Archive - januari 2015

Skyhöga temperaturer, men meteorologen håller sig kall

Weatherman Cory McCloskey stays cool despite high temperatures

Ett klipp från en vädersändning på Fox10 av meteorolog från Accuweather. Något blir fel med väderkartan, temperaturerna rakar i höjden, men meteorologen Cory McCloskey håller sig kall. 🙂
Det är med blandad förtjusning som man ”ser fram emot” oväntade problem när man står framför kameran i direktsänd TV. Skall man komma av sig eller finna sig i situationen och hålla sig kall? Cory McCloskey inte bara behöll fattningen utan gjorde något riktigt bra av situationen.

/Martin

PS. 2960 grader Fahrenheit motsvarar 1627 grader Celsius. Järn smälter vid 1538 grader. Det kokar/förångas vid 2862 grader.

För att få konvertera Fahrenheit till Celsius: Dra av 32 och multiplicera med 5/9, eller

T°C  = (T°F − 32) × 5/9

Vad händer med snöstormen Juno?

US National Weather Service

Det som tidigare beskrivits som en av de tio värsta snöstormarna som kommer att drabba New York, ser ut att blekna. Myndigheterna har gjort New York till en spökstad genom att förbjuda icke nödvändig biltrafik, 3000 flygavgångar har ställts in och människor har bunkrat mat och vatten.

US National Weather ServiceBild från US National Weather Service’s Facebook.

US National Weather Service har nyligen lättat på restriktionerna. Så här skriver man på Facebook (27 jan kl 11.31 svensk tid):

The storm has moved further east and will be departing faster than our forecasts of the past two days. The result is much less snow than previously predicted for the western half of our region. The heaviest of the snow will be over Long Island and southern Connecticut with lighter snow elsewhere through the morning hours.

The science of forecasting storms, while continually improving, still can be subject to error, especially if we’re on the edge of the heavy precipitation shield. Efforts, including research, are already underway to more easily communicate that forecast uncertainty.

Själv finner jag det märkligt att så många vädermodeller inte visat tillräckligt rätt. Det är alltså inte bara en vädermodell från ett väderinstitut som missat utvecklingen (om nu den här utvecklingen är korrekt och kommer utan whiplash). Det är många prognoser, så kallade ensembler, från flera olika institut, som inte korrekt har fångat utvecklingen. Men ensemblerna fångar inte alla tänkbara utvecklingar. De är trots allt ett begränsat antal ensembler, inte oändligt många.

Det skulle kunna vara så att just den här sortens utveckling är svår att fånga. En snabb intensifiering av ett lågtryck som uppstått genom en sammanslagning av ett vandrande lågtryck från väster och ett subtropiskt lågtryck. Tajmingen för sammanslagningen är viktigt. Lite senare eller lite tidigare kan uppenbarligen få stora konsekvenser för utvecklingen och positionen av själva lågtrycket. Nu ser det ut att ha hamnat lite längre österut vilket stängt dörren för att skapa kaos i New York.

Men man poängterar att det fortfarande råder restriktioner och att stormen på intet sätt har bleknat överallt (13:55 svensk tid):

While many western sections of our forecast area have been spared the worst conditions, we have been seeing blizzard conditions across Long Island since 11pm last night. We have over 16″ here at the office and still snowing moderate to heavy. The Islip Airport has 20.9″ and a measurement in Mattituck was 24.8″ The storm tracked 50 to 75 miles further east than expected and this made all of the difference as to where the heaviest snow has fallen. Here is our latest snowfall totals and a view outside our office a short time ago (link).

Det ser ut som myndigheterna haft ”oturen” att stormen inte blivit megastor över just de mest befolkade delarna av nordöstra USA där man varnat för den. Och att befolkningen haft turen att slippa ett omfattande oväder som tagit en ostligare bana än prognoserna indikerat.

Men har det snöat alls? Ja det har det. Nedan grafik från New York Times och visar prognos samt hur mycket som har fallit hittills. Det är inte så att det inte kommit någon snö alls. I Massachusetts, Rohde Island och på Long Island har det kommit 10-20 tum, 25-50 cm.

Juno prognos, från New York Times 2015-01-27.002

Det råder fortfarande stora problem och begränsningar på andra platser inom det aktuella området där man varnat för snöovädret. Men inte just i New York där allas blickar fokuseras.

/Martin

Davos och Al Gore

Al Gore in Davos about Climate Change

Jag såg föreställningen live när den sändes i veckan. men via kommentar från ”Trötter” fick vi en länk till Al Gores presentation av klimatkrisen, ”the Subprime Carbon Asset” och andra mer positiva förändringar som han beskriver.

Al Gore beskriver också det stora skifte som sker nu när såväl privatpersoner som stora institutioner växlar över sina investeringar från fossil till förnybar energi.

Det är en bra presentation han gör, i synnerhet om man beaktar att han är politiker. Han tar en del genvägar rent vetenskapligt, men på det hela taget har han koll på vad som sker. Han håller sig långt borta från de grova felaktigheter som många av hans politiska motståndare och fossil-lobbyister gör sig skyldiga till.

Jag är säker på att han, i vanlig ordning, kommer att få kritik för att han tog flyget till Davos (istället för att cykla?) och andra enkla one-liners.

Men det viktigaste i sammanhanget är inte bara att ta del av vad han säger för sin egen skull. Nej det viktigaste är att inse vad gräddan av världens ledare fick sig till livs när de lyssnade till honom i Davos. Även om man inte tror på vetenskapen (suck) så måste man inse att världsledare fattar att andra beslutsfattare vet vad som är på gång.

/Martin

2014 blev det varmaste året hittills

Global medeltemperatur

Så där, då har även NOAA kommit fram till det som Japanska nationella vädertjänsten presenterade preliminära siffror kring för någon vecka sedan: 2014 blev det varmaste året som någonsin uppmätts.

Global medeltemperatur

2014 det varmaste året sedan mätningarna började. De tio varmaste åren markerade med mörkrött. Alla har inträffat sedan 1998.

Eller som NOAA skriver i sitt meddelande:

The globally averaged temperature over land and ocean surfaces for 2014 was the highest among all years since record keeping began in 1880. The December combined global land and ocean average surface temperature was also the highest on record.

Värmen fördelade sig dock inte homogent och många i tex USA kanske höjer lite på ögonbrynen över att 2014 skulle vara det varmaste året hittills. USA var nämligen en av de geografiska områden som inte hade ett varmt år. Men övriga delar av världen, i synnerhet i Arktis hade rekordvarmt. Nedan visas skillnader för de fyra säsongerna (grafik från Columbia Universitet).

NOAA temperature reportSammantaget ger detta att 2014 blev rekordvarmt.

2014 petar därmed ner 2010 samt 2005 till andra respektive tredje plats över varma år.

/Martin

Vinter 2.0 tack

Halka i trafiken i Stockholm

Nu regnar det. Och blåser. Det har varit tögrader och stormvindar. Inte bara en gång, eller tögrader bara i södra Sverige. Nej det har varit, och kommer att bli, tögrader i Norrbotten också. I mitten av januari!

Jovisst har det varit svinkallt också. I alla fall i Norrbotten. I södra Sverige har det bara varit kallt. Men inte som förr, nej nu är det normala att det är lite varmare än det brukade vara.

Halka i trafiken i StockholmRödljuskörning i Stockholm. Det är oklart om personerna på bilden verkligen har något med incidenten att göra.

Och inte nog med det, det växlar också. Milt – kallt – blåsigt – kallt… Vad får vi av det här? Jo en situation som vi ser just nu tex: Is på gatorna efter att det töat efter att det varit kallt och snöat. Stormfällda träd, strömavbrott och benbrott. Och som sagt var, nu regnar det.

Det man kan hoppas på just nu är att vintern tar ett omtag. Att isen regnar bort och att vi får en omstart på vintern. Först kallt så att det blir tjäle i marken, därefter fortsatt minusgrader och snöfall i omgångar. Det behöver inte komma ett par decimeter på en gång, utan räcker med en. Därefter fortsatt kallt, men inte svinkallt. Sedan lite mer snö. Och så fortsatt minusgrader fram till det är dags för våren at göra entré.

Regn i januari, vad skall det vara bra för? Nä, visst, det är inte vi som väljer hur vädret skall vara. Det är väl i och för sig tur det, hur skulle det se ut. Men i sånt fall skulle åtminstone någon eller några vara nöjda. Vem är nöjd med vädret som vi har idag?

Nej, jag skall inte veckla ut det här i någon berättelse om klimatförändringar. Jag vill bara påpeka att jag inte uppskattar vintern som den ser ut just nu.

Jag hoppas att vi kan få till en förändring till det bättre. I början på nästa vecka blir det sakta lite kallare.

/Martin

Kyla, snö, tögrader och regn

Vädret 15 januari 2015

Det är stora kontraster i det svenska vädret just nu. Från -30 grader i Norra Norrland till ett par plusgrader i Götaland. Däremellan såväl snöfall som regn.

Men det är inte någon statisk situation, det som sker är att mild luft strömmar upp över landet med sydvästliga vindar. I den gränszon som bildats mellan den kalla luften i norr och den milda luften från söder så har det utvecklats ett nederbördsområde. Efterhand kommer det även att bildas ett lågtryck.

Vädret 15 januari 2015Detta lågtryck gör att det (återigen) kan komma en hel den snö över främst Gävleborgs län, Västernorrland och Jämtland. Jovisst både snöar och regnar det på andra platser också, men det är här det kommer rikligt med nederbörd. SMHI har gått ut med en klass-1 varning för 10-25 cm snöfall.

I samband med att mildluften strömmar upp över Svealand så kommer regn att frysa och fukt att kondensera på kalla ytor. Det gör att vi kan vänta oss ishalka i bland annat Värmland, Örebro län, Västmanland, Södermanland, Stockholm och Uppsala län.

Ta det varligt i trafiken, håll lämplig hastighet och ett lite större avstånd till framförvarande bilar.

/Martin

Stormen Egon ställer till med problem

Det har väl inte undgått någon att stormen ”Egon” härjar i södra Sverige.
2010-01-10_vader_Egon.001SMHI har utfärdat varningar i mer än halva Sverige och en stor andel av dem är klass-2 varningar, den näst kraftigaste klassen.
I Götaland är det stormvindar och i Gävleborg och Dalarna är det kraftigt snöfall i kombination med kraftiga ostliga vindar som ställer till med problem.

Vindarna kommer att kulminera nu under kvällen, mellan 20 och 23. Men det fortsätter att vara blåsigt även under natten. Snöfallet över Gävleborg och Dalarna i kombination med vindarna skapar såväl dåliga siktförhållanden som drivbildning av snö.

/Martin

Ska det regna i januari?

slask

Det nya året börjar inte bra ut ett väderperspektiv. Från 20-30 minusgrader till flera plusgrader i Norrland och snö som töar. Därefter en storm som inte blev så illa som folk förväntade sig (efter att SMHI gått ut med en klass-2 varning).

Just nu drar ett regnområde bort från södra Norrland/östra Svealand och till helgen är det dags för ett nytt blåsväder i Götaland/Svealand.

Är det här det nya normala eller har vi bara dåligt minne?

Slask

Det är klart att det förekommit plusgrader tidigare i januari tidigare år. Men det vi sett de senaste åren är början på en trend som har kommit för att förändras.

Utsläppen av växthusgaser gör att strålningsbalansen förändras. Det gör i sin tur att mindre värme strålar ut i rymden samtidigt som vi tar emot ungefär lika mycket som tidigare. Det i sin tur gör att det blir varmare. Störst blir skillnaden i den arktiska miljön. Dvs i närheten av Nord- och Sydpolen. Arktis inkluderar oss i Skandinavien.

Inte nog med att temperaturen stiger och snön/isarna töar av det. Det blir dessutom mindre kontraster mellan kalluften i norr och den varmare luften i söder. Det gör i sin tur att jetvindarna meanderar, svänger, kraftigare. Kommentaren ”Olle R” länkade nyss till en vetenskaplig artikel på just det temat (Evicence for a wavier jet stream in response to rapid Arctic warming).

Sammanfattningen från artikeln lyder:

New metrics and evidence are presented that support a linkage between rapid Arctic warming, relative to Northern hemisphere mid-latitudes, and more frequent high-amplitude (wavy) jet-stream configurations that favor persistent weather patterns. We find robust relationships among seasonal and regional patterns of weaker poleward thickness gradients, weaker zonal upper-level winds, and a more meridional flow direction. These results suggest that as the Arctic continues to warm faster than elsewhere in response to rising greenhouse-gas concentrations, the frequency of extreme weather events caused by persistent jet-stream patterns will increase.

Dvs, vi kan förvänta oss att det blir såväl kallare som mildare. Och nej, de tar inte ut varandra, i medeltal blir det mildare.

/Martin

Jag hade fel

Uppföljning av ensembler för Frösön

När vi nu efter en vecka summerar vad uppföljningen av ensembleprognoserna för temperaturen för Frösön/Östersund gav så kan man konstatera att mer än hälften av observationerna (verkligheten) låg utanför det intervall som spändes upp av de olika ensembleprognoserna.

Mitt mål var att max 20% skulle ligga utanför intervallet. Jag får väl därmed konstatera att jag hade, eller rättare sagt gjorde, fel.

Och att jag hade kunnat ha såväl större fel, som mer rätt.

Uppföljning av ensembler för FrösönOm jag hade gått på den deterministiska, operationella, modellen (ECMWF med 16 km upplösning) så hade jag haft ännu mer fel. Det är den som majoriteten av alla prognoser på sajter, radio och TV baseras på. I bilden ovan är den markerad som en röd linje. Som synes så underskattade den temperaturen på Frösön mer än vad de övriga ensemblerna gjorde.

Förvisso innehåller den deterministiska/operationella modellen mer detaljer än vad ensemblerna gör. Detta dels för att den körs med högre upplösning, dels för att ett medelvärde jämnar ut detaljer. Men som synes så är den inte alltid bra på att återge verkligheten (att den har)

Mer rätt hade jag haft om jag hade använt mig av detaljer i ensemblerna (som jag vid försöket inte hade tillgång till). Tex om hade jag då fått med min- och maxtemperatur, något som inte kan förväntas inträffa exakt var tolfte timme (kl 00 resp 12 utc vilket var de tidpunkter jag baserade grafen på).

Därtill hade jag bara tillgång till prognoser för var 12:e timme. Som synes doldes det en del information mellan dessa punkter, tex i torsdags kl 06 (utc) där operationella modellen låg klart utanför ensemblerna där jag bara gjorde en linjär interpolation mellan 00 och 12. Den kan i och för sig ligga utanför fältet som representerar 80% av ensemblerna, men hade det funnits ett ensembelvärde för denna tidpunkt så hade den troligen dragit lite åt den operationella körningens håll.

Ytterligare en sak som kan ha inverkat på kvalitén är huruvida prognosen är en interpolation mellan närliggande geografiska gridpunkter till Frösön eller om det är prognosen för en specifik gridpunkt i närheten av Frösön. Det senare är att föredra.

Jag hade även kunnat addera meteorologisk egen erfarenhet över hur pass bra EC-modellen är att prognostisera vädret i detalj och i synnerhet för just Frösön. Men nu ville jag som sagt var avgränsa försöket till modelldata.

Slutsatsen så här långt (det lär komma mer i kommentarerna):

– Singla slant eller kasta tärning är inget bra sätt att göra prognoser på (jag skrev om det för några år sedan med anledning av att jag kritiserade en undersökning av vädersajter.)

– Att säga ”samma väder i morgon som det var idag” är bättre än att kasta tärning. Man kan ha det som default, men man får inte med det riktigt intressanta och som man vet kommer att hända: Att vädret ändras.

– Deterministiska prognoser kan fånga väderutvecklingen i stort och har med mycket detaljer. Men att man inte skall fästa sig tillnärmelsevis så mycket för dessa detaljer som de flesta vädersajter gör. I synnerhet gäller det prognoser som är längre än en vecka. (Ja, jag är kritiskt till att Klart.se gör det)

– Medelvärdet av ensembler (dvs ett stort antal prognoser) ger ett betydligt bättre svar på hur vädret kommer att utvecklas. Detta trots att de har sämre rumslig och tidsmässig upplösning än den operationella modellen. Men inte heller medelvärdet av ensembler är felfritt.

– Spannet av ensembler ger en ännu bättre bild av väderutvecklingen. Men trots att den beskriver ett sannolikt rum (i vårt fall en yta eftersom vi bara tittade på en parameter, temperaturen) så har den inte heller 100% träffsäkerhet.

– Man kan höja kvalitén på prognoserna genom att lägga på erfarenhetsbaserad kunskap om hur en viss modell beter sig i olika vädersituationer och/eller på olika platser. Detsamma gäller om det finns lokala betingelser som påverkar vädret på en skala som understiger modellens upplösning.

/Martin

Ett stort tack till meteorolog Anders Persson som kommer med såväl uppmuntran som (konstruktiv) kritik av dessa experiment.