliga svängingar som inte är förorsakade av människan. Jag fick känslan av att klimatet är bra mycket mer ’nervösare’ och det behövs otroligt lite för att ’klimatpendeln’ ska svänga. Därför blir människans påverkan så mycket farligare, i värsta fall katastrofalt.
    Jag har en undran – om genomsnittstemperaturen i atmosfären stiger, vill inte detta medföra att mängden vatten som tas upp bli mycket större vilket i sin tur skulle till en del motverka höjning av havsnivå (men bara till en del)? Och skulle det dessutom medföra att luftmassans kinetiska energi (om man kan uttrycka sig så?) kommer att bli större. Så stormar/orkaner etc. blir mycket mer kraftfulla och mer frekventa. Är det som vi tydligen står inför en period, sträckande sig över många år, med betydligt oroligare klimat innan det uppstår en ny stabil balans. Men då kanske med ett klimat som är dramatiskt annorlunda mot dagens, kanske lika dramatiskt som när inlandsisen upphörde.
    Jag låter nog alldeles för mycket som en ’domedagsprofet’, men jag vill inte räkna mig som en sådan. Har aldrig haft höga tankar om de som predikar ’klimatundergångar’ eller de som förnekar dem. Fått intrycket att många av dem ofta ’överreagerat’ på bristfällig grund. Är ju själv lekman så min egen syn är baserad på begränsad kunskap, hur mycket jag än försöker ’upplysa’ mig själv.
    Tack för mig och med förhoppning av en kommande härlig vår!

  • Kanske måste tillfoga till föregående, i form av fråga: Är det inte så att den ’hype’ som man ser i media om växthusgaser, koldioxid och metan (mycket kraftigare CO2) etc, är en del överdriven? Att de egentligen har en marginel effekt i sig, men att de ger en hävstångsverkan genom att ge en ökning av mängden vatten som cirkulerar i atmosfären. Det är väl det som egentligen är det stora problemet, som ’ställer till eventuellt kommande klimatelände’?…Som vanligt lyckas jag få ihop en hel massa ordande…Tack för mig – igen. 😀

    Martin: Hype blir det när något stort är på gång, tex Peak oil för tre år sedan (när oljepriset steg kraftigt). Men notera att det faktiskt finns mindre olja idag, och trots det så talas det inte lika mycket om det. Ännu.
    Eller klimatfrågorna inför Köpenhamnsmötet 2009 -näst intill hysteriskt. Och nu 2011 är det inte så mycket prat, trots att halten växthusgaser är större (såväl metan som koldioxid och vattenånga).
    Ja, vattenågan utgör en större del av växthuseffekten, men/och halten koldioxid, metan och lustgas påverkar halten vattenånga genom så kallade återkopplingar. (att det blir varmare helt enkelt).
    Metan är kraftigare än koldioxid per molekyl räknat, men dels så omvandlas metan till koldioxid efter 10-20 år, dels så är effekten av våra utsläpp störst när det gäller koldioxid. Koncentrationen koldioxid är helt enkelt mycket större än metan. Den effekten är större än effekten av att varje metanmolekyl är kraftigare som växthusgas.

  • Om havsisarnas avsmältning orsakar havsnivåhöjning borde inte groggen rinna över glaskanten når isen smälter ? Kan ju förstås bero på hur fort man dricker !

    Martin: Havsisens avsmältning gör inte att havsnivån stiger (förrän havsvattnet blir så varmt att det börjar utvidga sig -något som redan sker).

  • Utvidgar sig vatten både när det fryser och blir varmare ?

    Martin: Japp. Vatten har som högst densitet vid +4 grader C. Blir det varmare så får det lägre densitet, kallare än +4 har också lägre densitet. När det kalla ytvattnet till slut fryser till is så har även isen (ännu) lägre densitet.

  • Tack för svaret Martin! Var väl därför som jag skrev ’hype’ istället för hype 🙂 … Jobbar själv inom olje/gas-branschen utanför sverige.
    Var just återkopplingen som jag undrade över, att växthusgaserna medför ökning av vattenångan som förstärker uppvärmningen.
    Visst är metan mindre i volym jämnfört med CO2, bara det att en mindre temperaturökning kan medföra att stora mängder metan frigöras från idag frusna marker runt om på norra halvklotet. Det pågår (eller ska komma) en expedition för att undersöka mängden metanis längs med eurasiska ishavskusten. Faran är att det kan bli plötsliga frigörelser av enorma mängder.
    Tills sist till @ peter j : helt riktigt som du säger, kom ihåg att det gäller havsis. Höjningen kommer av avsmältning från is på bl.a. Grönland, sydpolen och glaciärer i bergsområden. Och som Martin nämnde tillkommer utvidgningen av vatten när temperaturen stiger. Även om den är väldigt liten så ska man ha i tanke på att genomsnittligt havsdjup är ca 3800 meter. Så det är fort hänt att nivån går upp med nivå som är besvärlig … tack igen… ska försöka hålle mig härifrån ett tag nu 😀

    Martin: Hej igen. Trevligt att ha dig här. Jag hade tänkt lägga till det du skriver om metanhydrater, men tyckte att mitt svar var nog långt i alla fall 🙂

    Vid förhistoriska klimatförändringar så har temperaturen ”legat före” växthusgaser som koldioxid och metan. Dvs det har först blivit lite varmare, därefter (några hundra år) har halten koldioxid och metan ökat. De ökade halterna växthusgaser har gjort det änu lite varmare… Dessa förändringar har därefter pågått i storleksordnignen tusentals år. (Samma, men omvända processer har gällt när det blivit istider: Först lite kallare, därefter sjunkande halter koldioxid och metan.)

    Systemet med temperatur och växthusgaser är återkopplade.

    När det nu blir varmare (bland annat för att vi har ökat halten koldioxid och metan i luften) så riskerar vi att komma till en situation där halten koldioxid och metan ökar eftersom det blivit varmare. Vi är på väg dit, frågan är hur lång tid det tar innan systemet blir självgenererande, möjligen är vi latent redan där.

  • Det pratas mycket om att avskilja CO2 vid förbränning av fossila bränslen. Den är dock hett och utspädd i rökgaserna, jag skulle tro att det går åt åtskilligt med energi att koncentrera CO2 ur rökgasen, som kräver förbränning av ännu mera fossilt bränsle. Vore det inte en bättre idé att ta vara på och slutförvara CO2 från biomassa som i koncentrerad och kall form frigörs vid jäsning till etanol och avskiljs från metanet vid rötning till biogas. Det kan sedan via utsläppsrätter kvittas mot utsläpp av CO2 från förbränning av fossila bränslen!

    Martin: Det är lite som att gå över ån efter vatten att gräva ner koldioxid från biomassa och samtidigt gräva upp och förbränna fossilt kol. Det fossila kolet (främst stenkol) är redan en fast form av kol och finns redan i säkert slutförvar djupt nere i marken (har legat där i hundra miljoner år).

    Du har helt rätt i att det går åt energi att utvinna koldioxid ur rökgaser. Men den är i alla fall mycket mer koncentrerad där än i fria atmosfären.

    Det bästa vore att låta merparten av fossilkolet ligga kvar i marken och förlita sig på biomassa däre man avskiljer koldioxid och lagrar i marken. På så sätt skulle man kunna minska halten CO2 i luften. (Alla ambitioner idag handlar om att minska utsläppen, det är dock först när vi halverat utsläppen som halten kodioxid i atmosfären slutar att öka! Detta givet att inte naturen själv börjar netto generera växthusgaser.)

  • Håller helt med Dig om att i den bästa av alla världar rör vi intet mer fossilt kol. Men under tiden får vi hitta lösningar för den näst bästa av alla världar, och då är det enklare att avskilja kall och koncentrerad CO2 än varm och utspädd!

  • Hej!
    I radions P1 var en serie program om grönlandsisen
    och dess avsmältning. En fotografisk skatt,som sades,
    från 1930-talet hade hittats.Det var från en fotograf-
    ering av Grönlands kustlinje i vilket syfte kom jag inte
    ihåg.Anmärkningsvärt är att en liknande avsmältning då,
    alltså för i runda tal en generation bakåt,noterades.
    En jordbruksbygd i USA ödelades på trettio år från 1900
    till 1930.Denna senare händelse berodde på att jetströmmarna försköt nederbördsområden söderut. Finns det möjligen ett samband mellan dessa händelser? Vad har man för koll på jetströmmarna,södra oscillationen samt cirkulationscellerna och dess inverkan? Mvh.

  • Hej Martin och Thorsten! Ville bara kasta in ett ord i förbifarten. Väldigt förvånad över att höra om rökgaser som heta och utspädda, de är ju trots allt rökgaser som kommer från förbränning och är nog så koncentrerade. Vidare så används värmeväxlare för att ta tillvara värme från dem så i slutändan är inte gaserna heta längre – snarare varma. Sen går det att kyla ned dem ytterligare, så det är ett väldigt litet problem. Däremot är själva ”CO2 fångandet” väldigt kostsamt i dagsläget oansett om det är kallt eller hett. Men med biobränsle finns ett stort problem som många anhängare envist ”glömmer bort” – de ska hanteras och transporteras av maskiner och fordon som avger avgaser. De marker som används för odling blir urlakade på en lång rad mineraler och därför måste askan från förbränningen återföras till marken, maskiner måste sprida ut dem igen. Men det finns ett värre problem som gärna glöms bort, växter är ”kemiska fabriker” som bildar en otrolig mängd med ämnen. De är ju de som är grunden för hela vårat biologiska ekosystem, utan dem skulle liv inte existera. Vid förbränning bildas en lång rad med väldigt ohälsosamma ämnen, en del är starkt cancerframkallande. Så där är det problem med rening också. Att använda biomassa vid ”rötning” är ju lite av ett drömläge – man försöker få fram enzymer som bryter ned cellulosa till mer hanterbara molekyler som kan jäsas. När så sker kommer stora mängder energi att bli mycket mer tillgänglig. Det som ligger enklast till är sol- , vind-,våg-energi och geotermisk där sådant finns att tillgå.
    Många ord igen – jag är tyvärr rätt notorisk – men som Martin pekar på: Vi har ett överhängande problem med det vi människor redan har gjort, och måste ta krafttag för att åtgärda det vi håller på med. Det har säkert gått för långt så det är fråga om att försöka minska pågående ’skadeverkning’ – vilket är enormt svårt och möter starkt motstånd från en del håll…

  • Hej Jerker! Även rökgaser är utspädda, det mesta är kväve som åker rakt igenom processen. Bränner Du rent kol (utan väte, för enkelhetens skull) så innehåller luften knappt 80% kväve och drygt 20 % syre. Efter förbränningen blir det lika många % CO2 i stället, fortfarande bara en femtedel! Innehåller bränslet även väte, ännu mindre. I jämförelse med detta bildas 100 % CO2 vid jäsning och en blandning av ungefär lika delar CO2 och metan vid rötning!

  • Ren kol vore ju önskvärt. Har ni sett någon sådan på sistone? Dvs de senaste 220 åren.

    Steg ett för att få en litet trevligare planet må bli att stoppa skövlandet av naturen och då speciellt skogen. Fotosyntesen är en fantastisk mekanism, som fysiker av idag tyvärr inte får lära sig om.

    2010 är eller var det varmaste året sedan mätningarna startade, enligt NASA. NASA brukar inte ifrågasättas ens av kritikerna av klimatteorierna: http://data.giss.nasa.gov

    Vi svenskar ska förresten vara litet stolta. Sedermera nobelpristagaren (1903) Arrhenius var den som förs anade att människan skulle höja halterna av växthusgaser: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2879&artikel=1335903

  • Hej Thorsten! Kul att få höra från dig! Jovisst är ju rökgaser från kol precis som du säger så blir det ungefär lika många procent CO2 som luftens syre. Om jag inte minns fel så bildas det större mängd NOx också om förbränningstemperaturen är över 1600 C. Vad jag hade i tankarna när jag menade att rökgaser var mer koncentrerade var i förhållande till atmosfären.
    Och så Kolle 😀 … håller inte helt med om att vara lite stolta. Det finns en hel del att vara väldigt stolt över – för intresserade finns denna:
    http://earthobservatory.nasa.gov/Features/ModelingIntro/

    Ha en go dag alla !

  • Global uppvärmning och alla tankar kring det är kanske roligt men man får inte glömma bort att vi i Sverige ligger på en hedervärd 74 e plats i världen i utsläpp per person av co2 etc.De som toppar listan är Ju en hel del Nordafrikanska stater och USA Canada etc.
    Detta FAST vi har kallt större delen av årets månader och Vi har långa avstånd att ta hänsyn till.
    Ta till er det faktum att VI i Norden inte har någon större skuld till den så kallade växthuseffekten.
    Man kan ju inte frälsa redan frälsta liksom.utan det mesta prat här blir nån form av vem som är
    mest och bäst insatt i problematiken.
    Eller Med andra ord vem som ska utnämnas till månandens BesserWisser!

    Det går mot vår men vi har skitkallt i Sverige och vintern har varit lång.Det är skit trist.
    Beror det på att den så kallde globala uppvärmningen? Kan vi vänta oss ett allt bistrare klimat i Norden eller kan vi få del av värmen vi också?

  • Tja!? Hrmh? Någon ställer frågor – men man törs inte svar för man har redan skrivit för mycket. Säkert favorit till ’månadens besserwisser’ :s
    Trodde att det var fråga om att utbyta tankar, så att man kunde få veta nytt från andra och därmed kunna korrigera sina (miss?)uppfattningar. Hade inte en aning om att det var en tävling här … tyckte det var skoj att höra från Thorsten, Kolle och Ernst som man uppfattar som seriösa människor.
    *skratt*

  • Ja, Arrhenius gjorde ett gott jobb efter de förutsättningar han hade. Han hade många mjuka och oförutsägbara variabler att ta hänsyn till.

    Vilken plats Sverige ligger på spelar ingen som helst roll, eller hur. Inte heller går det att översätta statistiska uppgifter till mått av (personligt) ansvar och ansvarstagande.

    Årets vinter kan sägas vara både mild och hård. Det beror på hur långt tillbaka vi ska se och jämföra.

Lämna ett svar till Jerker Danielsson Cancel Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *