Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water ExtremesNej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.   

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT),   compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent).  The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

                  

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

27 CommentsLeave a comment

  • Hej Martin. det är skönt att vi äntligen kan vara säkra på att naturkatastrofer är vårt eget fel. På medeltiden skulle resultatet av en sådan visshet varit att folket dragit ut på vägarna och piskat sig på ryggen för att blidka gud. Nu betalar vi istället högre skatt för att må bättre. Båda straffen är tyvärr lika inproduktiva, vi i Sverige kan inte påverka klimatet ens om vi lägger oss ned och dör. Denna debatt gynnar endast miljöpartiet.

    • Artikeln handlar inte om att späka sig för att minska påverkan på klimatet. Den handlar inte heller om hur liten inverkan såväl individer som hela Sverige har jämfört med tex Kina, Australien och USA.

      Den handlar om att förhålla sig till det faktum att det FINNS väderextremer som kostar pengar och skördar liv.

      Frågan om att kunna anpassa sig till och skydda sig mot extremsituationer borde vara något som intresserar alla politiska partier. Man måste utvärdera alla hot, såväl finansiella som militära, medicinska, digitala, vatten- eller väderrelaterade, utan skygglappar för ideologier.

      Att tro att ”klimatdebatten” handlar om grön politik är att binda ris för egen rygg. Frågan är: Hur skall vi hantera väderextremer? Genom att blunda och hoppas att stormen, översvämningen, värmeböljan… inte upptäcker mig?

      • Gissar att du tänker precis som Lasse H längre ner, vi ska strunta i att minska utsläppen eftersom de inte drabbar oss i Sverige särskilt mycket, det enda vi behöver göra är att få världen att inse att klimatförändringarna är verkliga och att vi behöver anpassa oss till dem. Skulle inte förvåna mig om du röstade på något av de mindre klimatvänliga partierna i EU-valet.

  • Hej Martin. Ett stort erkännande för ditt oändliga tålamod med människor som inte kan, ev. inte vill förstå

  • Just här i Sverige lär vi väl inte ha några väderextremer som hotar oss inom överskådlig tid, så vi kan väl luta oss tillbaka och ta det ganska lugnt. De största hoten ligger väl inom det ekonomiska området pga ev sinande ändliga resurser. Så klimatfrågan tror jag vi kan lämna därhän. Miljöpartiet likaså, som inte har någon större funktion att fylla, anser jag.

  • Kommentar till att Flera har hoppat på MP i kommentarerna:
    Det här handlar inte bara om vad vi kan göra inom Sveriges gränser utan även om hur vi kan påverka andra länder. Ett viktigt steg är att förmå länder att sluta gräva upp fossila bränslen för förbränning och att ta fram spännande och lönsam teknik för miljövänlig energiframställning. Här har både Sverige och MP en viktig roll att fylla.
    Observera också att såväl resurs som klimatfrågor är väldigt viktiga nu och i framtiden.

    • hej Lars. Miljöpartiet är mest till problem inom Sveriges gränser, det är här Mp har någon makt. Höjda skatter mer regleringar i Sverige förmår inte hejda rovdrift i omvärlden. Tvärtom tvingas vår relativt miljövänliga produktion av såväl industrivaror som jordbruksprodukter flytta utomlands eller avveckla. Detta gynnar inte miljön globalt, inte heller den Svenska ekonomin.

  • Bravo Lasse H. Skönt att höra att det finns folk som har lite förstånd kvar. Det är ett jäkla tjat om klimatförändringar hela tiden är det för varmt så är de inte bra regnar det så är de åt helsike.Det har väl varit så här förut? Nu börjar väl alla miljönissar att skrika jag pratar väder o inte klimat, så skrik då, de skiter jag i för jag TROR inte på någon växthuseffekt Det har och kommer att vara växlingar i vårat klimat i alla tider.

    • Jag, det har alltid förekommit klimatförändringar.
      Nu har vi inlett en period med kraftigare förändringar än mänskligheten någonsin har upplevt.

      Vi BÖR göra något för att minska klimatpåverkan. Vi MÅSTE i alla händelser anpassa oss. Ju mer vi kan göra för att minska påverkan, desto mindre behöver vi anpassa oss.

    • Det var ett väldig urladdning som tydligen legat och pyrt. Verkligen inte särskilt väl underbyggd argumentation. Självfallet har det varit växlingar i vårt klimat i alla tider, men anknyter till Martins svar. Alltså en period med kraftigare klimatförändring än vad mänskligheten nånsin upplevt. Lätt att stoppa huvudet i sanden och att använda epitetet ”miljönissar” ger ju bara sken av att nedvärdera seriösa medvetna personer som verkligen har skaffat sig vetenskapligt underbyggda kunskaper om den accelererande klimatpåverkan som skett under en mycket kort tid i mänsklighetens historia.

      Antar av förnamnet att döma att du liksom jag lagt ett antal år bakom oss, men jag ber om ursäkt om jag nu tar i, men det är ju bra om man då inte antar rollen som ”vresig gubbe” utan istället med öppet sinne tar in ny information. Jag vet inte alltid lätt, men det stärker sinnet:)

  • ”Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. ”

    Ett bra sätt att bekämpa torka och öken är Permakultur. Något som kan göras nu, utan stora kostnader och lång övergångstid. Allt som krävs är startkapital, vilja och kunskap…

    http://www.youtube.com/watch?v=YBLZmwlPa8A

    Dessa permakulturer klarar av de svåraste torr-perioderna när andra ställen runt omkring lider. Gör öknen grön igen!

    MVH Henrik

    • Bravo Henrik. Det är härligt med lite konkreta åtgärder. Det går att göra saker konkret inte bara gå tillbaka till 1800 talet. Varför inte använda lite av den havsbaserade vindkraftselen till att cirkulera vattnet i utsatta områden av tex östersjön.

  • Varken MP eller utsläppshandel är lösningen på klimatfrågan. Inga av dessa gör någon reel nytta för miljön. Tyvärr. Däremot finns det enkla lösningar som därför inte är interssanta. Att utsläppshandeln klubbades igenom beror på lobbyverksamhet från de som tjänar på detta och därmed fördyrar för skattebetalarna.

  • Jag gillar MP for de ar de enda som verkligen ar med i verkligheten . Gillade M innan men de har inte mod eller visioner som duger,

  • Hej Hans. Jag tycker absolut inte illa om människor som är experter på saker o ting. Men det som retar mej är att många tror sej kunna o veta allt mellan himmel o jord.Skulle det vara så att man inte delar deras uppfattning så är man antingen en miljöbov eller en komplett idiot. Själva är det inte så värst mycket miljötänk hos vissa av dem. Narturligt vis ska vi alla vara rädda om våran jord vi har bara den men det jag efterlyser är att de ska vara så svårt att vara saklig när man pratar om klimatförändringar.Trevlig fortsättning på den ljuvliga sommaren. SÅ här skulle det vara fem månader minst med någon regnskur ett par gånger i veckan

    • Hej Lennart, ja gäller förstås att som expert att ha en ödmjuk inställning och inte vara så mån om sin egen prestige. Nya rön och upptäkter kommer ju hela tiden. Konstigt vore det annars. Det är ju detta som kännetecknar vetenskapen – en ständigt pågående process.

      Ok, jag tror såklart inte heller att du tycker illa om människor som är experter, men man kan förstås reta sig på någons synpunkter, men då gör man ju en åtskillnad mellan sak och person. Tvärsäkra ståndpunkter låser ju också vidare debatt.
      Sen när det gäller klimatfrågan så talar man om sannolika framtidsscenarion. Själv har jag genom att ta del av skilda vetenskapliga studier kommit fram till att mycket talar för att den accelererande klimatförändringen starkt hänger samman med människans aktiviteter framförallt genom utsläpp av växthusgaser. Sen går ju det alltid att diskutera graden av naturliga variationer och graden av mänsklig påverkan när det gäller klimatförändringarna.

      Önskar dig också en trevlig fortsatt sommar!

  • Varmaste månader sedan 1880, April delad förstaplats med April 2010, följt av Maj som etta och även Juni som etta. Juli landar nog inom topp fyra, min gissning blir som tvåa.
    http://www.ncdc.noaa.gov/cag/time-series/global

    Kalifornien torkar ut helt snart om de inte får regn, många där har hoppats på en rejäl El Nino eftersom det oftast innebär regn för dem. Nu ser det inte ut så längre utan det mesta pekar mot en svag El Nino.
    http://www.youtube.com/watch?v=mRaoZ0HIqy8

    Även om det skulle bli neutrala förhållanden framåt Juletid så räcker nog värmen och temperaturavvikelserna i Stilla Havet till för att ge hela 2014 en topp-position (globalt sett) iaf.
    http://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/overlay=sea_surface_temp_anomaly/orthographic=-163.98,0.32,384

    Arktis inväntar en sammstämmigt prognosticerad värmebölja inom några dagar, blir det så, lär den här kurvan ramla neråt och närma sig rekordåren igen.
    http://www.ijis.iarc.uaf.edu/seaice/extent/Sea_Ice_Extent_v2_L.png
    Med tanke på hur lite tjock flerårsis det finns kvar nuförtiden så lär utbredningen falla hyfsat fort.
    http://www7320.nrlssc.navy.mil/GLBhycomcice1-12/navo/arcticictn_nowcast_anim30d.gif

    Nästa decennium tror jag vi får se ett isfritt Arktis. Definieras ofta som ca 1 miljon kvadratkilometer is. Hur det påverkar vårt väder återstår att se, risken är väl att vår lilla klimatbubbla här i norden spricker för gott?

    • Hej trötter
      Är el nino bra eller dåligt? Oftast är det som är dåligt för några bra för andra. Arktis skulle redan varit isfritt enligt viss ”klimatexperter”som sedan skjuter upp prognosen till 2020. Det är mycket som ska bli, men inget har blitt.

      • ENSO, El Nino och La Nina, är ett naturligt fenomen. Det kan påverka väder kraftigt regionalt men har även effekter på Europa enligt en del studier. Skyfallen i våras skulle jag faktiskt kunna tänka mig hade ett samband med den kraftiga kelvinvåg och de temperaturer som rådde då i Stilla Havet, men jag har inga belägg för att var så.

        Men ALLA El Nino med en så kraftig start i början av året har blivit krafiga framåt Juletid enligt en nylig undersökning. Denna som pågått har avstannat och nu pekar allt mot att den skulle bli svag. Själv tror jag inte att den tjocka damen har sjungit färdigt än. Vi får se.
        Med så mycket energi som finns i haven idag så tror jag man har svårt att prognosticera vad som händer. Har läst att det skulle bli en konferens senare i år om just det och ENSO. Modeller och prognoser blir bättre och bättre men det man petar in har förändrats för mycket för att de ska hänga med. Tror jag.

        Ingen jag läst, har bestämt hävdat att Arktis skulle vara isfritt nu. Har dock läst att många påstår att andra sagt så. När man spekulerar är det väldigt viktigt att välja orden rätt, och det görs faktiskt av dem som kan det där.

        Men man behöver inte lyssna på andra.
        Vad tycker du själv när du tittar på graferna från t ex IARC-JAXA när det gäller utbredning de sista decennierna? Se det ut som det sjunker? 2012 var ett rekordår i avsmältning. 2013 var det vädret som var gynnsamt för påfrysning mot slutet av smältsäsongen. I år har det gått förhållandevis sakta, men nu är prognoserna samstämmiga för några dagar framöver så det kan bli ett större fall till i år. Du kan själv titta via satellit på hur isen ser ut. Valt ett område från igår som syntes hyfsat genom molnen norr om Alaska.
        http://1.usa.gov/1sY3WBf
        Det är förvisso riktigt stora isflak man ser, men inte är det homogent. Sen behöver man fundera över volymen, tittar du på min tidigare länk ovan om tjockleken, så ser du att det bör handla om ca 1 meter tjocka isflak just nu i det omådet. Om vi lägger till lite mer värme både underifrån och ovanifrån plus ett par stormar, vad tror du händer med utbredningen? 2012 går inte att komma under i år men med tiden blir det bara lättare och lättare…

        Kan tilläggas att även Grönland förlorar volym, de sista dagarna ca 9 till 9,5 gigaton per dag.
        http://polarportal.dk/groenlands-indlandsis/nbsp/isens-overflade/
        Ta EOSDIS och går ner mot området kring Jakobshavn på västra sidan. Man ser med egna ögon isen som ligger där ser ut som skit just nu. Man behöver inte ens veta var Jakobshavn ligger på förhand, utan man ser området direkt. Man kan zooma in och följa smältsjöarna som bildas och försvinner där över några dagar. Det går fort trots att det är kilometerstora sjöar som rinner rätt genom isen. Det kan tom handla om timmar.

        Även Antarktis tappar volym.

  • Trötter: ”Klimatbubblan spricker”. Blir det kallare här el varmare? Hoppas på varmare, spec på sommaren!

    • Förlåt att jag var otydlig, jag refererade egentligen till rapporten från WMO som Martins artikel handlade om.
      Titta på sidan 30-31 så ser du att vi lever i en bubbla jämfört med flera andra Europeiska länder när det gäller extremer och skador av dessa.
      http://www.wmo.int/pages/prog/drr/transfer/2014.06.12-WMO1123_Atlas_120614.pdf
      Att vi inte är så drabbade är kanske även en anledning till att så många Svenskar lever i en förnekarbubbla när det gäller AGW?

      Vad som egentligen förmodligen händer är det kanske bättre Martin svarar på eftersom han är meteorolog, men jag kan försöka lite så får väl Martin, eller andra, rätta mig. Du har läst här i flera år så du vet säkert att Martin skrivit om fastlåsta väderlägen ett antal gånger?

      Det som händer när temperaturdifferanserna mellan ett kallt Arktis och ett mer tempererat klimat avtar (som de gör nu) så försvagas jetströmmarna och de börjar meandera. Titta här så ser du direkt skillnaden just nu, när du jämför mot jetströmmarna vid Antarktis.
      http://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/250hPa/orthographic=-144.58,1.25,384

      Kraftigare högtrycksryggar och djupare lågtryck kommer att ge ’mer’ väder och längre. Så, när vi får varmt blir det varmt som … och länge. När det regnar så regnar det som … och länge.
      Det blir säkert varmt och skönt för dig, stundtals.

  • På många platser på jorden hotas hälsoarbetare till livet i sitt arbete att hjälpa, bekämpa tex. HIV, Ebola, mässling, svält etc. av människor som tror att naturvetenskapen är en konspiration, att de sprider sjukdomarna eller konspirerar mot lokala regiomer och ibland för att de inte förstår att naturvetenskapen är en metod att samla kunskap. det verkar vara något liknande bland dina belackare Martin. Tack för ditt tålamod att försöka motverka trons gift med lite upplysning, vilket konspirationsteoretiker och oljebolagslobbyn skyr som böldpesten…

  • Om havet blivit varmare, bör antalet orkaner öka. Så har ej skett vad kan det bero på? Det måste vara komplicerat att mäta en medeltemperatur för världenshav, precis som för vår atmosfär.

    • Hej. Det är flera saker som krävs för att det skall bildas tropiska cykloner, varmt vatten är en av dem. Därtill får tex vinskjuvningen inte vara för stor. Jag kommer att skriva en artikel om detta.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *