Dags för höststormar?

Av Anders Persson

Sommaren 1980 gjorde jag en undersökning av stormfrekvensen i de svenska farvattnen, i synnerhet i de västra och södra. Enligt min rapport var risken för 21 m/s eller mer (det som förr i tiden kallades ”halv storm”) längs Västkusten en viss dag 2% under sommaren, men ökade hastigt i slutet av augusti (runt den 25 augusti) för att i slutet av september stiga till 8-9% dvs lika stor som under någon februaridag.

Figur 1: Schematisk bild av risken för ”halv storm”, dvs mer än 20 m/s under ett dygn på Skagerack, Kattegatt eller Öresund tagna var för sig. De i texten givna sannolikheterna avser hela kuststräckan från Strömstad till Falsterbo och blir därför ungefär dubbelt så höga. Att de inte blir ungefär tre gånger så höga beror på att vindarna i de tre farvattnen inte är oberoende av varandra, dvs okorrelerade.

1980 motiverades min rapport av att vi meteorologerna brukade ha svårt att koppla loss från sommarens ofta tröga storstilade atmosfäriska strömning till höstens betydligt snabbare. Lågtrycken som sommartid ofta rört sig bara en ”pennlängd” på 24 timmar tillryggalade nu samma sträcka på 12 timmar. Kuling- och stormvarningar kom ofta för sent eller gjordes för tama.” Samma år började det europeiska vädercentret (ECMWF) leverera sina oslagbara datoriserade väderprognoser och stormvarningarna blev förhoppningsvis säkrare.

I rapporten spekulerade jag att slutet av augusti markerade en övergång från de sporadiska så kallade ”Vb-lågtrycken” till de mer frekventa atlantiska lågtrycken. Vb-lågtryck bildas i gränsen mellan varm luft över Osteuropa och svalare över Central- och Västeuropa.

Den begynnande avkylningen i de högre latituderna på norra halvklotet har vid den tiden på året gått så långt att den nord-sydliga temperaturkontrasten över Nordatlanten och Nordamerika blivit tillräckligt skarp för att kunna generera lågtryck med tillräcklig kraft för att tränga fram emot Nordeuropa. Samtidigt har den öst-västliga temperaturskillnaden som genererar Vb-lågtryck över Europa börjat försvagas.

Det skulle vara spännande att se statistik för åren 1981-2010, dvs om genombrottet för de atlantiska lågtrycken nu kommit tidigare eller senare?

Under denna vecka väntas flera lågtryckssystem tränga fram över Skandinavien. Ingen förväntas med säkerhet ge upphov till vindar över 20 m/s. En liten risk föreligger dock nu på torsdag i Götalands farvatten, samt på söndag – måndag i de skånska och blekingska vattnen.

/Anders Persson

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

8 CommentsLeave a comment

  • Hej! Jag tittade på väderhistoriken för diverse platser på Öland. Eftersom den bygger på felaktiga prognoser är också historiken fel. Under juli har vi haft en(1) dag med regn. Medan historiken pekar på att vi undantagsvis haft någon dag utan regn. Dags för nya algoritmer? 😉

    Även SMHI har fel, i det att de menar Öland har fått mer nederbörd än normalvärden i juli månad:
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1353/showImg.php?par=nbdAvvPrevMon

  • Fredrik, detta är en kritik som du väl gör klokare i att rikta till SMHI?

    Att deras karta, som du skriver, skulle bygga på ”felaktiga prognoser” förstår jag dock inte. Enligt SMHI bygger analysen ”på observationer från cirka 300 stationer som rapporterar in nederbördsmätningar varje dag.”

    SMHI påpekar dessutom att ”denna karta är automatgenererad med en grov kvalitetskontroll. Data kan saknas i underlaget och felaktigheter kan förekomma.”

    Så mitt tips är att du e-postar dina synpunkter till kundtjanst@smhi.se

  • När jag klickade på Fredriks länk och studerade bla. medeltemperaturutvecklingen i Resmo så slog det mig att det är ett bra exempel på hur Naturen uppför sig.

    Jag ställde in diagrammet så att jag kunde se temperaturutvecklingen från 1 april till nu. Den visade på en odiskutable uppvärmning från ett par plusgrader till 18-20 grader under nästan fem månader. Om det funnes mätningar i Resmo 30-40 år tillbaka i tiden så skulle man kunna konstruera en medeltemperaturkurva som skulle visa hur temperaturen dag för dag stadigt ökar från april till augusti.

    Men det vore ett medelvärde för 30-40 år. Men för ett speciellt år, som t.ex. 2012, så uppför sig Naturen lite annorlunda. Tekniken i Klart.se medger att man kan kolla temperaturen dag för dag. Gör man det finner man att istället för ett jämnt temperaturtilltagande så föll temperaturen från en dag till nästa under 44% av tiden, dvs nästan hälften av tiden.

    På liknande sätt förhåller det sig med klimatförändringar. De kurvor som vi oftast ser av den förväntade globala uppvärmningen pekar alla rakt ”snett upp åt höger” och ger intryck av en stadigt växande trend. Men kurvan är ett medelvärde av en mängd prognoser.

    Studerar man dem enskilt finner man att varje prognos innehåller perioder med avkylning under 20-30% av tiden. Dessa perioder kan sträcka sig över 5-10 år, på samma sätt som temperaturen i Resmo under uppvärmningsperioden april-augusti kan ”backa” flera dagar i följd, ibland en hel vecka.

    Att det blivit varmare under flera år i sträck är därför lika lite en bekräftelse på en global uppvärmning som en global avkylning under flera år är en indikation att det inte sker en generell uppvärmning. Klimatförändringar värda namnet sker över decennier eller sekler.

  • Mitt tips till alla er som avskyr Sveriges klimat:

    Spara ihop pengar i 2-3 år, sälj lägenheten/villan, köp en villa vid Medelhavet, och kom till Sverige till vintern, eftersom den svenska sommaren tycks vara mindre uppskattad. Ni blir gladare och lever ”längre” i Spanien, samt får lägre skatter och billigare priser.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *