Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: ”Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det ”hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

65 Comments

  • Det där förklarade växthuseffekten. Hur kommer det sig att förra årets vinter var den kallaste och snörikaste på länge, medans vintern i år blir den mildaste och snöfattigaste på länge? På ett år förändras inte klimatet så mycket, även om sannolikheten för mildare dagar ökar.

    Har dessutom en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader mer än att solen är längre från jorden? I början av januari var det högtryck, molnfritt, vindstilla och två plusgrader. En vecka efter var det högtryck, molnfritt, vindstilla och fem minusgrader. Hur kommer det sig?

    Martin: Förra vintern var en av de varmaste som förekommit på många tusen år. Inte här i Sverige, men globalt.

    Som du säger så förändras inte klimatet så mycket från ett år till ett annat, det vi har en stadig trend.

    Ovanpå denna trend har vi dels vädrets variationer, dels regionala variationer. För två år sedan gick vinter-OS i Vancouver, Kanada. Där hade man problem att få ihop tillräckligt med snö och kallgrader. Vi däremot hade massor av snö och kyla.

    Din fråga om minusgrader… Att vi har det kallt om vintern är inte så mycket att vi är längre ifrån solen. Det är förvisso så eftersom nordpolen lutar bort från solen. Men relativt det stora avståndet till solen så gör jordaxelns lutning en mycket liten skillnad.
    Den största skillnaden kommer sig av att solen är kortare tid över horisonten, dess strålar färdas längre sträcka genom atmosfären vilket absorberar energi och att solstrålningen fördelas över en större yta med flack vinkel än om den står rakt över oss.

    Ovanpå det så har vi vädrets variationer. Att det är milt ibland vintertid trots högtryck kan hänga samman med varifrån luften kom. Oftast betyder högtryck och molnfritt vintertid att det blir kallt, men om luften som högtrycket uppstod i ursprungligen kom från Medelhavet så tar det tid innan den kyls av.

  • Nåväl Martin..det har varit många varierande vintrar i dom 59 år jag trampat runt på denna klot och många milda vintrar även och så lite snö att man kunde hämta julgranen från skogen i Gällivare med lågskor på.
    Klimatet kommer att svänga hit och dit så länge denna klot består. Nu blir det i alla fall en tidig vår som jag siade redan i höstas och det betyder att jag kommer åt stugan i Kalixälven mycket tidigt denna vår.

  • Det där förklarade växthuseffekten. Hur kan medeltemperaturen på vintern vara så olik bara ett år efter varandra? Hur kommer det sig att det finns mildare och kallare vintrar? Förra året var det is på sjöarna i början av december, i år har vi ännu inte någon is.

    Har också en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader ute? När solen var längst bort från jorden, 23 december, var det högtryck, vindstilla, molnfritt och tre plusgrader. För någon vecka sedan var det högtryck, vindstilla, molnfritt och fem minusgrader. Vad kan det vara som gjort att 23:e december blev kallare även om vädret var liknande?

    Martin: Se mitt svar till din förra fråga.

  • Jag säger som Rolf det har varit så här förut
    jag minns att på sjuttiotalet var det flera mycket milda vintrar här på västkusten och det kommer med
    största sanolikhet att bli många vintrar även i
    framtiden som blir som de två senaste vintrarna
    med mycket snö och stark kyla

  • Är det inte så att alla klimatmodeller bygger på en stor del antaganden (eller har någon skapat en perfekt modell)? Hur kan man då så säkert säga att det kommer bli si eller så?

    Martin: Det finns bara en modell som är perfekt och det är verkligheten. Allt annat är förenklingar. Men trots att man förenklar världen så kan man få ut något som är nyttigt och tillräckligt nära verkligheten.

    Tag tex en vanlig karta. Tex Google Earth, en orienteringskarta eller tunnelbanekartan i Stockholm. Det är självklart rätt så stora förenklingar och generaliseringar. Men trots detta så innehåller kartorna tillräcklig information för att fatta beslut på och hantera problem.

    Sett i det perspektivet så behöver jag inte veta exakt vad vädret blir om trettio år för att fatta beslut idag. Det räcker med att veta att planeten ackumulerar energi, varför det sker och vilka tänkbara konsekvenser det kan få.

    Och när det gäller framtiden och osäkerheter i modeller: Jämför med att köra av vägen i 100 km/timmen. Jag behöver inte veta exakt hur min bil kommer att demoleras. Det räcker med att veta att den kommer att utsättas för stora krafter och att jag sitter lite osäkert i den, trots säkerhetsbälte.

    Så, trots att modellerna inte är perfekta (såväl Fjällkartan som klimatmodeller eller vädermodeller) så säger de oss något om hur världen sannolikt fungerar. Det är lättare att navigera med en karta, även om något berg skulle visa sig vara lite högre eller lägre i verkligheten, än med förbundna ögon.

  • Hej!

    Om denna vinter är varm med mycket nederbörd. Vart kommer all nederbörden?
    Förra vintern hade det kommit betydligt mer nederbörd så här års. Må vara att det låg som snö men SMHI skrev att vi fick mellan 150 och 200% av det normala, men i år har det bara kommit ytterst lite snö och nån gång lite regn.

  • Kanonbra Martin
    Varmare väder är vad vi behöver här i Svedala.
    Kan du räkna ut hur mycket vi tjänar som nation.
    Dvs hur mycket mindre snöröjning har vi, hur mycket mindre energiförbrukning har vi. Toppen

  • hej martin.
    vill bara påminna dig om att ni metrologer pratade om en riktigt vargavinter i sommras, den värsta i mannaminne typ. hur kan ni metrologer ha så komplett fel. för övrigt tycker jag att ni som pratar om växthuseffekter kan lägga av, det är ingen som tror er.som ni vet så var det istid här i scandinavien. klimatet förändras hela tiden till det bättre, alltså varmare. hoppas det blr sommar hela året.

    Martin: Jag står gärna till svars för mina egna uttalanden. Jag sade att jag trodde på en mild vinter, inte en vargavinter.

    Däremot tror jag att det var många politiker och tjänstemän som talade om vargavinter, detta tex till följd av att de behövde begära mer pengar för snöröjning. Så är det några som gjorde fel så var det väl de som trodde gjorde prognoser på persistens, dvs ”eftersom det har varit kallt två vintrar i rad så kommer det att fortsätta vara det”.

    Men som jag har poängterat så många gånger förr: Det gäller att sätta sig in i dynamiken för att kunna göra troliga prognoser.

    Precis samma sak gäller klimatet. Hittills (från urminnes tider fram till 1800-talet) har det varit främst solfläckar, vulkaner och andra icke-mänskliga faktorer som styrt klimatet. Men det betyder inte att människan inte kan påverka klimatet. Dvs även vi kan påverka klimatet och därmed vädret.

    Klimatet förändras hela tiden, men det är inte givet att det blir till det bättre jämt. Eftersom våra samhällen är byggda under relativt stabila klimatförhållanden så kan det vara svårt för dem att anpassa sig till förändringar av tex havsnivåhöjning, livsmedelsförsörjning, förändrade ekosystemtjänster mm.

  • Okej,hur det än blir med vädret så måste vi njuta av varenda dag vi har på detta klot..:),Vare sig nederbörden faller som snö el regn så är det så försurat av svavel och kväve så vår natur är på god väg att förintas,nedfallet av svavel och kväve p.g.a människans girighet och jakt på pengar har starkt bidragit till dessa klimatförändringar vi alla skapat,nedfallet idag är 3-8 ggr mer än vår Natur tål!!Det är väl egentligen det vi ska oroa oss över?

  • Jonas, det är vetenskapliga tomrum i hur man gör modellerna nu. Den största tomrummet just nu enligt IPCC ligger i hur man beräknar vattenångans inverkan. Det är lite absurt eftersom vattenånga är den helt klart dominerande växthusgasen på vår planet.

    Du får jämföra med att göra en modell av kroppen. Redan för hundratals år sedan visste man att magen spjälkar föda och hjärtat transporterar blod. Ju längre man kommer desto mer kan man. Vissa gamla sanningar håller medan andra byts ut.

    Ta tex magsår som man till sist upptäckte att det faktiskt var bakterier som orsakade. Då kunde man även skapa en effektiv kur (losec). Innan dess hade man ”fel modell” och hade svårt att bota magsår.

    Klimatmodellerna är fortfarande i sin början och vi kommer få se ändringar i dagens sanningar.

    Martin: Den viktigaste insikten är inte att förstå exakt vad resultatet blir, utan att förstå att det inte kommer att vara i närheten av vad det har varit förr. (Med ”förr” menar jag inte bara under vår civilisation, utan även flera hundra tusen år tillbaka i tiden).

    Man kan drömma om att det gör, vare sig det gäller växthusgaser, aerosoler, kemikalier övergödning eller någon annan stor miljöfråga, inte skall ”märkas” i naturen. Eller att anpassningen till förändringarna kommer att vara lätt och smidig.

  • Martin: Tack för all intressant information! Mycket vet man, men mycket slipper också förbi. Måste få lov att sympatisera med dagens meteorologer, verkar oneklig väldigt besvärligt att finna rätt prognos. Givetvis är perfekt precision något man eftersträvar, men det är ingen nyhet att det är något man troligtvis får lägga åt sidan och försöka komma åtminstone till något säkrare tekniker än nu. Hur som helst är det sällan jag sett prognoserna hoppa så grovt som nu.. Det skulle bli -23 det blev -3 som några dagar senare blev +4 som nu är -17. Här visare det att det skulle bli plusgrader och regn när det var menat att det skulle bli kallt mot helgen och veckan, men nu visar det än en gång kallt och mycket snö. Hur som helst, lycka till! 😉

  • Nu har prognoserna totaländrats igen. Igår antydde YR.NO att Nyköping skulle få 2-4 plusgrader tisdag-lördag. Idag står det runt -10 grader. Jag har aldrig sett till maken över sådana extrema prognosändringar. Vad beror detta på?

  • Varför fortsätter man och jämför med åren 1961-1990 när de var fler normala och kalla vintrar än milda de åren, isåfall går man efter något extremt när man sedan jämför temperaturen för 2000-talet då det självklart blivit varmare. Rätt sjukt system tycker jag!..

    Martin: Man behöver jämföra med något. Det krävs ca 30 år för att jämna ut variationer som tex kan hänföras till solfläckar (där cyklerna varierar över ca 11 år).

    Man skulle kunna hävda att vi skall ändra referensperiod till tex 1981-2010, men det är en poäng att ha kvar den gamla referensen. Det är lite som att man inte ändrar på hur lång en meter är bara för att folks medellängd ökar.

  • Tror själv att resten av Januari och delar av början på Februari kommer bli minusgrader och mycket mer vintrigt, vilket fortfarande inte gör att vintern blir kall men åtminstånde skidspår och is kommer det att bli med stor säkerhet. Du verkar vara så inställd på mild vinter att du glömmer att säga till att riktigt kalluft kommer ner efter helgen…

    Martin: Men vänta nu, de fyra senaste bloggarna har handlat om att det blir lite kallare 😉

  • Martin blir inte klock på prognoserna för stockholm i morgon ? blir det som ni skriver dvs minusgrader och massa snö eller blir det som alla andra säger uppehåll. ? blir inte riktigt klok på vad man ska tro

    Martin: Intressant läge. Vi och YR (och flera andra institut/modeller) har alla samma lilla lågtryck som ligger ute över norra Östersjön/Ålands hav/Bottenhavet. Såväl ECMWF, som GFS, som ETA och Hirlam har med lågtryckssituationen. Men det är främst Hirlam00 som drar in nederbörden över Stockholm.

    Det kommer att komma falla ut en del nederbörd. Den stora frågan är hur långt västerut det faller. Blir det bara ute till havs, kommer det in över Värmdö eller kommer det in hela vägen över Mälardalen? Precis i skarven mellan nederbörd/inte nederbörd gör det väldigt stor skillnad. Just nu har vi en situation där Stockholm ligger på ena, eller andra, sidan om denna skarv.

    Jag tycker själv att det låter mycket med nästan 10 mm nederbörd i Stockholm i morgon fredag. Det skulle motsvara 10 cm snö. Personligen tror jag att det kommer att komma 5-10 mm på Värmdö och ute till havs, men att det stannar vid enstaka snöbyar som blåser förbi över Mälardalen. Där stannar det i så fall vid 0-4 mm.

    Inom någon timme kommer det en uppdatering av modellerna. Vi följer dem.

  • Hej Martin och all andra,
    Ju angående Sommaren 2012, hur kommer den att se ut. kommer den att bli en kall eller varm sommar?

  • Det finns kanske saker som i ”Svedala” kan uppfattas som positiva. Man måste dock hålla uppe skygglapparna så man ser de negativa sidorna också, hur det blir i grannbyarna samt försöka förstå varför det blir som det blir och varthän den utvecklingen bär.
    I naturen kanske man ex.vis vinner tyskhare, vildkatt, karp och råka. Man förlorar dock skogshare, fjällräv, sik och ripa. Man vinner ökad bilism men förlorar hälsan. Man vinner fuktvarma västvindar, men förlorar torrkalla nordöstvindar. Man slipper förfrysningar, men får malaria och annat istället. Och så vidare.

    Jag håller med om att man bör behålla nuvarande referensperiod. Annars befinner sig man på ett ”sluttande plan”. Skulle den dock förlängas? om underliggande fakta räcker till.

  • Tack för svaret senast Martin! Jag tycker att det är en mycket klok investering av dig att svara på många av besökarnas kommentarer. Detta gör att sidan får ett mervärde som inte någon annan vädersida är i närheten av – vilket lockar många återkommande besökare på köpet dessutom.

    Keep up the good work!

    /Christian

    Martin: Tack

  • Hej Harith!Det var många år sedan vi hade en riktig torrsommar,kanske dags för en sådan igen!Men det är inget att se fram emot,vattenbrist och bruna gräsmattor hmm!Nej isåfall önskar vi oss en fin sommar med lagom av allt:)!

  • När är jorden längst från solen?

    Tobias Ekvall säger:
    Har dessutom en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader mer än att solen är längre från jorden?

    Martin:
    Din fråga om minusgrader… Att vi har det kallt om vintern är inte så mycket att vi är längre ifrån solen.

    Dan Fasth säger:
    När solen var längst bort från jorden, 23 december, var det högtryck, vindstilla, molnfritt och tre plusgrader.

    När är jorden längst från solen?
    Svaret är, att jorden befinner sig som närmast solen i början på januari. Men eftersom jordaxeln lutar och nordpolen ”lutar bort” från solen, under vinterhalvåret, så hamnar Sverige och norra halvklotet i mer solskugga än på sommaren, med midnattsmörkret ovanför (norra) polcirkeln.

    Längst från solen är jorden på sommaren (i Sverige), när det blir varmare på norra halvklotet, eftersom nordpolen och norra halvklotet lutar mot solen, under det svenska sommarhalvåret. Södra halvklotet, exempelvis Australien, har då vintersäsong.

    Den 23 december? Jag antar att Dan Fasth menar, då dagen är som mörkast och solen står lägst över horisonten (i Sverige). Inföll egentligen år 2011 den 22 december.

  • Tittade nyligen prognosen för Nacka eftersom jag arbetar där, och såg att kommer att komma 10cm snö! Blev väldigt förvånad eftersom ingen pratat eller skrivit om det i nyheterna.
    Är det en sån här snökanon som kommer eller är det bara vanligt ? Kommer det ställa till det i trafiken tror du ?

    /Fredde

    Martin: Se min kommentar tidigare idag. Som det ser ut i skrivande stund (torsdag kl 22.30) så håller sig nederbörden ute till havs, dvs inget i vare sig Nacka eller Stockholm.

  • Härligt med 8cm snö i helgen här i norra örebro län!

    För 2-3 dagar framåt i prognoserna kan det väl inte slå så fel att det blir regn eller inge snö alls?

  • Martin skriver: ”Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu.”
    Hur vet man detta med säkerhet. Teoretiskt,för att koldioxidhalten ökar, eller genom mätningar. Har svårt att tänka mig att detta är mätbart med stor noggrannhet. Om det är på teoretisk väg så borde det vara svårt att vara tvärsäker på saken.

    Martin: Genom mätningar. Man mäter hur mycket solljus som kommer hit, hur mycket som reflekteras och hur mycket energi som jorden strålar ut. Det är inte hypoteser eller spekulationer, det är mätningar.

    Sett från rymden så ser planeten jorden lite kallare (ja kallare) ut nu än den gjorde när man skickade upp de första satelliterna i slutet av 70-talet. Kallare betyder att mindre energi lämnar planeten. Om mindre energi lämnar planeten så betyder det att mer energi stannar kvar på planeten (eftersom energi inte kan förstöras, bara omvandlas).

    Så långt mätningar. Inga knepiga datormodeller eller hypotetiska antaganden, bara faktiska mätningar.

    När man sedan försöker förstå varför mindre energi strålar ut från jorden så finner man att det orsakas av att energin som strålar ut i rymden i genomsnitt gör det från en högre höjd i atmosfären än tidigare. Högre upp i atmosfären är det nämligen kallare. Det skulle ju kunnat vara så att hela jorden blivit kallare, men det man mäter avseende detta är att mark, hav, isar och atmosfär blivit varmare.

    Så trots att det har blivit varmare här nere vid marken så ser planeten kallare ut från rymden. Det låter som en paradox? Den enda rimliga förklaringen (kom gärna med andra förslag) är att detta är orsakat av att atmosfärens optiska djup har förändrats, atmosfären har blivit tätare avseende de gaser som absorberar och återutstrålar värmestrålning. Dessa gaser kallas med ett samlingsnamn för Växthusgaser. Det stämmer också överens med mätningar av halter av växthusgaser, tex koldioxid, metan och vattenånga. Och de ökade halterna koldioxid och metan stämmer i sin tur överens med den mängd som vi människor genererat genom att utvinna fossilt kol respektive hugga ner och bränna skogar.

    Det är bland annat därför som jag finner det mycket mycket märkligt när människor tvärsäkert påstår att antingen det inte händer alls eller att det, om det nu sker några förändringar, är orsakat av vulkaner och/eller solaktivitet.

    Om det hade varit tex en ökad solaktivitet som låg bakom uppvärmningen på jorden så skulle det dels ha observerats i form av just ökad solaktivitet (vilket inte skett annat än normala variationer av solfläckar samt en svagt trend av minskad aktivitet), dels så skulle atmosfären högre upp blivit varmare, inte kallare som är det som faktiskt har skett.

  • Genom att läsa den här artikeln och alla dess kommentarer, har jag lärt mig mycket mer om hur vi människor påverkar vårt klimat. Framförallt energibalansen, in- och utstrålning från och till rymden, är delvis ny kunskap för mig.

    Tack Martin för en av nätets bästa sidor. Jag använder den dagligen, med stor behållning.

  • På tal om värme och kyla, jag undrar varför temperaturen ofta faller strax före att solen går upp.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: