Archive - juli 2016

Nattlysande moln

I går kväll/natt (22 juli) så kunde man se nattlysande moln över Stockholm. De flesta reagerade säkert inte mer än att det var en vacker solnedgång och himmel, men de nattlysande molnen är ännu mer fascinerande än så.

När de finns så finns de under hela dygnet, men de syns bara i skymning och gryning. -På dagen är den blå himlen i sig så ljus att molnen inte framträder och på natten går till slut solen under horisonten även för de nattlysande molnen.

På fackspråk kallas de för ”noctilucent clouds” som direkt översätts till nattlysande moln. Det är givetvis inte så att molnen lyser av sig själv, men de lyser upp av solen när den står under horisonten.

Anledningen till detta är att de ligger så mycket högre, på 70-100 km höjd, än vanliga moln som vanligen håller till från marken upp till under 10-15 km. Solen kan därför lysa på dem efter att det blivit mörkt i övrigt. Vanligen syns de bäst när solen står mellan 5 och 15 grader under horisonten.

Nattlysande moln över Stockholm strax före midnatt den 22 juli, 2016.

Nattlysande moln över Stockholm strax före midnatt den 22 juli, 2016.

Man delar in luftlagret, från marken till rymden, i olika sfärer som beskriver deras olika egenskaper och förutsättningar. Vanliga moln, som utgör 99,99..% av alla moln, bildas i troposfären, luftlagret närmast marken. Det är här som allt väder händer. Men nattlysande moln bildas i ”mesopausen” nivån mellan mesosfären och termosfären.

Molnen bildas vanligen under sena våren och sommaren när luften närmast marken värms. Luftlagren högre upp kyls av och den ringa luftfuktighet som trots allt finns där kan kondensera till iskristaller. Det är inte helt självklart att beskriva temperaturen när lufttrycket är så lågt som där de nattlysande molnen finns, men det är kallt. Omkring -100°C.

De här luftlagren är i princip avskilt från väder, moln och alla annan cirkulation av vattenånga som till absolut övervägande del sker i troposfären. Nattlysande moln är de högsta molnslaget vi har.

De nattlysande molnen är mycket tunna, i princip genomskinliga och reflekterar bara en bråkdel av det infallande solljuset. Hur kraftigt de lyser/syns (brightness) definierar man på en 5-gradig skala där 1 är det svagaste och 5 det kraftigaste. 1:or är så svaga att man i princip måste veta att de finns där för att se dem. 5:or är så kraftiga att man lätt misstolkar dem för att vara vanliga moln. Molnen i går kväll/natt hade brightness 3.

De klassificeras även i olika typer beroende på form och struktur på molnen, men det blir lite för mycket att gå igenom i denna artikel. 🙂

Sannolikt har vi nattlysande moln i natt igen.

/Martin

PS. En annat bekant nivå är stratosfären där vi bland annat har ozonskiktet. Men ozonskiktet ligger på ca 35 km höjd, dvs bara halvvägs upp till de nattlysande molnen.

Ovanför de nattlysande molnen har vi i och för sig fenomenet norrsken (sydsken och eller sammanfattande namn polarsken) som inträffar på höjder mellan 90 och 200 km. Men det är inte moln utan elektriskt laddade partiklar från solen som fångas in av jordens magnetfält och kolliderar med tex syre och kväve varvid elektroner exciteras. När de faller tillbaka till sina normala energinivåer sänds ljus ut. Norrsken lyser med andra ord på riktigt eftersom det är ljus och inte moln som reflekterar ljus. DS.

Intervjuad av Biståndsdebatten i Almedalen

Almedalen pågår för fullt och det är ett enormt mingel med både högt och lågt. I nedanstående inslag blir jag intervjuad av organisationen Biståndsdebatten. Frågorna rör klimat, havsnivå, anpassning, Parisavtalet och angränsande områden.

Denna och andra intervjuer som organisationen Biståndsdebatten genomfört finns också på deras hemsida.

/Martin

Inte så konstigt med luftutbyte över ekvatorn

Ni som följt med i klimatdiskussionerna de senaste dagarna har troligen sett rubrikerna av att något unikt skett, att jetvinden har korsat ekvatorn. Denna händelse har dock fått löjeväckande proportioner!

Hur började diskussionen? Jo genom Robert Scribbler skrev en blog, som är hyfsat sansad och bland annat berör flödet av energi mellan hemisfärerna, förändringar i vågmönster, Gravitationsvågor, Rossbyvågor, Jetvindar, Quasi-biennial oscillation mm. I en bildtext spekulerar han att:

”…It’s the very picture of weather weirding due to climate change. Something that would not tend to happen under normal Holocene climate conditions. Something, that if it continues on a significant scale, may threaten seasonal integrity.”

Det framgår att Scribbler menar att det ena och andra skulle kunna inträffa i ett allt mer föränderligt klimat (även om han tar ut svängarna lite för mycket i påståendet att jetvinden nu flödar ”från pol till pol”).

Därefter gör Paul Beckwith en video som han lade upp sin sajt. Denna har blivit viral. Paul Beckwith tar ekvatorpassagen som beviset för att vi är i en ny klimatregim. Där konstaterar han bland annat att:

”The jet stream in the Northern Hemisphere has crossed the equator and joined up with the jet stream in the Southern Hemisphere. This is new behaviour, and indicates that climate system mayhem is ongoing.”

samt

”Welcome to climate chaos. We must declare a global climate emergency.”

Varför är det tokiga slutsatser? Jo därför att:

a) De båda hemisfärerna, avgränsade av ekvatorn, håller någorlunda tätt sig emellan men det är inget konstigt med att det sker ett luftombyte mellan södra och norra halvklotet. Den ”unika” (unprecedented) händelsen är inte så unik.

b) ”Händelsen”, att vindar med en viss hastighet blåser från ena sidan till ekvatorn till den andra, är en enskild väderhändelse, inte nödvändigtvis något kontinuerligt stadigvarande eller mer frekvent återkommande, dvs en klimathändelse.

c) ”Konsekvenserna”, att årstiderna skulle suddas ut till följd av denna väderhändelse är minst sagt spekulativa.

d) Observationen och slutsatserna som man gör är inte granskade eller publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, peer-reviewed.

Det är sorgligt eftersom mycket av det andra som Paul beskriver är korrekt, att vi har en akut situation, att klimatet förändras snabbare än någonsin, att vi närmar oss tipping points i klimatsystemet, att klimatsystemet blir alltmer oförutsägbart, att havsströmmarna förändras, att Arktis värms upp snabbare pga förändrat albedo…

Men att använda en inte unik väderhändelse som en form av bevis för att vi nu har klimatkaos, det är osakligt och slår tillbaka på hans eget och många seriösa forskares arbete. (Ja, jag gör en distinktion mellan dem, just av den här anledningen).

Jag säger inte att vi inte har en akut situation. Vi förändrar klimatet på ett sätt som har fått och kommer att få mycket allvarliga konsekvenser. Och det finns mängder av underlag och bevis både för detta och för konsekvenserna på våra samhällen. Men vi skall inte göra hönor av fjädrar.

Skippa spekulationerna och ta fasta på det substantiella som faktiskt finns att tillgå om hur klimatet förändras. Det är skrämmande nog.

/Martin

Det kan bli regn idag

När stackmolnen, Cumulus, börjar torna upp sig redan kl 7 på morgon, då kan man misstänka att det kommer att bli regnskurar. De bildas av stigande luft, konvektion, som skapas av solinstrålning och labilt skiftade luft.

Det som talar mot regn är dels om det är något storskaligt fenomen på gång, tex luftmasseombyte, eller om molnen breder ut sig så mycket att de släcker ut solinstrålningen och därmed det som driver konventionen.

Men det går fort just nu och man kan se från en minut till  en annan hur molnen blir allt mörkare.

/Martin