Högtryck över stora delar av Sverige

Av Martin Hedberg

Ett högtryck ger rätt så vackert vinterväder över stora delar av landet. Undantaget är Östersjölandskapen som får molnigt och en del snöfall under måndag och tisdag.

Det blir också fortsatt kallt, främst i Norrland och nordvästra Svealand, med 10-20 minusgrader. I övriga Svealand och i Götaland mellan noll och -10.

På lite längre sikt ser temperaturen ut att falla något fram till och med fredag för att sedan stiga någon grad till ungefär det vi har idag.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

23 CommentsLeave a comment

  • Jag har alltid undrat, om någon kan svara som verkligen kan detta? Vad är det som räknas som Östersjölandskapen? Från Stockholm ner till Blekinge eller Sthlm ner till Skåne??

  • Tjena Martin! Kan ni möjligen se hur det ser ut framåt Jul? Era prognoser gäller ju fram till helgen innan. Sön-Tis ser ut att bli lite varmare i Sthlm området, är det risk för snön? Har ett vad med en polare om snö eller inte på Jul, jag hoppas på snö…

    Martin: Det är ju ett tag kvar och det gör att man får måla med lite bredare pensel. För tex Stockholm ser temperaturen ut att hamna i registret mellan +3 och -10.

  • Så denna vecka blir det ingen klass 2 varning eller?
    Kanske går att varna för molnigt väder.

    Martin: Varningar utfärdas av SMHI, fråga dem. Varje land har en statlig vädertjänst och det är deras sak att avgöra när det skall varnas. Det är givetvis viktigt både att det varnas rätt och att det bara är en aktör som utfärdar de officiella varningarna.

  • Jag läste idag att det är snöoväder i Östeuropa, stridsvagnar har fått sättas in för att dra loss bilar. Och Kroatien har fått det största snöfallet på 53 år. Men det är inte många medier som skriver om det. Det kanske inte riktigt passar in i deras klimatalarmistiska världsbild.

    Martin: Jag har skrivit om det vid flera tillfällen:
    A) Ökad nederbörd (samt även ökad avdunstning) går hand i hand med global uppvärmning och klimatförändringarna vi befinner oss i.
    B) Global uppvärmning och klimatförändringarna innebär inte att uppvärmningen och andra förändringar vare sig är linjära, eller likformiga, över alla platser. Det finns ingen motsättning mellan kallt väder på ett par platser under vissa tider och att det blir varmare globalt.

  • Martin, jag förstår vad du menar, men det har ju inte med vad jag skrev att göra. Vad jag menar är att det är dålig journalistik att utelämna vissa stora händelser, bara för att de motsäger den bild av världsläget som man vill indoktrinera läsarna med.

    Martin: Indoktrinera?

    1. Menar du att journalister försöker skapa en falsk bild av klimatfrågan?

    2. Förstår du verkligen vad jag menar?

  • Martin:

    Vad är det för skillnad på GFS väderdator samt GFS Ens.

    Vilka är det som står bakom CMS och WX?

  • Sorgligt att så många f.f. vägrar inse klimatfrågans allvar. Håll ut Martin, din blogg fyller ett mycket viktigt syfte då den tycks locka till sig alla som förnekar frågans allvar. Även de tar så småningom åt sig allvaret men förnekelse är alltid den först reaktionen inför en stor annalkande far. Bra Martin!

  • Till Fredrik: Nästa gång du hänvisar till en karta, kan du använda en där alla världsdelar är i samma skala. Till Martin: Jag har ju just sagt att jag förstår vad du menar, men ditt minne kanske sviktar? Ja, jag menar att medier försöker skapa en falsk bild av klimatfrågan iden mening att de överrapporterar incidenter som till synes stödjer hypotesen, men underrapporterar incidenter som, kanske inte rent vetenskapligt, men i människors sinnen motvisar klimathypotesen.

    Martin: Varför använder du ordet ”indoktrinera”? Det antyder att du anser, precis som du skriver ovan, att media inte anger en representativ bild av klimatsituationen.

    Min fråga blir då på vilka grunder du baserar det påståendet.

    Tänk om det är tvärtom? Hur många gånger rapporterade tex media om värmeböljan som drabbade USA i somras? Eller översvämningar och torrperioder i Asien? Hur och representativ är den rapporteringen i relation till tex kraftigt snöfall i södra Europa i december?

  • Jag tror inte det är många här som förnekar klimatfrågan, tvärtom de flesta är engagerad i den och försöker förstå den bättre, vissa tror att de har alla svar, andra är mer skeptiska till de mer alarmistiska påståenden som delar av de etablerade klimatforskarna har prognostiserat, på grundval av datormodeller…

    Det är ju ett intressant ordval att kalla de som har en annan synpunkt på framtida händelseutveckling klimatförnekare. Mig veterligen används bara termen förnekare i förintelse sammanhang, så den har ju en djupt negativ klang i dag…

    Martin: Jag har mött och talat med personer som påstår såväl att varken koldioxid eller sot kan påverka jordens strålningsbalans och människan därmed inte kan påverka klimatet.

    Dessa personer har varit såväl bekanta (typ ”mannen på gatan”) som professorer. De senare har även varit hårt engagerade i att publikt debattera och bedriva lobbyism i linje med deras tro på att människan inte kan påverka klimatet nämnvärt.

    Som jag, och många andra, ser det så förnekar den senare kategorin av dessa personer vetenskaplig fakta. De kan inte hävda att de inte fått ta del av den, jag har tex haft en av dessa lobbyister som elev på en kurs på KTH. Men de har helt enkelt väldigt svårt att ta till sig fakta som strider mot deras tro eller övertygelse.

  • Kartan är ytriktig.
    Jordklotet är runt. Datorskärmen och papperet är platt. Det blir fel hur man gör, men vanligen ser kartmakarna dessutom till, genom att inte ”titta” från Ekvatorn (vid Indonesien!?), att Europa framhävs.

  • Martin, naturligtvis kan koldioxid och sot påverka strålningsbalansen. Huruvida en skillnad på 0.015% i atmosfärisk koncentration av koldioxid har någon märkbar effekt på strålningsbalansen, vet jag inte, finns det några laboratorie experiment som har påvisat någon reell skillnad?

    Martin: You bet! Förutom i vanliga lab så pågår ett fullskaligt experiment.

  • torka i usa.kallt i europa.det är ju bara väderoch väder uppreparsig.i vår klimatzon får vi nog vänja oss vid vinter.

  • Jag vore tacksam om du, Martin, kunde ge en länk, där denna lilla skillnad i koldioxid halt ger en signifikant skillnad i strålningsbalansen, i ett laboratorie experiment, det finns många variabler i klimatsystemet, där vi troligtvis inte helt och fullt förstår vikten av de olika variablernas vikt, men ett enkelt laboratorium experiment där den enda variabeln är en liten variation i koldioxid halt, skulle klargöra skillnaden…

  • Wikipedia är inte så dumt, Håkan. http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid. Det kan vara värt notera att två av uppgifterna är baserade på data från Greenpeace på ett eller annat sätt. Vad jag förstår har dock ingen annan kunnat bidra med bättre uppgifter.

    Var får du förresten uppgiften 0.015 % ifrån? Amerikansk kopia antar jag, med tanke på ”.” istället för decimalen. //Hur var det med källkritiken, Martin! 😉 //

    Martin: Wikipedia kan ha rätt, men Greanpeace är inte någon källa till koldioxidkoncentrationer. Sök istället på vad universitet och forskare kommer fram till. Tex NOAA: http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

    Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40%, från 280 till 393 ppm, dvs miljontedelar.

    Men lobbyister brukar finta allmänheten med att den bara stigit med 0,011 %-enheter. De ”glömmer” då att säga %-enheter. Jag borde poängterat det i förra kommentaren.

  • Jag poängterade att det rörde sig om skillnad i atmosfärisk koncentration Martin, har du någon länk till ett laboratorium experiment…

    Martin: Om du undrar huruvida koldioxid är en växthusgas eller ej så får man söka i litteratur från 1900-talets början. Tex diskuteras exitering av elektroner i denna artikel från 1933: http://www.pnas.org/content/19/5/497.full.pdf+html?sid=fbbb8b9b-e564-45f1-8056-5fae1e9fc3db

    När det gäller att beräkna huruvida +40% av halten koldioxid verkligen kan göra någon skillnad så kan man antigen titta tillbaka i tiden och se hur varmt/kallt det var vid andra klimatsituationer. Tex att det vid istider är ca 4 grader kallare och att halten koldioxid är ca 160 ppm.

    Och nej, koldioxid är inte det enda som ändras eller driver klimatförändringar, men systemet är återkopplat: Kallare -> mindre halt koldioxid -> kallare… och tvärtom.

    Man kan även gå tillbaka miljoner år tillbaka i tiden då halten koldioxid var mycket högre, tex vid tiden för dinosaurier. Noter att vid denna tid var det varmare än idag, trots att solen var svagare!

    Jag rekommenderar även att du läser en artikel i Science skriven 1981 av James Hansen. Följ referenserna i slutet av artikeln.

  • Nej Martin, jag ifrågasätter inte huruvida koldioxid är en växthusgas, jag förstår principen att fotoner träffar koldioxid molekylen, exiterar elektroner, som när de går tillbaka till sin ursprungliga bana emitterar en foton, som ibland strålar tillbaka i riktning mot jorden. Vad jag ifrågasätter är huruvida en koncentration av koldioxid av 300 eller 400 ppm verkligen kan göra någon märkbar skillnad…

  • Hej Martin, jag har nu läst igenom Hansens intressanta papper från 1981, samt även den andra referensen vad gäller koldioxid från 30-talet. Ingen av dem förefaller ha någon referens till något kontrollerat laboratorie experiment som visar att koldioxid skulle ha någon signifikant växthuseffekt i låga koncentrationer. Finns det inga sådana experiment som bevisar det?

    Att det blir lägre koldioxidhalt vid istider, kan det bero på att koldioxid blir bundet i is i form av fryst organiskt material, som därmed inte förruttnar och bildar koldioxid i processen, samt att mer koldioxid binds i kallt eller fruset vatten. Som jag förstår det från forskning gällande iskärnor på Grönland och Antarktis så har koldioxidhalten haft en fördröjning av ca 800 år efter temperaturen, dvs efter att temperaturen har bottnat så dröjer det ca 800 år innan koldioxidhalten bottnar… Om det är sant så verkar det ju som det är temperaturen som har styrt koldioxidhalten istället för tvärt om.

    Martin: Det är ett positivt (förstärkande) återkopplat system. Högre temperatur ger högre koncentration växthusgaser vilket i sin tur ger högre temperatur…

    Förhistoriska klimatförändringar initierades av stigande temperatur (pga astronomiska förändringar, tex av jordaxelns lutning och jordens bana kring solen). Därefter följde ökade koncentrationer av koldioxid och metan. Dessa gjorde att det blev ännu varmare…

    Samma process sker nu. Det är fortfarande ett återkopplat system, men nu är det växthusgaserna som ligger före. Det är fortfarande ett positivt återkopplat system.

  • Martin, jag förstår teorin gällande växthusgaser och den positiva återkopplingen, men den positiva återkopplingen måste i det förflutna ha varit väldigt svag, då klimatet blev kallare när koldioxidhalten gick upp under 800 år efter det att temperaturen toppade, likaledes när temperaturen bottnade och koldioxidhalten i atmosfären fortsatte att gå ner under 800 år. Kan det ha varit så att koldioxid inte hade någon nämnvärd effekt över huvudtaget i fråga om klimatets variation i bandet mellan 0,016% och 0,035%, utan att det istället var klimatet som varierade koldioxidhalten i atmosfären?

    Bra Fredrik att du pekade ut min brist i att jag hade satt en punkt, där ett kommatecken hade varit korrekt, jag ska försöka hålla det i minne i framtiden, min brist är att jag har skrivit mest på Amerikanska bloggar, de senaste åren, vilket säkerligen är suspekt. Men jag kan inte låta bli att observera att ett tidigare inlägg som jag hade skrivit på Engelska blev censurerat av Martin, och efter det så har jag sett två inlägg på Engelska här. Han påstod att mitt inlägg inte var relevant till diskussionen, men det var det.

    Martin: jag kan inte censurera. Och/men för att du inte skall känna dig förfördelad: En kommentar från Jon slank igenom, men följande kommentarer av honom har jag refuserat, dvs inte släppt igenom.

    Koldioxiden hade en nämnvärd effekt då vi gick in och ut ur istider. Det är som jag sade ett återkopplat system. Att det tog 800 år skall även sättas i perspektiv till att själva klimatförändringen i sig gick mycket långsammare än vad den gör idag, vi kan förvänta oss att responstiden för koldioxiden kommer att vara kortare eftersom temperaturen stiger mycket snabbare idag (hittills ca 0,8 grader på 100 år) än då vi gick ur den senaste istiden (ca 4 grader inom 5000 år).

    Jag har skrivit om återkopplade system och hur vi går in och ur istider på en tidigare blogg: http://blogg.klart.se/honan-och-agget-en-positiv-aterkoppling/

    Det skulle kunna vara så att koldioxiden bara var en effekt av temperaturen, men det visar sig att variationerna i solinstrålning eller förändringar av jordens albedo pga smältande isar, inte ensamt inte kan höja/sänka temperaturen så mycket. Något annat är/var också verksamt nämligen halten växthusgaser i luften.

  • Jag håller med om att förändring i solens instrålning och Albedo relaterat till smältande isar/snötäcke inte ensamt kan förklara klimatförändringar. Andra förklaringar kan vara att en minskad solaktivitet gör att heliosfären blir svagare och släpper igenom mer kosmisk strålning som ökar molnbildning genom ionisering i atmosfären…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *