Av Martin Hedberg
Helgens högtryck är nu borta
och solens strålar kommer till korta.
Molnen präglar himlen grå
bara en vintermånad kan förbytas så.
Från det som igår var blått
kommer idag snö och vått.
Lågtrycken virvla i en ivrig dans
först på torsdag kommer de till sans.
Då kommer en ny rygg tillbaka
och nordbor åter på solen får smaka.
/Martin
Av Martin Hedberg
I går var det klart väder på många platser och även idag söndag blir det klart på många platser.
Förvisso kommer det att bildas en del moln och under sena eftermiddagen, det snöar lite i Norrbotten och kvällen driver det in moln och en del snöblandat regn över Västkusten. Men på det hela taget är det en passa-på-att-vara-ute dag.
Det är inte blåsigt, temperaturen håller sig mellan 5 och 10 minusgrader och det är märkbart ljusare än var det var förra veckan.
Det går fort nu, bara sedan förra helgen så har dagarna blivit mellan en halvtimme (i sydligaste Sverige) och en timme (nordligaste Sverige) längre.
Dag för dag blir det nu allt ljusare. Eller egentligen skall jag säga att dagarna blir längre och solen står allt högre på himlen. Men inte nog med det, dagarna blir det även med allt större steg.
Detta fortsätter fram till den 20 mars kl 12.02. Då inträffar vårdagjämningen.
Efter vårdagjämningen blir dagarna fortsatt allt längre, men skillnaden från en dag till en annan krymper istället för att växa.
Det märks tydligt att det blir ljust allt tidigare om morgonen. Det är fortfarande vinter och snö i Norrland, Svealand och i alla fall en bit av Götaland (de östra landskapen). Snön och ljuset hjälper till att förstärka känslan av att vi är på väg mot vårvintern, en riktigt trevlig årstid.
/Martin
Av Martin Hedberg
Nu under natten mot fredagen så sjunker temperaturen med mellan 5 och 10 grader. Det kommer att märkas mest på de platser som under torsdagen hade plusgrader, de får nämligen minusgrader.
Det kommer att vara mellan -5 och -10 grader i Södra och Norra Norrland, Svealand och större delen av Götaland på fredagsmorgonen. (Sydligaste Götaland får runt noll grader.)
Detta, i kombination med att det varit tögrader på många platser i ett par dagar, gör att man bör vänta sig att det kan vara is och halt på platser som bara för någon timme sedan hade bra friktion. Det gäller såväl vägar som trottoarer och trappor.
Och eftersom markförhållanden förändras kraftigt längs med olika vägsträckor måste man vänta sig inhomogena, dvs varierande, förhållanden. Broar tillhör tex de platser som kyls av snabbare än andra vägavsnitt.
Ta det nu försiktigt så att ni inte skadar er själva eller andra.
Kolla gärna Trafikverkets varningar för halka.
/Martin
Av Martin Hedberg
Idag torsdag viner vinden över främst Halland och Skåne. Vinden har ackompanjerats av ett rätt så intensivt regnande under de tidiga morgontimmarna. Halland och Skåne har klass-2 varning för stormbyar.
Det finns en klass-2 varning för högt vattenstånd i Skagerack och Kattegatt med 110-130 cm över referensytan.
I Öresund och över sydvästra Östersjön är det också varning, men för det motsatta: Lågt vattenstånd med 120-130 cm under det normala.
Regnet mattas av och vindarna kommer att avta under förmiddagen. Till i eftermiddag är det bara blåsigt i största allmänhet.
Även på södra och mellersta Östersjön är det blåsigt med kulingvindar och klass-1 varning för detta.
I Jämtland är det snödrev och kraftiga vindar (klass-1 varning).
Från Gävleborgs län ner till Östergötland är det varning för isbeläggning av våta ytor i samband med att temperaturen faller snabbt under dagen och kvällen.
Det är i morgon första februari och vintern kommer då att ha tagit ett nytt grepp om merparten av Sverige. Temperaturen i Götaland kommer förvisso att ibland vara över noll grader. Men den kommer tidvis även att vara på minussidan vilket gör att man måste ta höjd för vinter även i sydligaste delarna av landet.
/Martin
Av Martin Hedberg
Idag är det många som vaknar upp till ljudet av regn som droppar på fönsterbleck. Inte riktigt vad man brukar förknippa med januari. Inte heller rimmar det med vad vi vant oss vid tidigare i vinter när det varit både kallt och massor av snö.
Men regnet drar ganska snabbt förbi. Tögraderna stannar i och för sig lite längre, men redan natten till fredag kommer återgången till vintertemperaturer.
Det som sker idag onsdag är att ett Götaland och Svealand får regn av och till under dagen. I Dalarna kommer det som blötsnö. Det mest intensiva har redan passerat Götaland och drar bort från Svealand under förmiddagen. Under eftermiddagen får Skåne, Blekinge och Kalmar län en ny omgång med regn, medan det i övrigt mest blir spridda skurar.
I Norrland är det kallt nog för att nederbörden till största delen skall falla ut som snö. Dock blir det blötnsö i Gästrikland och Hälsingland.
Det blir plusgrader i Götaland, Svealand och en bit i södra Norrland.
Det blir lite blåsigt idag, men inte alls lika blåsigt som komma skall. Under natten till torsdagen och under torsdag morgon-förmiddag så drar kraftiga vindar in över Västra Götaland. i kustbandet möjligen med stormstyrka i byarna. Det renderar en klass-2 varning.
SMHI har även utfärdat en klass-2 varning för högt vattenstånd i Skagerack och Kattegatt. Vindarna pressar på vattenmassor så att kustbandet väntas få 110-130 cm över normal vattennivå.
I samband med detta (regn, blötsnö, vindar och vattennivå) måste man givetvis räkna med störningar i samhällsfunktioner. VI kan tänka oss att det blir stora vattensamlingar, blir halt/moddigt, blåser omkull träd, blir avbrott i tele- och elförsörjning, översvämningar mm. Samt att det blir störningar/avbrott i trafiken, såväl för bilar som för flyg, tåg och färjor. Ta höjd för det.
Natten till fredag kommer nästa omslag i vädret: Då blir det kallt igen. Temperaturen sjunker med 5-10 grader. Det kan komma att spela en stor roll i Götaland och Svealand som i och med det åter får minusgrader. Det vatten som inte runnit undan kommer då att frysa till is.
/Martin
Av Martin Hedberg
Tidigt under onsdagsmorgonen drar ett regnområde in över Västkusten. Det avancerar relativt snabbt vidare österut över Götaland och Svealand. I höjd med Dalarna övergår nederbörden i blötsnö. Från Östersund och norrut blir det snöfall.
Inte nog med att det kommer regn och blötsnö, det blir blåsigt också. Vindarna accelererar från onsdag eftermiddag. Som kraftigast kommer det att vara över västra Götaland under natten mellan onsdag och torsdag. Tidvis kommer vinden att nå stormstyrka i byarna över Västkusten.
Det går inte att utesluta störningar i trafiken, strömavbrott, stormskador på skog och byggnader mm.
Natten till fredag sker ett markant omslag till kallare väder. Temperaturen kommer att sjunka med 5 till 10 grader. Det innebär att det relativt snabbt blir minusgrader i Svealand och norra Götaland. Det kommer troligen att ställa till med en del störningar i samhällsfunktioner även det.
/Martin
Av Anders Persson
Det verkar ju enkelt och självklart: is som värms upp blir till vatten, som omvandlas till ånga när temperaturen stiger till 100 grader eller mer.
Att det är något lurt blev jag uppmärksam på häromdagen när jag hörde den gamla Hasse&Tagevisan från ”Spader Madam”:
”Fast molnen är många
så är de bara ånga
som hänger för solen en liten, liten stund.…”
Men det är ju inte sant sade Meteorologen i mig: moln består av vattendroppar och, mest, iskristaller. Vattenånga går dessutom inte att se, den gasen är osynlig som syrgas och kvävgas.
Men sade folk omkring mig, i ord som börjar med ånga- (ångbåt, ångmaskin osv) syftar ordet inte bara på att de drivs av den osynliga gasen vattenånga utan också att man kan se hur ångan strömmar upp och ut ur systemet. Och när vi talar om ”ångbad” tänker vi då inte på något dimmigt?
Jo, försvarade jag mig med, men denna ”dimma” är, liksom dimman ute i naturen, en massa vattendroppar som flyter i luften.
Debatten fick lite fast mark under fötterna när vi drog oss till minnes att i engelskan finns det två ord, ”steam” och ”vapour” som båda betyder ånga, den förra ”synlig ångrök”, den senare det meteorologiskt-fysikaliskt korrekta ”ånga”, i t.ex. ”water vapour”.
Finskan verkar, liksom svenskan, bara ha ett ord ”höyry” liksom franskan med ”vapeur”. Men tyskan har två, ”Dampf” för den osynliga vattenångan och ”Schwaden” för ”ångmoln”.
Så ska vi göra samma distinktion i svenskan, t.ex. att använda det gamla ordet ”imma” i större utsträckning? Fast det sabbar ju Hasse&Tages visa:
”Fast molnen är många
så är de bara imma…”
/Anders
Av Martin Hedberg
Det är ungefär lika kallt i hela landet. Det gör att temperaturerna troligen upplevs som rätt låga i Götaland och Svealand. Generellt sett så har vi mellan 10 och 20 minusgrader. Lokalt kan det dock vara ner mot -30. I sydligaste Götaland bara omkring 5 till 10 minusgrader.
Jag väntar även att det fortsätter att vara relativt nederbördsfattigt ett par dagar till.
Men det finns en bortre horisont på kylan. Som det ser ut idag så blir det ett omfattande skifte på måndag den 28 januari. Det börjar i och för sig redan på lördagen (26:e) i sydvästra Sverige, men det tar lite tid innan det slår igenom över hela landet.
I samband med omslaget blir det inte bara betydligt mildare, det kommer även en del nederbörd.
Och under nästa vecka stiger temperaturen ytterligare.
/Martin
Av Martin Hedberg
Här kommer nu facit till den veckoprognos för temperatur i Stockholm som jag gjorde för en vecka sedan.
Temperaturuppföljning (Bromma flygplats) av den tredje veckoprognosen.
Som synes så gick det tidvis bra, men inte riktigt lika bra som i de två första exemplen (mellandagarna och vecka 2). Men det visar också att det inte på något sätt är självklart att göra prognoser. Kriteriet var att 85% av observationerna skulle ligga inom det grå fältet (det blev 70%). Å andra sidan var det 100% i försök nr två.
I de här exemplen har jag gjort en prognos i veckan och sedan följt upp den. I skarp drift skulle vi givetvis inte bara gör en prognos i veckan, utan uppdatera liggande prognos kontinuerligt. Nu gjorde jag det i texten och en hel del av missarna i den ursprungliga prognosen hade vi kunnat parera i förväg.
Men väder är inte bara temperatur. Nu kommer frågorna kring hur man skulle kunna presentera andra parametrar som tex molnighet, regn/snö, åska, vindhastighet och vindstyrka.
Vi behöver lösa det för två olika ”case”, dels när man har någon form av tidslinje. Antingen det är ett diagram eller vanligt ”ikonväder”. I bägge fallen representeras tiden av x-axeln, ungefär som vi läser text.
Det andra caset gäller kartor. De är yttäckande, men visar (oftast) bara en situation vid en given tidpunkt.
Notera att det inte bara handlar om att ange en väderprognos. Vi vill ange ett sannolikt intervall inom vilket vädret kommer att vara. Ungefär som det grå fältet i exemplen med temperatur. Men hur gör man det för nederbörd, vindar eller moln/sol?
/Martin
Av Anders Persson
Eftersom det sedan 1960 hetat ”att om 5-10 år behövs det inga meteorologer” har utbildningen eftersatts. Varför kasta ut pengar på människor som snart inte behövs? Undantaget har gällt de meteorologer som bygger upp datamaskinssystem, de är mycket kvalificerade för det jobbet.
Men nu börjar det stå klart, åtminstone utanför Sverige (USA, Frankrike och Storbritannien), att meteorologen i datorns tidevarv, både behövs och behöver mer utbildning.
1991 kom jag till ECMWF för att rutinmässigt finna ut orsakerna till dåliga prognoser. Då gällde det verkligen att förstå hur atmosfären fungerar, inte bara bli godkänd i olika tentamina. Samtidigt blev jag engagerad av Nationalencyklopedin för att skriva om meteorologi.
Det visade sig då att mycket av det jag lärt mig under utbildningen var fel, vilseledande eller ofullständigt. Kontakter med kollegor ute i Europa och världen visade att de var lika illa informerade. Så jag fick helt enkelt börja utbilda mig själv.
En del av vad jag anser viktigt att kunna när det gäller att använda datorprognoser finner ni i ECMWF:s User Guide http://www.ecmwf.int/products/forecasts/guide/ eller i intervjun på sidorna 8-12 på http://www.ecmwf.int/publications/newsletters/pdf/129.pdf
Meteorologer behövs, men det är viktigt att de har bra kunskap och är skickliga i sitt yrke.
/Anders
PS. Underskattning av extremer när det gäller tex temperaturer behöver inte bara beror på systematiska fel hos modellerna utan också på osystematiska, hur underligt det än kan låta. Jag tänker på ”regression to the mean” som jag skrivit om tidigare. Dvs, om det är -21 grader och prognosen är fel med typiska 7 grader, är det mycket troligare att prognosen varit -14 grader än – 28 grader. Omvänt om -21 är prognostiserat är det troligare att den verkliga temperaturen är mildare än ännu kallare, vilket ju vore snudd på rekord. DS.