Hur väderkontraster i USA kan ge högtryck i England

Av Anders Persson

De konventionella ECMWF-prognoserna för London nästa fredag, då Olympiaden invigs, hoppar (som man kan se på en del webbsidor) mellan ytterligheterna 18 grader och ostadigt och 26 grader och soligt. Eftersom de är någorlunda pålitliga bara 5-7 dagar framåt kan de följaktligen inte ge någon användbar indikation.

Det kan däremot ECMWF:s s.k. ”ensembleprognoser”, 50 alternativa datorprognoser som tar hänsyn till möjliga fel och därför körs upp till 15 dygn. De visar att, efter det miserabla vädret i morgon (torsdag) förbättras vädret stadigt i södra England från och med söndagen med stor sannolikhet nästa vecka för mestadels torrt väder och maximitemperaturer väl över 20 grader. Det är en utlöpare från det Azoriska högtrycket som ser ut att kunna rädda vädret på invigningsdagen.

Från en kollega på Meteorological Office i England fick jag en länk till BBC där man på ett ypperligt sätt beskriver hur förhållandena i en del av världen, i detta fall Nordamerika snabbt kan påverka vädret nerströms, i detta fall västra Europa. Den väderförbättring som troligen föregår den Olympiska invigningsdagen sätts här in i ett hemisfäriskt sammanhang.

/Anders Persson

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

8 CommentsLeave a comment

  • Stackars meteorologer, olymipiaden, flygvädret, skörden, byggvädret. Hela världsekonomin litar på er. 🙂 🙂 Så är det givet inte, en hjälpande hand är god, varför ska jag bita i den ??? :-):-) om jag förstår eller inte ?

  • Ja, det var mästerlig beskrivning av vad som troligen komma skall. Särskilt det där med jetströmmens hastighet som orsak till hög- och lågtryck.

  • Ja Micke, så är det! Vi förväntas tala om e x a k t och k a t e g o r i s k t ifall det blir regn om fem dagar eller storm om åtta, om det bli soligt mellan klockan 14-15 i Sundbyberg i övermorgon eller åska med mer än 20 mm i Falsterbo i morgon. Sedan rättar sig folk efter detta ty är det fel så har de någon att skylla på. Vårt ansvar för Mänskligheten är därför enormt. Vi borde ha 100 gånger mer betalt än Björn Wahlroos ; – )

    Nu är vi som bekant inte 100% perfekta och vad jag och andra kollegor puffar för är någon form av sannolikhets- (eller osannolikhets-) prognoser. Inte för att göra jobbet enklare eller slippa ifrån ansvar, det är tungt ändå, utan för att ge folk bättre beslutsunderlag.

    Som jag diskuterade i min artikel om väderprognoser för att tag sedan, 30% regn kan föranleda en utomhusutställning att dra sig inomhus (som om vi prognoserat regn kategoriskt) medan en lantbrukare ändå sätter på konstbevattningen (som om vi prognoserat torrt väder kategoriskt). Men visar det sig att deras åtgärder var onödiga i ett speciellt fall har de ingen att skylla på.

  • Micke Rahm: ”en hjälpande hand är god, varför ska jag bita i den ???” är den bästa kommentaren jag sett på länge 🙂

    En god kommunikation mellan leverantör och kund är det bästa för att vi ska förstå varandra. Det främjar produkten och leveransen, och därför är denna bloggen suverän. Jag är övertygad att yrkesstolteten driver meteorologen att göra en så bra prognos som möjligt. Sen gäller det att leverera till kunden på bästa sätt.

    Anders Persson: Mycket intressant det där med jetströmmar. Min naiva bild av era ECMWF-modeller är att de räknar inuti en ”låda” på kartan, ungefär som Bolshoi-simuleringarna av universsum: http://hipacc.ucsc.edu/Bolshoi . För den typen av modeller brukar ju randvillkoren vara kritiska, så:

    * hur är ECMWF-modellerna avgränsade?
    * hur funkar randvillkoren?
    * var kommer randvillkoren ifrån?
    * randvillkorens noggrannhet? De är väl också prediktioner?

    Martin: Jag vet att folk vill korta ned osäkra prognoser, men jag skulle vilja kunna skrolla fram hela 10 dygn i tryckkartorna. Dessutom skulle jag vilja ha någon form av visualisering av dessa jetströmmar som Anders länkade till. Snälla!? 😉 😉 😉

    Per

  • Svar till Per: ECMWF modellen är inte avgränsad utan global. Enda ”avgränsningarna” är några meter under markytan och uppe i mesosfären på 70 km (tror jag) där den väderrelaterade atmosfären ”tar slut”. Så det finns inga randvillkor, inte ens några meter ner i jordytan eller i mesosfären, ty modellen antar att inget kommer in eller ut (mer än den ingående solstrålningen och utgående jordstrålningen). Du kanske inte vet, men jag har skrivit en hel bok om detta + hur man bäst använder ECMWF:s data (se ”User Guide” i html- eller pdf-format på http://www.ecmwf.int/products/forecasts/d/charts)

    Randvillkor av den typ du nämner används flitigt av ECMWF:s medlemsländer, t.ex. i SMHI:s s.k. HIRLAM modell (High Resolution Limited Area Model). Men här måste jag hänvisa till deras webbsida för mer detaljer. Likaså kan nämnas att en del privata väderfirmor, som t.ex. FORECA använder randvärden från den fina amerikanska modellen. Också den är global.

  • Anders, känns som du tar dig själv och dina kompisar på för stort allvar, det vanligt folk kräver är att vädret under det kommande dygnet stämmer, samt att vädret under lagd prognos stämmer samma dag….regnar det sedan fem timmar och ni inte uppdaterar eran solprognos så kan man undra vad man skall ha en meteorologitjänst till? Att det är svårt att skapa långtidsprognoser som stämmer förstår ju även är jag rätt säker på!

  • Svar till Henrik: Vad som kanske inte är allom bekant är att de datorer runt om i världen som gör väderprognoser i allmänhet inte vet något om det aktuella vädret!

    De bygger upp sin tredimensionella bild av utgångsläget i atmosfären enbart utifrån observationer av lufttryck, fuktighet och vind från olika nivåer från marken upp till 50-70 km höjd. Sedan räknar de ut vad det bör vara för molnighet, väder och markvind (ty den observerade 10-meters vinden över land vet den heller inget om!). Man får vara glad att det stämmer så bra som det gör i utgångsläget och i de korta prognoserna!

    Det finns metoder hämtade från statistik och kontrollteori som kan ”sy ihop” korta prognoser med aktuella observationer. Radarsajten på finska FMI:s hemsida (http://ilmatieteenlaitos.fi/sade-ja-pilvialueet) gör detta rätt elegant i skarven mellan radarekon och nederbörd ur deras egen finmaskiga datorprognos.

    Problemet som du reser kräver inte bara dessa avancerade metoder utan också att vi har tillgång till 100 gånger mer observationer så att vi med säkerhet vet vad det är för väder just nu på din plats!

  • Hej Anders

    länge sedan vi sågs nu, tror det var i Köpenhamn på DMI senast och nu när det var nordiskt möte där hade jag inte möjlighet att närvara !

    Av en slump hittade jag dina rader om vädret på invigninsdagen i London. Intressant läsning och dina kommentarer därefter kan jag bara applådera…..en kollega som absolut lever med fötterna på jorden ! Fler av din sort skulle vi ha…..

    Mvh.

    Dan Nilsvall ( ex. Nilsson) SMHI, DNMI och DMI
    på Sturup var du min mentor

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *