Archive - juni 2012

Del 4: Hur bra är väderprognoserna?

Av Anders Persson

I en av mina kommentarer till den tredje delen av denna artikelserie gav jag bakgrunden till den destruktiva rivalitet som utvecklats mellan prognosmeteorologer och datormeteorologer. Detta gäller inte bara i Sverige utan runt om i världen.

Orsaken är att alltsedan datorprognoserna började utvecklas för sisådär 50 år sedan har det hetat att ”om 5-8 år behöver vi inga meteorologer”. Detta var dock bara taktiksnack. Datorkillarna visste att statsmakterna inte lyssnade på löften om bättre prognoser men däremot var lyhörda för möjligheterna av billigare prognoser. Därför kom utbildningen av meteorologer aldrig att befatta sig i nämnvärt med hur de skulle samspela med numeriska prognoser (dataprognoser eller NWP). Varför kosta på en utbildning som skulle vara onödig om 5-8 år?

Bildtext: 1905 började SMHI utfärda kulingvarningar som sista institut i nordvästra Europa, från 1924 utvärderade man också deras kvalitet – men komplikationer tillstötte på 1950-talet…

Men också en annan faktor hämmade utbildningen, och här är både datormeteorologer och prognosmeteorologer ansvariga: man ogillade djupt inblandning av statistiker eller statistiskt kunniga meteorologer, dvs folk som verkligen kunde besvara frågan i rubriken ovan ”Hur bra är väderprognoserna?” Ty i den mån de meteorologiska instituten runt om i världen bedrev prognosverifikation, dvs statistisk utvärdering av väderprognoserna, visade dessa resultat irriterande ofta inte hur bra prognoserna var ”egentligen”, dvs enligt vad meteorologerna själva ansåg. Meteorologins historia är därför full av dråpliga eller tragikomiska episoder hur meteorologerna söker ducka frågan ”Hur bra är väderprognoserna?”.

Anders Ångström hette en legendarisk meteorolog i början av förra seklet (son och sonson till den berömde fysikerna och själv generaldirektör 1949-54). 1924 när ”rundradion” började radiera väderprognoser satte Ångström på sunda vetenskapliga principer i stånd ett verifikationssystem av prognoserna för land- och sjödistrikt. Kvaliteten av de senare mättes i vad mån utfärdade kulingvarningar (dvs vind mer än 14 m/s) korrelerade med inträffade kulingar. Siffrorna utvärderades i slutet av året och meddelades i den årliga rapporten till K:Majt – där de förfarande finns att beskåda.

I takt med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom meteorologin blev dessa prognoser sakta men säkert bättre. Men i slutet av 1950-talet bröts trenden och korrelationerna började gå neråt. Vad hade hänt? Jo, Sjöfartsverket hade börjat rationalisera och dra in utsjöfyrarna, dvs fyrarna långt från land. Detta hade konsekvenser för verifikationssystemet i synnerhet för kusten mellan Gävle och Sundsvall; när det rådde västlig kuling till havs rapporterade de kvarvarande fyrarna i lä av kusten sällan över 14 m/s.

Ett problem hade uppstått, och hur löstes det? Jo, meteorologerna fick bestämda muntliga instruktioner att vara försiktiga, återhållsamma med att varna för västlig kuling mellan Gävle och Sundsvall! Vi lär aldrig få veta hur många sjömäns och fiskares liv som sattes i fara genom denna politik, men den hjälpte upp statistiken.

Jag började själv på SMHI under denna epok och minns hur vi meteorologer, som både ville rädda människoliv och förbättra SMHI:s statistik uppfann diverse kluriga vägar runt ”förbudet”. Det vanligaste var att prognosera västlig hård bris (mindre än 14 m/s) med tillägget ”tidvis ökande” eller ”lokalt kuling” eftersom dessa formuleringar inte krävde en formell kulingvarning.

Under denna tid hade verifikationerna av landvädret fortsatt utan att väcka uppmärksamhet. Detta var egendomligt ty när man började titta närmare på den under 1970-talet upptäcktes att enligt dessa siffror, pliktskyligt redovisade för K:Majt varje år hade SMHI:s landväderprognoser inte förbättrats ett dugg sedan 1924, möjligen blivit något sämre! Man löste detta problem på rent administrativ väg genom att helt sonika upphöra med verifikationen 1977!

Det var synd, ty hade man tagit vetenskapligt på problemet och gått till botten med frågan varför bevisligen bättre prognoser inte visar sig i statistiken hade man kanske löst det problem som förföljt moderna datamaskinsmeteorologer in i våra dagar: trots att deras datamaskinsmodeller bevisligen förbättrats visar statistiken bara blygsamma förbättringar eller inga alls. Men det får bli nästa kapitel.

/Anders

PS. I Lars-Göran Nilssons och Anders Nylunds nyligen publicerade bok om sjörapporten finns i kapitlet om Kuggören ett avsnitt med rubriken: ”Tidvis ökande… När meteorologerna lärde sig att trolla bort kulingar.” (Boken heter ”Sjörapporten : om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster”. Se sidan 215-216). DS.

Värmebölja i USA, bra väder i Sverige

Nu kommer allt fler rapporter om väderrelaterade katastroftillstånd i USA. Dels har man svåra skogsbränder, dels har man en omfattande värmebölja.

USA:s nationella vädertjänst NWS skriver på sin hemsida att:

”In addition to the skyrocketing temperatures, areas across the eastern U.S. will also experience air quality impacts as the heatwave continues. Several areas are already alerting residents who are sensitive to pollutants, such as children, the elderly and people with respiratory or cardiac issues. Prolonged exposure to the elements is also cautioned for people engaged in strenuous outdoor activities…”

Nedanstående grafik visar förväntade temperaturer under dagen idag fredag den 29 juni. 100 grader Fahrenheit, det röda på kartan, motsvarar 38 grader Celsius.

Samtidigt på en annan plats på jorden, nämligen här hemma i Sverige, frågar sig många ”när kommer sommaren?” och rubriksättarna på kvällstidningarna bara längtar efter att få berätta när ”värmen äntligen kommer”.

Låt er inte luras av färgerna på kartorna! Vi har olika färgskalor. Det vi markerar med orange (20 grader) på Sverigekartan nedan, det motsvaras av det gröna (68 Farenheit) på den amerikanska kartan här ovan.

Har vi verkligen så dåligt väder i Sverige? Okay, dagstemperaturerna når nätt och jämt över 20 grader och det har slagits regnrekord. Men skall vi tycka synd om oss själva?

Temperaturprognos för fredag 29 juni och lördag 30 juni kl 14.

Det behövs bara lite fantasi för att förstå att det kanske inte är vi som har den sämsta sommaren i år.

Det kanske till och med är så att vi har en riktigt bra sommar. I alla fall lär det finnas ett rätt många människor i USA som är avundsjuka på vårt svenska sommarväder som det ser ut just nu.

Till helgen blir det ett par grader varmare, omkring 25 i östra Svealand och Götaland, samt 15-20 grader i övriga landet. Det har regnat, vi har bra med grundvatten, skogarna är gröna och de brinner inte. Vattenmagasinen är fyllda och elpriset är lågt. Semestern kan börja.

Njut av den svenska sommaren.

/Martin

Del 3: Hur bra är väderprognoserna?

Av Anders Persson

I december i fjol när jag fortfarande arbetade i England hände något märkligt på den meteorologiska fronten: brittiska regeringen lät gratulera deras Meteorological Office och väderavdelningen på BBC för en ovanligt lyckad insats. Den brittiska regeringen uttryckte i detta sammanhang verkligen ”folkets röst”, mina brittiska vänner och bekanta var också imponerade. Så vad hade hänt? Egentligen mycket lite – med vanliga mått mätt.

I början av december dök det upp ett lågtryck ute på Atlanten som enligt datorberäkningarna skulle anlända till de brittiska öarna en vecka senare. Lågtrycket såg ut att utveckla sig till ett kraftigt oväder.

Inget ovanligt i detta, hösten hade varit full med kraftiga oväder. Det ovanliga med detta lågtryck var dess ombytlighet; beräkningarna tydde ömsom på att det skulle drabba Skottland med stormvindar, ömsom att mellersta England (Midlands) skulle drabbas av kraftigt snöfall och andra ytterligare att södra England hotades av storm och kraftigt skyfall med risk för översvämningar. Det enda som verkade någorlunda säkert var att ovädret skulle slå till någon gång mellan torsdagen den 15:e och fredagen den 16:e.

De brittiska meteorologerna valde i detta läge en djärv strategi. Den var inte improviserad på stunden utan frukten av långa och omfattande diskussioner i den brittiska meteorologiska samfälligheten. Jag vet, ty under mina många år i England hade jag haft nära kontakter med mina brittiska kollegor och 2008-10 till och med varit anställd på Meteorological Office, med uppgift att förbättra deras prognoser. I detta förbättringsarbete ingick också hur man skulle få prognoserna att också  u p p l e v a s  som bättre. Med detta räckte inte förbättringar i statistisk mening (mindre fel).

Så till exempel hade undersökningar visat att hälften av alla klagomål på ”dåliga” prognoser egentligen gällde ”hoppiga” prognoser. Ett annat var när meteorologerna fallit för ”machomyten” och framställt sig och sina prognoser som mer säkra än vad som var motiverat. Kring den 11 december 2011 beslöt de brittiska meteorologerna, i synnerhet de på BBC, att tillämpa vad som diskuterats över åren, även om det ledde till mycket okonventionella resultat.

För det första frångick de sin vana att i TV visa isobarkartor. Dessa datorgenererade produkter skulle ju klart visa hur prognoserna hoppade från ett tillfälle till ett annat (storm i Skottland alternativt snö i Midland eller kanske istället massor med regn i södra England). För det andra så berättade man öppet om de svårigheterna man hade att ”beräkna” lågtryckets bana. Man sade aldrig att ”datorn lurar oss” utan ”vi måste ständigt revidera våra beräkningar”. Den brittiska allmänheten hade alltså ingen klar bild av vad som skulle ske 15-16 december, bara att något ”hemskt väder” hotade!

Figur 1: De brittiska meteorologerna visade vid flera tillfällen kartor för olika möjliga utvecklingar: skulle lågtrycket gå mera norrut skulle detta hända, mera söderut något annat. Detta gav allmänheten en realistisk bild av möjliga ut vecklingar – och vad som  i n t e  kunde hända.

Strategin visade sin klokhet redan den 13 december när lågtrycket plötsligt försvann ur alla datorkörningar! Meteorologerna kunde dock fortsätta att tala om hur svårt läget var utan att allmänheten exakt visste  h u r  svårt det var. Dagen efter var lågtrycket tillbaka i datorerna och i slutändan passerade det över Engelska Kanalen, gav storm i norra Frankrike, en del regn i södra England, lite snö i Midlands, men som helhet inga större problem.

Vi har alla svåra perioder på jobbet och meteorologerna är inget undantag. Detta var en sådan period för de brittiska meteorologerna och de redovisade detta öppet och professionellt. Som någon sade: – Läsa av en datorkarta och låta självsäker kan ju vem som helst, att rynka på pannan och se möjliga alternativa utvecklingar krävs det ett proffs för.

De positiva reaktionerna fick de brittiska meteorologerna att prova samma metod någon månad senare när Storbritannien klämdes mellan mild luft från Atlanten och artisk luft från Skandinavien.

Figur 2: De brittiska meteorologerna valde återigen att inte spela macho och gå ut med någon skenbart säker prognos, utan redovisade helt öppet att läget var mycket osäkert. På olika sätt gjorde klart att vinner Atlantluften blir det så här, vinner arktikluften blir det så här. Återigen blev reaktionerna positiva från allmänheten.

I nästa kapitel ska jag visa att man kan matematiskt motivera de brittiska meteorologernas strategi som den som tjänar en beslutsfattare bäst. Det innebär också en vederläggning av den vanliga uppmaningen till oss meteorologer: – Det är bättre att ni gissar än att vi gör det.

/Anders Persson

Därför blir inte sommaren så varm

En säsongsprognos för juli till september släppten idag. Det var WSI: s( Weather Services International) senaste säsongsprognos som presenterades. Den talar om ”en justering” av prognoserna till en inte fullt lika varm situation som deras förra prognos (utfärdad i slutet av maj för juni-aug) förutspådde.

Anledningen till det svara och blöta vädret är en överraskande omläggning till negativ fas av NAO (North Atlantic Oscillation). NAO är ett index som beskriver tryckskillnader på Atlanten. WSI:s chefsmeteorolog, Dr. Todd Crawford, beskriver att det uppstått en blockering på norra Atlanten. Denna blockering medför svalt och blött väder över Storbritannien och Skandinavien, medan det är varmare än normalt i södra och östra Europa

I deras tidigare prognoser hade man förväntat sig att såväl juni som juli och augusti skulle bli varmare än normalt här i Norden. Men när det nu uppstått ett negativt NAO i kombination med att vi närmar oss en El Nino situation så förväntar sig Crawford att vädermönstret skall bestå fram till oktober.

För vår del i Skandinavien lyder långtidsprognosen enligt WSI:
Juli: Svalare än normalt i väster, något varmare i öster
Augusti: Något varmare än normalt
September: Varmare än normalt

WSI talar om svalt och blött väder i väster och norr fram till oktober i generella översikten, men samtidigt resonerar mest i termer av ”något varmare än normalt” i månad-för-månadsöversikten för oss i norr.

Hur som helst, alla soldyrkande och värmetörstande nordbor som förväntar sig en ”kanonsommar”: Ni kanske skall söka er söderut eller om inte annat verkligen passa på de dagar som solen visar sig här hemma.

Och alla ni som tycker att det är okay med ”varannandagsväder” och temperaturer kring 20 grader: Detta verkar vara er sommar.

/Martin

Mer regn…

Jag gjorde en intervju för Svenska Dagbladet inför midsommar. När hon hade sammanfattat vårt samtal i artikeln så blev underrubriken ”Södra Sverige drog nitlott. Meteorolog: ”Blir sämre””.

Och så både blev, och är, det. Just är vi på utför. Det blir mer regn. (och inte bara i södra Sverige). Men det blir inte bara regn. Solen skiner av och till.

Och ja, jag tillåter mig att använda värderande ord i prognosen. På midsommar vill tillräckligt många ha sol, och framför allt inte regn, för att man som meteorolog skall kunna säga vad som är ”bra” respektive ”dåligt” väder. Dagarna efter midsommar vill man nog också slippa regn. Men…

I kväll bildas ett lågtryck över Danmark/Skåne. Det rör sig under nattet åt nordost samtidigt som det fördjupas. Måndag eftermiddag ligger det över Östergötland.

Lågtrycket gör att det kan komma rätt så stora mängder regn i såväl Götaland som Svealand under måndagen. Temperaturerna är väl inget att hurra för: Mellan 10 och 13 grader.

Då är det i alla fall lite bättre i både södra och norra Norrland, trots regnskurar. Här blir det i alla fall chans till sol och temperaturer omkring 15 grader.

Allt detta mitt i det vi kallar ”sommar”. Juni 2012 kommer att gå till historien som en blöt, och inte alltför varm, månad.

Man får försöka vara glad åt något annat. Själv är jag nöjd med att gräsmattan är grön, att risken för skogsbrand är liten och att solpanelerna gör varmvatten även om det inte är varmare och soligare än så här :). Men barnen glor på TV, spelar datorspel och bråkar istället för att spela riktig fotboll och alla andra bra saker man kan göra ute (och inte får göra inne).

Jag antar att resebolagen gnuggar händerna medan lokala turistattraktioner tycker det är tyngre. Tivoli och badplatser i regn är bara för entusiasterna.

Högsommarvärme? Nej, kanske senare, men inte den närmsta veckan. Sol? Ja, men blandat med regn och moln.

/Martin

Kritiserat slutdokument antogs i Rio

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

Det kritiserade slutdokumentet som världens länder enats om på FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, antogs sent på fredagen.

Texten innebär inga nya åtaganden, vilket kritiserats hårt.

Dokumentet, kallat The Future We Want, är mestadels en allmänt hållen text med rekommendationer och uppmaningar.

Den bekräftar att länderna står fast vid beslut som fattats vid tidigare världsmöten av samma slag, i Stockholm 1972, Rio 1992 och Johannesburg 2002.

Den betonar vikten av hållbar utveckling och uppmanar länderna att arbeta för en ”grön ekonomi”, det vill säga en ekonomi som ger fler människor bättre villkor men utan att samtidigt förstöra miljön.

En nyhet är att så kallade hållbarhetsmål för alla länder ska arbetas fram till 2015. Dessa ska ersätta millenniemålen från 2000.

Reinfeldt försvarar mötet

Men avsaknaden av bindande åtaganden och den allmänt hållna texten har fått de flesta miljöorganisationer att förkasta resultatet. De anser att världens ledare har svikit sin uppgift, och försatt en chans att nå nödvändiga framsteg på miljöområdet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, som anlände till mötet på fredagen där han höll tal för Sveriges räkning, håller delvis med om att dokumentet är urvattnat, men anser ändå att kritiken är lite orättvis.

Jag vet att den här typen av möten skapar frustration. Här sitter de länder som vill något, och de som inte vill något. Men vad är alternativet? Vi behöver FN. Sedan kan man förstås diskutera om det behöver vara så här fullskaligt, säger statsministern.

EU och Sverige ville mer. Men mötet tar ändå upp frågor som är viktiga för världen. Det viktigaste resultatet är beslutet att arbeta fram hållbarhetsmål. Det kan leda till något bra, eftersom de ska ersätta millenniemålen, och millenniemålen har trots allt spelat roll.

”Låg politisk energi”

I sitt tal på mötet betonade Fredrik Reinfeldt att världen står inför stora utmaningar, men att det också finns hoppfulla tecken.

Globaliseringen har medfört enorma förbättringar för många människor, genom ökad rörlighet och handel. Den ekonomiska tillväxten de senaste 15 åren har lyft 400 miljoner människor ur fattigdomen, sade statsministern.

Fredrik Reinfeldt anser att det viktiga med den här typen av möten kanske inte är utgången, utan att de håller liv i själva problematiken.

Den globala politiska energin är ganska låg vad gäller de här frågorna. De står inte på toppen av ländernas agenda. Tar du bort den här typen av möten blir vi hänvisade helt och hållet till vad nationalstaterna gör själva. Det skulle inte ge en mer hållbar värld, säger han.

Roland Johansson/TT

Fakta: Slutdokumentet från Rio

* Slutdokumentet, kallat The Future We Want (Den framtid vi vill ha), från FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är mestadels en allmänt hållen text, som inte innebär några nya åtaganden från världens länder.

* I texten sägs att länderna står fast vid besluten från tidigare möten av samma slag, bland annat i Stockholm 1972 och Rio 1992. Det innebär att man ska arbeta för hållbar utveckling, minska fattigdomen, hejda artutrotningen och vidta åtgärder mot klimatförändringen.

* Nytt är ett beslut om att arbeta fram så kallade hållbarhetsmål för världens länder till 2015. Dessa ska ersätta millenniemålen från 2000.

* Länderna uppmanas också att fasa ut skadliga subsidier, exempelvis för fossila bränslen, samt agera för att ge ett bättre skydd till världens oceaner och skogar.

* Det nämns också att länderna bör ha som mål att arbeta för en ”grön ekonomi”, det vill säga en ekonomi som höjer levnadsstandarden utan att skada miljön.

Blir Rio-mötet bortglömt?

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är en jättetillställning. Men kommer någon att komma ihåg mötet om några år?

Enligt flera forskare är megakonferenser av det här slaget dömda att misslyckas på förhand.

De kanadensiska forskarna Evan Fraser och Warren Mabee har tidigare i tidskriften Nature skrivit att det är ett tragiskt faktum att FN:s toppmöten inte lyckats förhindra att klimathotet fortsätter att växa och att artutrotningen tilltar i styrka.

Orsaken är i hög grad att FN måste respektera den nationella suveräniteten. Det innebär i praktiken att alla länder kan sätta käppar i hjulet för ingångna avtal. Den enda lösningen är en form av avtal som inskränker ländernas suveränitet – och sådana avtal är i princip omöjliga att åstadkomma.

En annan forskargrupp, som lade fram sina slutsatser i London före Riomötet, hävdar att det grundläggande problemet är tilltron till regeringarnas vilja att lösa miljöhoten. De politiska systemen fungerar inte på det sättet. Världens ledare styrs av andra prioriteringar.

Det hindrar inte att framsteg gjorts på vissa områden. Fattigdomen har exempelvis minskat på jorden. Men det beror inte så mycket på FN:s resolutioner som på att vissa länder, framför allt Kina, haft en makalös ekonomisk tillväxt sedan de införde marknadsekonomi.

En invändning som kan göras mot det här dystra resonemanget är att det kanske hade varit ännu värre om inte FN:s arbete hade fungerat som drivkraft för ett nytt tänkande kring miljö- och fattigdomsproblemen.

Sveriges miljöminister Lena Ek anser att Riomötet varit värdefullt, trots all kritik som riktats mot det urvattnade slutdokumentet. Det här mötet sparar oss tid längre fram. Och mycket av det som sägs och diskuteras här kommer att ingå i den vanliga samhällsprocessen med tiden, säger hon.

Det viktigaste från mötet är, enligt Ek, beslutet att införa hållbarhetsmål för alla länder från och med 2015.

Det är hållbarhetsmålen man kommer att komma ihåg Rio för, säger hon.

Roland Johansson/TT

Urvattnat slutdokument från Riomötet

Urvattnat slutdokument från Riomötet

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

Världens länder har enats om ett slutdokument på FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro – men innehållet är urvattnat enligt många. Det är en kompromiss, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. EU har haft höga ambitioner, men det finns en ovilja i många delar av världen att fatta multilaterala beslut, fortsätter hon.

Dokumentet, som godkänts av alla 193 länder i FN-familjen, bekräftar de överenskommelser som gjorts vid två tidigare världsmöten om miljö och hållbar utveckling, i Rio 1992 och Johannesburg 2002, men innehåller inga nya stora åtaganden. Målet har varit en text som alla kan anta, säger Björn Andersson, Sveriges chefsförhandlare.

Han påpekar att dokumentet ännu inte är formellt antaget. Detta sker på fredag, då statsminister Fredrik Reinfeldt ska tala för Sveriges räkning.

Trots att texten är något urvattnad lyckades dock EU få igenom skrivningar om att världens länder ska arbeta för en grön ekonomi, för utbyggnad av hälsoprogram, och för att minska fattigdomen i världen. Hotet mot klimatet, den biologiska mångfalden, skogarna och oceanerna ska också mötas med ”kraftfulla” åtgärder.

Efter 2015 ska dessutom länderna anta någon form av hållbarhetsmål. Dessa ska ersätta milleniemålen från 2000. Däremot avsätts inga nya pengar för att nå målen. Fast själva genomförandet av alla åtgärder kostar givetvis stora summor – om man genomför dem, säger Björn Andersson.

Föga förvånande är så gott som samtliga miljöorganisationer djupt kritiska till det liggande förslaget. Lasse Gustavsson, naturvårdschef på WWF International skräder inte orden: Vi trodde att det här skulle handla om framtiden. Men nu förbinder sig inte länderna till någonting. Nu har vi haft en process i två års tid som förefaller meningslös. Varför kallar man hit tiotusentals människor för detta?

Gunilla Carlsson tycker ändå att mötet har varit värt besväret. Rent koldioxidmässigt och ekonomiskt har det förstås kostat en del. Men Rio har ändå introducerat många nya frågeställningar, exempelvis i energifrågan. Man får se mötet som en anhalt på vägen mot en mer hållbar värld, säger hon.

Roland Johansson/TT


				
	

Bäst midsommarväder på torsdag -och fredag

Som jag skrev i en tidigare blogg så skulle vädret stabiliseras framåt midsommar. Jag skrev också att jag om jag fick välja en väderdag att fira midsommar på så skulle det vara på fredag. Jag vill förtydliga mig lite nu när horisonten kommit närmare och detaljerna framträder lite bättre.

Undantaget nordligaste Sverige så är torsdagen den bästa dagen för midsommarfirande sett till vädret. Då, i morgon torsdag, har vi ett stort högtryck över Skandinavien. Det kommer dock att vara en del moln över Lappland, Norrbotten och Västerbotten och det kan även förekomma lite lätt regn där.

På fredag, dvs midsommarafton, är det bättre väder i norr, men å andra sidan så blir det lite sämre i söder. En front med såväl moln som tidvis lite kraftigare regn drar under midsommarafton in över landets sydvästra delar. Det ger regn av och till i Skåne, Blekinge, Halland, Västergötland, södra Småland… under eftermiddagen. Under kvällen rör sig fronten så sakteliga vidare norrut och österut över Götaland och sydvästra Svealand.

Fortfarande en del moln och kring 15 grader i norra Lappland, Norrbotten och Västerbotten. Och förutom moln så ser det alltså ut att bli regn av och till i sydvästra Götaland.

Så det är lite ge och ta.

Nu har jag mest talat om regn och var det är ostadigt väder. Men däremellan är det, vilket är största delen av landet, ser det ut att bli bra väder till midsommar. Omkring 20 grader och solsken från  Jämtland/Ångermanland till Småland/Öland/Gotland. Det är inte så illa!

I synnerhet inte med tanke på hur vädret varit hittills i sommar. Eller hur det kommer att vara dagarna efter midsommar. Det ser ut som om högtrycket passar rätt bra in på midsommar. Men det hade varit lite bättre att fira under sommarsolståndet, dvs på torsdag. Om man bor i Götaland och vill äta middag ute så skall man passa på i kväll och i morgon torsdag.

/Martin

Tyfon drar över Honshu

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon förde med sig stora mängder regn och kraftiga vindar då den på tisdagen svepte in över den japanska ön Honshu. Tyfonen, vid namn Guchol, nådde land strax söder om staden Osaka vid 10-tiden svensk tid, och väntades passera Tokyo vid 17-tiden, enligt Japans meteorologiska myndighet.

Regn och vindar väntades öka ytterligare, enligt myndigheten.

Över 10 000 människor i staden Ishinomaki, som förra året drabbades av jordbävningen och den efterföljande tsunamin, har uppmanats att söka sig till högre platser. I staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Drygt 400 in- och utrikesflyg ställdes in på grund av de starka vindarna.